Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V1246021
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 9 oktober 2015
Huvudsökande: Richard Ferguson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: richard.ferguson@slu.se
Telefon: 018-671731
Medsökande: Pernilla Tidåker
Medsökande: Cecilia Sundberg
Beviljade medel: 1 550 000 SEK

The aim in this study is to investigate Swedish farmers’ experiences with collaborative initiatives in farm-based biogas production. Analysis will focus on identifying the effects of different forms of collaboration on the biogas venture and farm firm profitability, environmental impacts, and social/rural development effects. The study begins with a mapping of existing farm-based biogas ventures (ca. 40), including size, location, and extent and form of collaboration. The main focus will be on in-depth case studies of about six ventures, including technical and environmental production, economic, and social aspects. The four-member, multidisciplinary research group will work for a combined total of 18 months over two years. Results will provide new empirically supported information for the planning and development of farm-based biogas ventures, as well as contribute to understanding of the business, environmental, and social effects of small-scale biogas production.

Projektet syftar till att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och till att studera effekterna av olika former av samverkan för företagens lönsamhet, produktionens miljönytta samt lärande och landsbygdsutveckling. Studien inleds med en kartläggning av samtliga gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige (ca 40 st.) Kartläggningen tar fasta på storlek, lokalisering och eventuell samverkan. Därefter följer huvudundersökningen som utgörs av ca sex fallstudier. I dessa undersöks hur man samverkar samt ekonomiska, tekniska och miljömässiga effekter, liksom effekter för lärande och landsbygdsutveckling. Den mångvetenskapliga forskargruppen består av fyra medlemmar som sammanlagt kommer att arbeta 18 månader under två år med projektet. Resultaten ska ge empiriskt underlag för planering och utveckling av gårdsbaserad biogasproduktion samt bidra till kunskap om effekter för ekonomi, miljönytta och landsbygdsutveckling av samverkan inom biogasproduktion.

Syftet i projektet har varit att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och att studera effekterna av olika former av samverkan för företagarens lönsamhet, produktionens miljönytta samt för lärande och landsbygdsutveckling. Projektet har producerat tre mastersuppsatser, ett konferenspapper och två konferensposters, och tre vetenskapliga manuskript för publicering i akademisktidskrifter.

Resultat visar at ekonomiska skalfördelarna av samverkan i mindre grupper är begränsade. Däremot kan samverkan i mindre grupper erbjuda betydande social gemenskap i hantering av osäkerhet i verksamhetsplanering och utveckling, och i hantering av oförutsedda händelser. Skalfördelarna av samverkan i större grupper kan erbjuda en tekniskt mer effektiv anläggning med starkare netto energi- och växthuseffekter, med mindre arbetstid, och lägre investeringskostnad för de enskilda lantbrukarna.

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad-biogasproduktion
2012-09-01—2015-05-31

Syftet i projektet har varit att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och att studera effekterna av olika former av samverkan för företagarens lönsamhet, produktionens miljönytta samt för lärande och landsbygdsutveckling. Projektets design bygger på två delar, var den ena kartlägger samverkan i gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige och den andra består av en fördjupad analys genom fallstudier av olika samverkanskonstellationer.

Insamlade data består av arkivinformation från SJV; en enkätundersökning av HHS biogasrådgivare, två telefonintervjuer med samtliga 53 identifierade gårdsbaserade biogasanläggningar (63%, resp. 81% deltagande); och fallstudie (intervjuer, platsbesök, och skriftlig information) av nio anläggningar med olika typer av samverkan.

Huvudresultat från projektet
• Biogasproducerande lantbrukare samverkar med andra aktörer i många olika former och konstellationer.
- Mindre grupper av lantbrukare kan samäga en gårdsbaserad anläggning.
- Större grupper av lantbrukare i samverkan med industri och offentliga aktörer kan samäga en anläggning av industriell skala.
- Individuella lantbrukare kan utveckla olika grader av samverkan med teknikleverantörer och/eller substratleverantörer, från muntliga överenskommelser till skriftliga affärskontrakt till samägande.
- I större grupper kan lantbrukare utveckla samverkan med industriaktörer för att säkerställa långsiktig avsättning för producerad gas.
• Ekonomiska skalfördelarna av samverkan i mindre grupper är begränsade. Däremot kan samverkan i mindre grupper erbjuda betydande social gemenskap i hantering av osäkerhet i verksamhetsplanering och utveckling, och i hantering av oförutsedda händelser.
• Skalfördelarna av samverkan i större grupper för den enskilda lantbrukaren inkluderar nyttan av en tekniskt mer effektiv anläggning, mindre arbetstid, och lägre investeringskostnad.
• Enskild verksamhet och samverkan i mindre grupper av lantbrukare innebar en signifikant ekonomisk risk för de grundande lantbruksföretag. Samverkan i större grupper och med större aktörer reducerade de enskilda företagarnas risktagande, samtidigt minskade dock även kontroll och självbestämmande.
• Positiv ekonomisk lönsamhet i gårdsbaserad biogasproduktion i Sverige är svårt att uppnå p.g.a. höga produktionskostnader, låga priser på konkurrerande energikällor, och svagt utvecklade institutioner.
- Mest lönsamt är om all producerat gas kan användas för gårdens egen elektricitet och värmebehov.
- Uppgraderad biogas (fordonsbränsle) erbjuder bästa intäkt för såld energi.
- Lantbrukare inkluderar icke-ekonomiska och svårräknade faktorer – som miljönyttan, kretslopptänkande, gödselvård (reducerad lukt, gödselvärde i restsubstrat), och teknikintresse – i sina beslut att utveckla en biogasanläggning.
- Offentligt stöd i form av 30-50% investeringsstöd och ett eventuellt produktionsstöd för gödselgas förbättrar lönsamhetskalkylen men betraktas som högt osäkert.
• Svagt utvecklade och tekniskt avancerade lösningar för småskaliga biogasanläggningar driver upp investeringskostnader och försenar eller förhindrar förväntad produktion.
• Krav på kostsam hygienisering av gödsel från andra gårdar och andra ”off-farm” substrat skapar en betydande tröskel för småskalig samverkan. Liten ökning i storlek kan leda till signifikanta ytterligare investeringar.
• Miljömässigt lönar sig biogasproduktion av gårdsskala, mätt som netto energi- och växthuseffekter, dock är större gemensamma anläggningar mer effektiva än mindre enskilda anläggningar.
- Full användning av producerad värme förstärker väsentligt fördelarna.
- Fördelarna av gemensamma anläggningar är känsliga för transportavstånd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Kylning av golv till slaktgrisar - förbättrad djurvälfärd, hälsa, produktion och stallmiljö
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev