Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V1246021
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 9 oktober 2015
Huvudsökande: Richard Ferguson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: richard.ferguson@slu.se
Telefon: 018-671731
Medsökande: Pernilla Tidåker
Medsökande: Cecilia Sundberg
Beviljade medel: 1 550 000 SEK

The aim in this study is to investigate Swedish farmers’ experiences with collaborative initiatives in farm-based biogas production. Analysis will focus on identifying the effects of different forms of collaboration on the biogas venture and farm firm profitability, environmental impacts, and social/rural development effects. The study begins with a mapping of existing farm-based biogas ventures (ca. 40), including size, location, and extent and form of collaboration. The main focus will be on in-depth case studies of about six ventures, including technical and environmental production, economic, and social aspects. The four-member, multidisciplinary research group will work for a combined total of 18 months over two years. Results will provide new empirically supported information for the planning and development of farm-based biogas ventures, as well as contribute to understanding of the business, environmental, and social effects of small-scale biogas production.

Projektet syftar till att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och till att studera effekterna av olika former av samverkan för företagens lönsamhet, produktionens miljönytta samt lärande och landsbygdsutveckling. Studien inleds med en kartläggning av samtliga gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige (ca 40 st.) Kartläggningen tar fasta på storlek, lokalisering och eventuell samverkan. Därefter följer huvudundersökningen som utgörs av ca sex fallstudier. I dessa undersöks hur man samverkar samt ekonomiska, tekniska och miljömässiga effekter, liksom effekter för lärande och landsbygdsutveckling. Den mångvetenskapliga forskargruppen består av fyra medlemmar som sammanlagt kommer att arbeta 18 månader under två år med projektet. Resultaten ska ge empiriskt underlag för planering och utveckling av gårdsbaserad biogasproduktion samt bidra till kunskap om effekter för ekonomi, miljönytta och landsbygdsutveckling av samverkan inom biogasproduktion.

Syftet i projektet har varit att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och att studera effekterna av olika former av samverkan för företagarens lönsamhet, produktionens miljönytta samt för lärande och landsbygdsutveckling. Projektet har producerat tre mastersuppsatser, ett konferenspapper och två konferensposters, och tre vetenskapliga manuskript för publicering i akademisktidskrifter.

Resultat visar at ekonomiska skalfördelarna av samverkan i mindre grupper är begränsade. Däremot kan samverkan i mindre grupper erbjuda betydande social gemenskap i hantering av osäkerhet i verksamhetsplanering och utveckling, och i hantering av oförutsedda händelser. Skalfördelarna av samverkan i större grupper kan erbjuda en tekniskt mer effektiv anläggning med starkare netto energi- och växthuseffekter, med mindre arbetstid, och lägre investeringskostnad för de enskilda lantbrukarna.

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad-biogasproduktion
2012-09-01—2015-05-31

Syftet i projektet har varit att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och att studera effekterna av olika former av samverkan för företagarens lönsamhet, produktionens miljönytta samt för lärande och landsbygdsutveckling. Projektets design bygger på två delar, var den ena kartlägger samverkan i gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige och den andra består av en fördjupad analys genom fallstudier av olika samverkanskonstellationer.

Insamlade data består av arkivinformation från SJV; en enkätundersökning av HHS biogasrådgivare, två telefonintervjuer med samtliga 53 identifierade gårdsbaserade biogasanläggningar (63%, resp. 81% deltagande); och fallstudie (intervjuer, platsbesök, och skriftlig information) av nio anläggningar med olika typer av samverkan.

Huvudresultat från projektet
• Biogasproducerande lantbrukare samverkar med andra aktörer i många olika former och konstellationer.
- Mindre grupper av lantbrukare kan samäga en gårdsbaserad anläggning.
- Större grupper av lantbrukare i samverkan med industri och offentliga aktörer kan samäga en anläggning av industriell skala.
- Individuella lantbrukare kan utveckla olika grader av samverkan med teknikleverantörer och/eller substratleverantörer, från muntliga överenskommelser till skriftliga affärskontrakt till samägande.
- I större grupper kan lantbrukare utveckla samverkan med industriaktörer för att säkerställa långsiktig avsättning för producerad gas.
• Ekonomiska skalfördelarna av samverkan i mindre grupper är begränsade. Däremot kan samverkan i mindre grupper erbjuda betydande social gemenskap i hantering av osäkerhet i verksamhetsplanering och utveckling, och i hantering av oförutsedda händelser.
• Skalfördelarna av samverkan i större grupper för den enskilda lantbrukaren inkluderar nyttan av en tekniskt mer effektiv anläggning, mindre arbetstid, och lägre investeringskostnad.
• Enskild verksamhet och samverkan i mindre grupper av lantbrukare innebar en signifikant ekonomisk risk för de grundande lantbruksföretag. Samverkan i större grupper och med större aktörer reducerade de enskilda företagarnas risktagande, samtidigt minskade dock även kontroll och självbestämmande.
• Positiv ekonomisk lönsamhet i gårdsbaserad biogasproduktion i Sverige är svårt att uppnå p.g.a. höga produktionskostnader, låga priser på konkurrerande energikällor, och svagt utvecklade institutioner.
- Mest lönsamt är om all producerat gas kan användas för gårdens egen elektricitet och värmebehov.
- Uppgraderad biogas (fordonsbränsle) erbjuder bästa intäkt för såld energi.
- Lantbrukare inkluderar icke-ekonomiska och svårräknade faktorer – som miljönyttan, kretslopptänkande, gödselvård (reducerad lukt, gödselvärde i restsubstrat), och teknikintresse – i sina beslut att utveckla en biogasanläggning.
- Offentligt stöd i form av 30-50% investeringsstöd och ett eventuellt produktionsstöd för gödselgas förbättrar lönsamhetskalkylen men betraktas som högt osäkert.
• Svagt utvecklade och tekniskt avancerade lösningar för småskaliga biogasanläggningar driver upp investeringskostnader och försenar eller förhindrar förväntad produktion.
• Krav på kostsam hygienisering av gödsel från andra gårdar och andra ”off-farm” substrat skapar en betydande tröskel för småskalig samverkan. Liten ökning i storlek kan leda till signifikanta ytterligare investeringar.
• Miljömässigt lönar sig biogasproduktion av gårdsskala, mätt som netto energi- och växthuseffekter, dock är större gemensamma anläggningar mer effektiva än mindre enskilda anläggningar.
- Full användning av producerad värme förstärker väsentligt fördelarna.
- Fördelarna av gemensamma anläggningar är känsliga för transportavstånd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev