Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Semineringsrutiner i smågrisbesättningar för förbättrad arbetsmiljö och ökad effektivitet OBS! Projektansökan har även skickats till SLF-Kött

Status: Avslutat
Projektnummer: H0735091
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 1 februari 2012
Huvudsökande: Anne-Charlotte Olsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anne-charlotte.olsson@slu.se
Telefon: 040-415092
Beviljade medel: 600 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En av de viktigaste arbetsuppgifterna, för att få ett bra produktionsresultat i smågrisproducerande besättningar, är semineringsarbetet. Inom en besättning utför ofta en eller ett fåtal personer detta arbete och med växande besättningsstorlekar kan semineringar uppta en stor del av dessa personers arbetstid. En väl fungerande inredning ökar förutsättningarna för en bra produktion och en uthållig personal.
I studien har semineringsarbetet i 12 olika besättningar följts upp systematiskt. Semineringsarbetet utfördes antingen enligt rutinen att flytta suggorna till en semineringsyta framför galtboxen alternativt att flytta galten till området framför suggorna, som var inlåsta i specialdesignade semineringsbås.
Slutsatserna är att användning av semineringsbås effektiviserar semineringsarbetet och att semineringsbås också är positivt för seminören eftersom han/hon är mer skyddad och inte hanterar mer än en brunstig sugga åt gången. Det krävs dock en större ”yrkesskicklighet” vid seminering i semineringsbås eftersom det är seminören, som i större utsträckning måste se till att sugga och galt får en bra kontakt, så att resultatet av semineringen blir optimalt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamheten inom svensk grisproduktion är pressad och grisproducenterna måste ständigt försöka förbättra sin effektivitet och produktivitet för att klara sig kvar i branschen. Förutom att förbättra produktionen gäller det att reducera produktions- och arbetskostnaderna. Reducerade arbetskostnader får dock inte innebära försämrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden eftersom grisproducenterna då får svårigheter att locka till sig kompetent och intresserad arbetskraft.
En av de viktigaste arbetsuppgifterna i smågrisproducerande besättningar, för att få ett bra produktionsresultat, är semineringsarbetet. Ofta utför en eller ett fåtal personer detta arbete inom en besättning och allt eftersom besättningarna blir större kan detta arbete utgöra en stor del av vissa personers arbetstid. En väl fungerande inredning, som passar både djur och skötare, ökar förutsättningarna för en bra produktion och en nöjd och uthållig personal.
I den aktuella studien har semineringsarbetet i 12 olika besättningar följts upp systematiskt. Förutom uppmätningar av planlösningar och inredning samt intervjuer av seminörerna har semineringsarbetet i besättningarna dokumenterats med hjälp av videofilmningar. Videofilmerna har sedan använts som underlag för avkodning av arbetstider och bedömning av arbetsbelastning och olycksrisker. Fullständig avrapportering av resultat, planlösningar, foton på olika lösningar och arbetsmoment finns i en LTJ-rapport. Vår förhoppning är att denna rapport ska kunna tjäna som en ”idéhandbok” för producenter, byggrådgivare och byggfirmor vid nybyggnation av framtida semineringsavdelningar för suggor.
Semineringsarbetet i de besökta besättningarna utfördes antingen enligt rutinen att flytta ett antal suggor till en semineringsyta framför galtboxen alternativt att flytta galten till området framför suggorna, då dessa var inlåsta i specialdesignade semineringsbås. Den senare rutinen visade sig vara både något mer arbetseffektiv och mindre förknippad med skaderisker. Detta förklarades bl. a. av att ingen arbetstid behövde läggas på att mota suggor till och från semineringsytan och att seminören inte var utsatt för risk för upphopp av andra suggor vid semineringen.
Å andra sidan krävs det mer av seminören, vad gäller att suggorna får en optimal galtkontakt, vid seminering i semineringbås, eftersom suggorna då inte själva kan sköta denna kontakt. Ett sätt att underlätta för seminören att få en optimal kontakt mellan den sugga som semineras och galten, är att använda en fjärrstyrd galtvagn. I de besättningar i vilka man använde sig av en sådan var man mycket nöjd med funktionen. Inköp av galtvagn bedöms dock i vissa besättningar som en kostsam investering.
Vid seminering i semineringsbås är det heller inte lika lätt att hantera katetrar, semindoser, märkspray e. t. c på ett rationellt sätt eftersom seminören förflyttar sig hela tiden. I studierna noterades lösningar med semineringsvästar/semineringsbälten, förvaring av tillbehören i fickorna på overallen alternativt portabla förvaringslådor som flyttades på semineringsbåsens rörkonstruktioner.
För att det ska vara möjligt för seminören att enkelt brunstkontrollera och stimulera den enskilda suggan inför semineringen, är det viktigt att semineringsbåset är tillräckligt brett för detta. En bredd av 60 cm bedöms som ett minimimått i detta avseende. Flertalet seminörer tycktes också uppskatta när semineringsbåset hade liggande rör i båsmellanväggarna. Som argument framförde de att det då var möjligt att klättra upp på rören för att undvika eventuell klämning av suggan.
Förutom olika utseende hos båsmellanväggarna varierar bakgrindarnas utformning och låsanordningarnas konstruktion mellan olika modeller av semineringbås. För- och nackdelar hos dessa kommenteras och diskuteras i LTJ- rapporten.
Slutsatsen av studien är att användning av semineringsbås effektiviserar semineringsarbetet i smågrisproducerande besättningar och att semineringsbås också är positivt för seminören eftersom han/hon är mer skyddad och inte hanterar mer än en brunstig sugga åt gången. Det krävs dock en större ”yrkesskicklighet” vid seminering i semineringsbås eftersom det är seminören, som i större utsträckning måste se till att sugga och galt får en bra kontakt så att resultatet av semineringen blir optimal.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Insemination av nötkreatur med lågt spermieantal. Effekter på spermieöverlevnad och fertilitet.
Heriberto Rodriguez-Martinez, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0330022 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Lönsam, Insatseffektiv och Miljövänlig potatisodling i Aktörssamverkan
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H0942353 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Objektiv måling av øvre luftvegs obstruksjon i Norsk og Svenske travhester
Eric Strand, NMBU, Norway

Projektnummer: H-19-47-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Upper respiratory tract (URT) collapse during exercise is one of the most common causes of poor performance in
sporting horses worldwide. Evaluation of laryngeal/ pharyngeal collapse during exercise in horses is currently graded
subjectively from videoendoscopic recordings on a treadmill or from …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev