Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Semineringsrutiner i smågrisbesättningar för förbättrad arbetsmiljö och ökad effektivitet OBS! Projektansökan har även skickats till SLF-Kött

Status: Avslutat
Projektnummer: H0735091
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 1 februari 2012
Huvudsökande: Anne-Charlotte Olsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anne-charlotte.olsson@slu.se
Telefon: 040-415092
Beviljade medel: 600 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En av de viktigaste arbetsuppgifterna, för att få ett bra produktionsresultat i smågrisproducerande besättningar, är semineringsarbetet. Inom en besättning utför ofta en eller ett fåtal personer detta arbete och med växande besättningsstorlekar kan semineringar uppta en stor del av dessa personers arbetstid. En väl fungerande inredning ökar förutsättningarna för en bra produktion och en uthållig personal.
I studien har semineringsarbetet i 12 olika besättningar följts upp systematiskt. Semineringsarbetet utfördes antingen enligt rutinen att flytta suggorna till en semineringsyta framför galtboxen alternativt att flytta galten till området framför suggorna, som var inlåsta i specialdesignade semineringsbås.
Slutsatserna är att användning av semineringsbås effektiviserar semineringsarbetet och att semineringsbås också är positivt för seminören eftersom han/hon är mer skyddad och inte hanterar mer än en brunstig sugga åt gången. Det krävs dock en större ”yrkesskicklighet” vid seminering i semineringsbås eftersom det är seminören, som i större utsträckning måste se till att sugga och galt får en bra kontakt, så att resultatet av semineringen blir optimalt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamheten inom svensk grisproduktion är pressad och grisproducenterna måste ständigt försöka förbättra sin effektivitet och produktivitet för att klara sig kvar i branschen. Förutom att förbättra produktionen gäller det att reducera produktions- och arbetskostnaderna. Reducerade arbetskostnader får dock inte innebära försämrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden eftersom grisproducenterna då får svårigheter att locka till sig kompetent och intresserad arbetskraft.
En av de viktigaste arbetsuppgifterna i smågrisproducerande besättningar, för att få ett bra produktionsresultat, är semineringsarbetet. Ofta utför en eller ett fåtal personer detta arbete inom en besättning och allt eftersom besättningarna blir större kan detta arbete utgöra en stor del av vissa personers arbetstid. En väl fungerande inredning, som passar både djur och skötare, ökar förutsättningarna för en bra produktion och en nöjd och uthållig personal.
I den aktuella studien har semineringsarbetet i 12 olika besättningar följts upp systematiskt. Förutom uppmätningar av planlösningar och inredning samt intervjuer av seminörerna har semineringsarbetet i besättningarna dokumenterats med hjälp av videofilmningar. Videofilmerna har sedan använts som underlag för avkodning av arbetstider och bedömning av arbetsbelastning och olycksrisker. Fullständig avrapportering av resultat, planlösningar, foton på olika lösningar och arbetsmoment finns i en LTJ-rapport. Vår förhoppning är att denna rapport ska kunna tjäna som en ”idéhandbok” för producenter, byggrådgivare och byggfirmor vid nybyggnation av framtida semineringsavdelningar för suggor.
Semineringsarbetet i de besökta besättningarna utfördes antingen enligt rutinen att flytta ett antal suggor till en semineringsyta framför galtboxen alternativt att flytta galten till området framför suggorna, då dessa var inlåsta i specialdesignade semineringsbås. Den senare rutinen visade sig vara både något mer arbetseffektiv och mindre förknippad med skaderisker. Detta förklarades bl. a. av att ingen arbetstid behövde läggas på att mota suggor till och från semineringsytan och att seminören inte var utsatt för risk för upphopp av andra suggor vid semineringen.
Å andra sidan krävs det mer av seminören, vad gäller att suggorna får en optimal galtkontakt, vid seminering i semineringbås, eftersom suggorna då inte själva kan sköta denna kontakt. Ett sätt att underlätta för seminören att få en optimal kontakt mellan den sugga som semineras och galten, är att använda en fjärrstyrd galtvagn. I de besättningar i vilka man använde sig av en sådan var man mycket nöjd med funktionen. Inköp av galtvagn bedöms dock i vissa besättningar som en kostsam investering.
Vid seminering i semineringsbås är det heller inte lika lätt att hantera katetrar, semindoser, märkspray e. t. c på ett rationellt sätt eftersom seminören förflyttar sig hela tiden. I studierna noterades lösningar med semineringsvästar/semineringsbälten, förvaring av tillbehören i fickorna på overallen alternativt portabla förvaringslådor som flyttades på semineringsbåsens rörkonstruktioner.
För att det ska vara möjligt för seminören att enkelt brunstkontrollera och stimulera den enskilda suggan inför semineringen, är det viktigt att semineringsbåset är tillräckligt brett för detta. En bredd av 60 cm bedöms som ett minimimått i detta avseende. Flertalet seminörer tycktes också uppskatta när semineringsbåset hade liggande rör i båsmellanväggarna. Som argument framförde de att det då var möjligt att klättra upp på rören för att undvika eventuell klämning av suggan.
Förutom olika utseende hos båsmellanväggarna varierar bakgrindarnas utformning och låsanordningarnas konstruktion mellan olika modeller av semineringbås. För- och nackdelar hos dessa kommenteras och diskuteras i LTJ- rapporten.
Slutsatsen av studien är att användning av semineringsbås effektiviserar semineringsarbetet i smågrisproducerande besättningar och att semineringsbås också är positivt för seminören eftersom han/hon är mer skyddad och inte hanterar mer än en brunstig sugga åt gången. Det krävs dock en större ”yrkesskicklighet” vid seminering i semineringsbås eftersom det är seminören, som i större utsträckning måste se till att sugga och galt får en bra kontakt så att resultatet av semineringen blir optimal.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev