Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V1246021
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 9 oktober 2015
Huvudsökande: Richard Ferguson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: richard.ferguson@slu.se
Telefon: 018-671731
Medsökande: Pernilla Tidåker
Medsökande: Cecilia Sundberg
Beviljade medel: 1 550 000 SEK

The aim in this study is to investigate Swedish farmers’ experiences with collaborative initiatives in farm-based biogas production. Analysis will focus on identifying the effects of different forms of collaboration on the biogas venture and farm firm profitability, environmental impacts, and social/rural development effects. The study begins with a mapping of existing farm-based biogas ventures (ca. 40), including size, location, and extent and form of collaboration. The main focus will be on in-depth case studies of about six ventures, including technical and environmental production, economic, and social aspects. The four-member, multidisciplinary research group will work for a combined total of 18 months over two years. Results will provide new empirically supported information for the planning and development of farm-based biogas ventures, as well as contribute to understanding of the business, environmental, and social effects of small-scale biogas production.

Projektet syftar till att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och till att studera effekterna av olika former av samverkan för företagens lönsamhet, produktionens miljönytta samt lärande och landsbygdsutveckling. Studien inleds med en kartläggning av samtliga gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige (ca 40 st.) Kartläggningen tar fasta på storlek, lokalisering och eventuell samverkan. Därefter följer huvudundersökningen som utgörs av ca sex fallstudier. I dessa undersöks hur man samverkar samt ekonomiska, tekniska och miljömässiga effekter, liksom effekter för lärande och landsbygdsutveckling. Den mångvetenskapliga forskargruppen består av fyra medlemmar som sammanlagt kommer att arbeta 18 månader under två år med projektet. Resultaten ska ge empiriskt underlag för planering och utveckling av gårdsbaserad biogasproduktion samt bidra till kunskap om effekter för ekonomi, miljönytta och landsbygdsutveckling av samverkan inom biogasproduktion.

Syftet i projektet har varit att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och att studera effekterna av olika former av samverkan för företagarens lönsamhet, produktionens miljönytta samt för lärande och landsbygdsutveckling. Projektet har producerat tre mastersuppsatser, ett konferenspapper och två konferensposters, och tre vetenskapliga manuskript för publicering i akademisktidskrifter.

Resultat visar at ekonomiska skalfördelarna av samverkan i mindre grupper är begränsade. Däremot kan samverkan i mindre grupper erbjuda betydande social gemenskap i hantering av osäkerhet i verksamhetsplanering och utveckling, och i hantering av oförutsedda händelser. Skalfördelarna av samverkan i större grupper kan erbjuda en tekniskt mer effektiv anläggning med starkare netto energi- och växthuseffekter, med mindre arbetstid, och lägre investeringskostnad för de enskilda lantbrukarna.

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad-biogasproduktion
2012-09-01—2015-05-31

Syftet i projektet har varit att undersöka svenska lantbrukares samverkan inom gårdsbaserad biogasproduktion och att studera effekterna av olika former av samverkan för företagarens lönsamhet, produktionens miljönytta samt för lärande och landsbygdsutveckling. Projektets design bygger på två delar, var den ena kartlägger samverkan i gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige och den andra består av en fördjupad analys genom fallstudier av olika samverkanskonstellationer.

Insamlade data består av arkivinformation från SJV; en enkätundersökning av HHS biogasrådgivare, två telefonintervjuer med samtliga 53 identifierade gårdsbaserade biogasanläggningar (63%, resp. 81% deltagande); och fallstudie (intervjuer, platsbesök, och skriftlig information) av nio anläggningar med olika typer av samverkan.

Huvudresultat från projektet
• Biogasproducerande lantbrukare samverkar med andra aktörer i många olika former och konstellationer.
- Mindre grupper av lantbrukare kan samäga en gårdsbaserad anläggning.
- Större grupper av lantbrukare i samverkan med industri och offentliga aktörer kan samäga en anläggning av industriell skala.
- Individuella lantbrukare kan utveckla olika grader av samverkan med teknikleverantörer och/eller substratleverantörer, från muntliga överenskommelser till skriftliga affärskontrakt till samägande.
- I större grupper kan lantbrukare utveckla samverkan med industriaktörer för att säkerställa långsiktig avsättning för producerad gas.
• Ekonomiska skalfördelarna av samverkan i mindre grupper är begränsade. Däremot kan samverkan i mindre grupper erbjuda betydande social gemenskap i hantering av osäkerhet i verksamhetsplanering och utveckling, och i hantering av oförutsedda händelser.
• Skalfördelarna av samverkan i större grupper för den enskilda lantbrukaren inkluderar nyttan av en tekniskt mer effektiv anläggning, mindre arbetstid, och lägre investeringskostnad.
• Enskild verksamhet och samverkan i mindre grupper av lantbrukare innebar en signifikant ekonomisk risk för de grundande lantbruksföretag. Samverkan i större grupper och med större aktörer reducerade de enskilda företagarnas risktagande, samtidigt minskade dock även kontroll och självbestämmande.
• Positiv ekonomisk lönsamhet i gårdsbaserad biogasproduktion i Sverige är svårt att uppnå p.g.a. höga produktionskostnader, låga priser på konkurrerande energikällor, och svagt utvecklade institutioner.
- Mest lönsamt är om all producerat gas kan användas för gårdens egen elektricitet och värmebehov.
- Uppgraderad biogas (fordonsbränsle) erbjuder bästa intäkt för såld energi.
- Lantbrukare inkluderar icke-ekonomiska och svårräknade faktorer – som miljönyttan, kretslopptänkande, gödselvård (reducerad lukt, gödselvärde i restsubstrat), och teknikintresse – i sina beslut att utveckla en biogasanläggning.
- Offentligt stöd i form av 30-50% investeringsstöd och ett eventuellt produktionsstöd för gödselgas förbättrar lönsamhetskalkylen men betraktas som högt osäkert.
• Svagt utvecklade och tekniskt avancerade lösningar för småskaliga biogasanläggningar driver upp investeringskostnader och försenar eller förhindrar förväntad produktion.
• Krav på kostsam hygienisering av gödsel från andra gårdar och andra ”off-farm” substrat skapar en betydande tröskel för småskalig samverkan. Liten ökning i storlek kan leda till signifikanta ytterligare investeringar.
• Miljömässigt lönar sig biogasproduktion av gårdsskala, mätt som netto energi- och växthuseffekter, dock är större gemensamma anläggningar mer effektiva än mindre enskilda anläggningar.
- Full användning av producerad värme förstärker väsentligt fördelarna.
- Fördelarna av gemensamma anläggningar är känsliga för transportavstånd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress