Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Semineringsrutiner i smågrisbesättningar för förbättrad arbetsmiljö och ökad effektivitet OBS! Projektansökan har även skickats till SLF-Kött

Status: Avslutat
Projektnummer: H0735091
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 1 februari 2012
Huvudsökande: Anne-Charlotte Olsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anne-charlotte.olsson@slu.se
Telefon: 040-415092
Beviljade medel: 600 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En av de viktigaste arbetsuppgifterna, för att få ett bra produktionsresultat i smågrisproducerande besättningar, är semineringsarbetet. Inom en besättning utför ofta en eller ett fåtal personer detta arbete och med växande besättningsstorlekar kan semineringar uppta en stor del av dessa personers arbetstid. En väl fungerande inredning ökar förutsättningarna för en bra produktion och en uthållig personal.
I studien har semineringsarbetet i 12 olika besättningar följts upp systematiskt. Semineringsarbetet utfördes antingen enligt rutinen att flytta suggorna till en semineringsyta framför galtboxen alternativt att flytta galten till området framför suggorna, som var inlåsta i specialdesignade semineringsbås.
Slutsatserna är att användning av semineringsbås effektiviserar semineringsarbetet och att semineringsbås också är positivt för seminören eftersom han/hon är mer skyddad och inte hanterar mer än en brunstig sugga åt gången. Det krävs dock en större ”yrkesskicklighet” vid seminering i semineringsbås eftersom det är seminören, som i större utsträckning måste se till att sugga och galt får en bra kontakt, så att resultatet av semineringen blir optimalt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamheten inom svensk grisproduktion är pressad och grisproducenterna måste ständigt försöka förbättra sin effektivitet och produktivitet för att klara sig kvar i branschen. Förutom att förbättra produktionen gäller det att reducera produktions- och arbetskostnaderna. Reducerade arbetskostnader får dock inte innebära försämrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden eftersom grisproducenterna då får svårigheter att locka till sig kompetent och intresserad arbetskraft.
En av de viktigaste arbetsuppgifterna i smågrisproducerande besättningar, för att få ett bra produktionsresultat, är semineringsarbetet. Ofta utför en eller ett fåtal personer detta arbete inom en besättning och allt eftersom besättningarna blir större kan detta arbete utgöra en stor del av vissa personers arbetstid. En väl fungerande inredning, som passar både djur och skötare, ökar förutsättningarna för en bra produktion och en nöjd och uthållig personal.
I den aktuella studien har semineringsarbetet i 12 olika besättningar följts upp systematiskt. Förutom uppmätningar av planlösningar och inredning samt intervjuer av seminörerna har semineringsarbetet i besättningarna dokumenterats med hjälp av videofilmningar. Videofilmerna har sedan använts som underlag för avkodning av arbetstider och bedömning av arbetsbelastning och olycksrisker. Fullständig avrapportering av resultat, planlösningar, foton på olika lösningar och arbetsmoment finns i en LTJ-rapport. Vår förhoppning är att denna rapport ska kunna tjäna som en ”idéhandbok” för producenter, byggrådgivare och byggfirmor vid nybyggnation av framtida semineringsavdelningar för suggor.
Semineringsarbetet i de besökta besättningarna utfördes antingen enligt rutinen att flytta ett antal suggor till en semineringsyta framför galtboxen alternativt att flytta galten till området framför suggorna, då dessa var inlåsta i specialdesignade semineringsbås. Den senare rutinen visade sig vara både något mer arbetseffektiv och mindre förknippad med skaderisker. Detta förklarades bl. a. av att ingen arbetstid behövde läggas på att mota suggor till och från semineringsytan och att seminören inte var utsatt för risk för upphopp av andra suggor vid semineringen.
Å andra sidan krävs det mer av seminören, vad gäller att suggorna får en optimal galtkontakt, vid seminering i semineringbås, eftersom suggorna då inte själva kan sköta denna kontakt. Ett sätt att underlätta för seminören att få en optimal kontakt mellan den sugga som semineras och galten, är att använda en fjärrstyrd galtvagn. I de besättningar i vilka man använde sig av en sådan var man mycket nöjd med funktionen. Inköp av galtvagn bedöms dock i vissa besättningar som en kostsam investering.
Vid seminering i semineringsbås är det heller inte lika lätt att hantera katetrar, semindoser, märkspray e. t. c på ett rationellt sätt eftersom seminören förflyttar sig hela tiden. I studierna noterades lösningar med semineringsvästar/semineringsbälten, förvaring av tillbehören i fickorna på overallen alternativt portabla förvaringslådor som flyttades på semineringsbåsens rörkonstruktioner.
För att det ska vara möjligt för seminören att enkelt brunstkontrollera och stimulera den enskilda suggan inför semineringen, är det viktigt att semineringsbåset är tillräckligt brett för detta. En bredd av 60 cm bedöms som ett minimimått i detta avseende. Flertalet seminörer tycktes också uppskatta när semineringsbåset hade liggande rör i båsmellanväggarna. Som argument framförde de att det då var möjligt att klättra upp på rören för att undvika eventuell klämning av suggan.
Förutom olika utseende hos båsmellanväggarna varierar bakgrindarnas utformning och låsanordningarnas konstruktion mellan olika modeller av semineringbås. För- och nackdelar hos dessa kommenteras och diskuteras i LTJ- rapporten.
Slutsatsen av studien är att användning av semineringsbås effektiviserar semineringsarbetet i smågrisproducerande besättningar och att semineringsbås också är positivt för seminören eftersom han/hon är mer skyddad och inte hanterar mer än en brunstig sugga åt gången. Det krävs dock en större ”yrkesskicklighet” vid seminering i semineringsbås eftersom det är seminören, som i större utsträckning måste se till att sugga och galt får en bra kontakt så att resultatet av semineringen blir optimal.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev