Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samma liggbås under hela uppfödningen av ungtjur genom enkla modifikationer av inredningsdetaljer

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050217
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 1 oktober 2014
Huvudsökande: Anders Herlin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.herlin@slu.se
Telefon: 040 415219
Beviljade medel: 850 000 SEK

I liggbåssystem för ungtjurar studerades inverkan av nackbom, bröstplanka och kombination av dessa samt placerade efter djurens storlek från avvänjning till slakt under 3 perioder, avseende båshygien, djurhygien, liggbeteende samt hur djuren använde båsen. Även inverkan av golvbåsavskiljare studerades för kvigor avseende båshygien. Problemen med dålig hygien var störst under 1a perioden för att därefter minska. Kombinationen nackbom och bringplanka placerade efter djurens storlek gav bättre hygien på liggbåsytan än enbart nackbom och bringplanka var för sig. Djurhygienen förbättrades under uppfödningen. Efter avvänjningen låg djuren ca 1/4 av tiden med huvudet (felaktigt) mot gången. Senare minskade detta för att helt ha upphört i slutet på uppfödningen. Kombinationen nackbom och bringplanka fungerade bäst men minskade inte på nedsmutsningen i båsens främre del. Golvbåsavskiljare hade ingen inverkan på liggbåshygienen. Potential finns för vidare utveckling av liggbås till växande djur.

Viloplatsen för nötkreatur är av stor betydelse för deras välbefinnande. Unga djur ligger ned över 60 % av dygnet vilket är 5-10 procentenheter mer än vuxna djur. För lösgående djur används ofta liggbås för mjölkkor och rekryteringsdjur. På senare år har liggbås införts för uppfödning av tjurar. För att liggbåset ska fungera bra är det viktigt att storleken på liggbåset är anpassad till djurens storlek. Kunskapen kring hur stora liggbås skall vara och hur de skall utformas har ökat men det saknas fortfarande kunskap om faktorer som styr ungdjurens användning av liggbås och hur deras hygien och beteende påverkas.

På gårdar som har dikor, föds kalvar under en säsong på 2-3 månader. När kalvarna sen avvants från sina mödrar och skall födas upp under påföljande vinter, i en byggnad, så vill man kunna utnyttja byggnaden så effektivt som möjligt. Normalt är man då hänvisad till system med djupströbädd eller spaltgolvsboxar. Liggbåssystem är normalt inget val i denna situation då det förutsätter att djuren flyttas till större liggbås under uppfödningstiden allteftersom de ökar i storlek. Men om djuren skulle kunna utnyttja samma liggbås under hela uppfödningen skulle en hel del vara vunnet genom att det då inte skulle finnas tomma avdelningar med olika stora liggbås i djurstallet.

Projektets mål var att undersöka om växande ungtjurar kan hållas i samma liggbås under hela uppfödningsperioden och att med enkla modifikationer av inredningen som ändras under uppfödningstiden se till att båsen fungerar på ett bra sätt.

Ett konventionellt liggbås är uppbyggt med sidoavgränsare, liggbåsbågar, rör i fronten och en nackbom som skall begränsa att djuren lägger sig för långt fram och förhindrar att de kryper igenom båset. Ibland används även en sk. bröstplanka som skall medverka till att förhindra att djuren lägger sig för långt fram. Denna placeras på ett avstånd från bakkanten på liggbåset så att kroppen får plats. En bröstplanka kan vara en vanlig träregel, ett rör (eller kombination av dessa) eller en förhöjning i liggbåsets underlag.

I projektet studerades inverkan av nackbom, bröstplanka och kombination av dessa samt placerade efter djurens storlek för ungtjurar från avvänjning till slakt under 3 perioder under uppfödningen (december, mars och maj/juni). Båsens bredd var konstant under försöket (1,12 m). I projektet värderades båshygien, djurhygien, liggbeteende och hur djuren använde båsen. Även inverkan av golvbåsavskiljare (dvs en 12 cm hög och en meter lång avskiljare i plast som placerats mellan båsen) studerades för en grupp kvigor vid 2 tillfällen avseende båshygien.

Problemen med dålig hygien var störst under 1a perioden, när djuren var små, för att gradvis minska under senare delen av uppfödningen för att vara minimala i slutet på uppfödningen. Kombinationen nackbom och bröstplanka placerad efter djurens storlek gav bättre hygien på liggbåsytan än enbart nackbom och bröstplanka var för sig. Djurhygienen förbättrades också under uppfödningen men att det är svårt att dra slutsatser av data då behandningsperioderna var relativt korta. Djurens liggande ökade gradvis under uppfödningen, från 60 till 66 % av dygnet). Under första perioden låg djuren ca 25% av tiden med huvudet mot gången. Denna andel var högre (7%) när bröstplanka saknades. Under period 2 var andelen liggande med huvudet mot gången avsevärt lägre (7%) för att helt upphöra i slutet på uppfödningen.

De för stora och framför allt för breda båsen för de avvanda kalvarna resulterade i att de vände sig i båsen och därmed förorenade dem över en större yta och med mer gödsel. På video sågs detta men även att de backade in i båsen. Begräsningar i båsens längsled, nackbom och bringplanka, fungerade bäst i kombination men minskade inte på kontamineringen i båsens främre del under period 1. En vidare utveckling av liggbåsutformning för växande djur som används från avvänjning till slakt/vuxen behövs. Projektet ha genererat innovativa idéer för hur ett sådant liggbås kan se ut.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-793 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-791 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-794 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-789 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-788 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-792 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2018

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk
Växtodling

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress