Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Semineringsrutiner i smågrisbesättningar för förbättrad arbetsmiljö och ökad effektivitet OBS! Projektansökan har även skickats till SLF-Kött

Status: Avslutat
Projektnummer: H0735091
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 1 februari 2012
Huvudsökande: Anne-Charlotte Olsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anne-charlotte.olsson@slu.se
Telefon: 040-415092
Beviljade medel: 600 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En av de viktigaste arbetsuppgifterna, för att få ett bra produktionsresultat i smågrisproducerande besättningar, är semineringsarbetet. Inom en besättning utför ofta en eller ett fåtal personer detta arbete och med växande besättningsstorlekar kan semineringar uppta en stor del av dessa personers arbetstid. En väl fungerande inredning ökar förutsättningarna för en bra produktion och en uthållig personal.
I studien har semineringsarbetet i 12 olika besättningar följts upp systematiskt. Semineringsarbetet utfördes antingen enligt rutinen att flytta suggorna till en semineringsyta framför galtboxen alternativt att flytta galten till området framför suggorna, som var inlåsta i specialdesignade semineringsbås.
Slutsatserna är att användning av semineringsbås effektiviserar semineringsarbetet och att semineringsbås också är positivt för seminören eftersom han/hon är mer skyddad och inte hanterar mer än en brunstig sugga åt gången. Det krävs dock en större ”yrkesskicklighet” vid seminering i semineringsbås eftersom det är seminören, som i större utsträckning måste se till att sugga och galt får en bra kontakt, så att resultatet av semineringen blir optimalt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamheten inom svensk grisproduktion är pressad och grisproducenterna måste ständigt försöka förbättra sin effektivitet och produktivitet för att klara sig kvar i branschen. Förutom att förbättra produktionen gäller det att reducera produktions- och arbetskostnaderna. Reducerade arbetskostnader får dock inte innebära försämrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden eftersom grisproducenterna då får svårigheter att locka till sig kompetent och intresserad arbetskraft.
En av de viktigaste arbetsuppgifterna i smågrisproducerande besättningar, för att få ett bra produktionsresultat, är semineringsarbetet. Ofta utför en eller ett fåtal personer detta arbete inom en besättning och allt eftersom besättningarna blir större kan detta arbete utgöra en stor del av vissa personers arbetstid. En väl fungerande inredning, som passar både djur och skötare, ökar förutsättningarna för en bra produktion och en nöjd och uthållig personal.
I den aktuella studien har semineringsarbetet i 12 olika besättningar följts upp systematiskt. Förutom uppmätningar av planlösningar och inredning samt intervjuer av seminörerna har semineringsarbetet i besättningarna dokumenterats med hjälp av videofilmningar. Videofilmerna har sedan använts som underlag för avkodning av arbetstider och bedömning av arbetsbelastning och olycksrisker. Fullständig avrapportering av resultat, planlösningar, foton på olika lösningar och arbetsmoment finns i en LTJ-rapport. Vår förhoppning är att denna rapport ska kunna tjäna som en ”idéhandbok” för producenter, byggrådgivare och byggfirmor vid nybyggnation av framtida semineringsavdelningar för suggor.
Semineringsarbetet i de besökta besättningarna utfördes antingen enligt rutinen att flytta ett antal suggor till en semineringsyta framför galtboxen alternativt att flytta galten till området framför suggorna, då dessa var inlåsta i specialdesignade semineringsbås. Den senare rutinen visade sig vara både något mer arbetseffektiv och mindre förknippad med skaderisker. Detta förklarades bl. a. av att ingen arbetstid behövde läggas på att mota suggor till och från semineringsytan och att seminören inte var utsatt för risk för upphopp av andra suggor vid semineringen.
Å andra sidan krävs det mer av seminören, vad gäller att suggorna får en optimal galtkontakt, vid seminering i semineringbås, eftersom suggorna då inte själva kan sköta denna kontakt. Ett sätt att underlätta för seminören att få en optimal kontakt mellan den sugga som semineras och galten, är att använda en fjärrstyrd galtvagn. I de besättningar i vilka man använde sig av en sådan var man mycket nöjd med funktionen. Inköp av galtvagn bedöms dock i vissa besättningar som en kostsam investering.
Vid seminering i semineringsbås är det heller inte lika lätt att hantera katetrar, semindoser, märkspray e. t. c på ett rationellt sätt eftersom seminören förflyttar sig hela tiden. I studierna noterades lösningar med semineringsvästar/semineringsbälten, förvaring av tillbehören i fickorna på overallen alternativt portabla förvaringslådor som flyttades på semineringsbåsens rörkonstruktioner.
För att det ska vara möjligt för seminören att enkelt brunstkontrollera och stimulera den enskilda suggan inför semineringen, är det viktigt att semineringsbåset är tillräckligt brett för detta. En bredd av 60 cm bedöms som ett minimimått i detta avseende. Flertalet seminörer tycktes också uppskatta när semineringsbåset hade liggande rör i båsmellanväggarna. Som argument framförde de att det då var möjligt att klättra upp på rören för att undvika eventuell klämning av suggan.
Förutom olika utseende hos båsmellanväggarna varierar bakgrindarnas utformning och låsanordningarnas konstruktion mellan olika modeller av semineringbås. För- och nackdelar hos dessa kommenteras och diskuteras i LTJ- rapporten.
Slutsatsen av studien är att användning av semineringsbås effektiviserar semineringsarbetet i smågrisproducerande besättningar och att semineringsbås också är positivt för seminören eftersom han/hon är mer skyddad och inte hanterar mer än en brunstig sugga åt gången. Det krävs dock en större ”yrkesskicklighet” vid seminering i semineringsbås eftersom det är seminören, som i större utsträckning måste se till att sugga och galt får en bra kontakt så att resultatet av semineringen blir optimal.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2019

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev