Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V0930041 |
Kategori: | Research program | Milk |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 28 augusti 2012 |
Huvudsökande: | Ulf Emanuelson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | ulf.emanuelson@slu.se |
Telefon: | 018-671826 |
Sammanfattning av slutrapport
Temporala och spatiala trender av andelen självdöda och avlivade kor i svenska mjölkkobesättningar undersöktes, samt riskfaktorer för dödlighet på besättningsnivå. Även fördelningen av självdöda respektive avlivade kor har undersökts genom besök på destruktionsanläggningar.
Undersökningen visade att incidensen självdöda/avlivade kor har ökat med nästan 2 procentenheter på knappt 10 år. Den är relativt hög i ett internationellt perspektiv, men det är mycket stor variation mellan besättningar. Incidensen ökar med ökande besättningsstorlek, och längre kalvningsintervall, är högre i besättningar med övervägande SH-kor, minskar med ökande avkastningsnivåer, är högre i Norrland än Södra Götaland, och är högre i konventionella besättningar än i ekologiska. Undersökningen av kor på destruktionsanläggningarna visade att andelen självdöda kor var 30 %, men andelen påverkades inte systematiskt av region eller säsong. Besättningar med hög kalvdödlighet hade också hög andel självdöda kor.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Oväntad/oplanerad dödlighet hos mjölkkor är alltid ovälkommet, både ur djurets och ur lantbrukarens synpunkt. Det har funnits internationella rapporter att problemet har ökat, men inte förrän nu vet vi hur det ser ut i Sverige. Våra studier visar att dödligheten bland mjölkkor i Sverige ligger högt i ett internationellt perspektiv – närmare 7 % av vår kor självdör eller avlivas på gården. Frekvensen har också ökat stadigt under de senaste 10 åren.
För att kunna undersöka vilka faktorer som ökar frekvensen, och därigenom förhoppningsvis komma på vad som kan göras för att motverka ökningen, har vi utnyttjat information som finns registrerade genom den officiella kokontrollen i kombination med det som registreras i den centrala djurdatabasen som Statens Jordbruksverk driver. Vi ville också veta hur stor andel av dessa kor som verkligen avled ”av sig själva” på gården och besökte därför de destruktionsanläggningar som tar emot kadaver vid några tillfällen och undersökte hur korna avlidit. Ägarna till de kor som undersöktes kontaktades också för att vi skulle få veta bakgrunden till att kon avlidit eller avlivats.
De besättningsfaktorer som var gynnsamma för frekvensen självdöda eller avlivade kor var om besättningen hade SRB som dominerande ras och om besättningen hade ekologisk (KRAV-godkänd) produktion, samt om den hade hög avkastning. Större besättningar, längre kalvningsintervall och besättningar belägna i Norrland hade däremot ökad risk för självdöda eller avlivade kor. Våra analyser visade att en del av de regionala skillnaderna kan förklaras med de olika kraven på hur länge kor måste ha tillgång till bete, där lagstadgad betesperiod är 4 månader i söder och 2 månader i norr. Ytterligare förklaringar till den högre dödlighetsrisken i Norrland kan vara att det är längre avstånd till slakterier och veterinärer. Vi fann också att besättningens mjölkningssystem, t.ex. automatiska mjölkningssystem (AMS), hade viss påverkan på risken, men utan helt entydiga resultat.
Undersökningen av kadavren visade att andelen självdöda var 30 %. Av de som avlivats så hade flertalet avlivats på grund av problem med klövar och ben, medan dödsorsaken var okänd för majoriteten av de kor som avlidit på gården. Majoriteten av de avlivade korna hade ägaren eller en anställd själva avlivat och det vanligaste var att använda bultpistol och sedan avbloda.
Vi såg också att besättningar med hög frekvens av kalvar som dör under första levnadsdygnet också hade hög andel kor som självdör. Detta kan tolkas som att detta är besättningar som har problem med djurskyddet. Våra analyser visade också att varken säsong eller region påverkade sannolikheten att kon varit självdöd, vilket har betydelse för våra vidare undersökningar.
Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021
This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …
Läs merProjektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021
The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …
Läs merProjektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021
The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …
Läs merProjektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021
Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …
Läs merProjektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021
We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …
Läs merProjektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021
Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …
Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021
Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …
Läs merProjektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …
Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …
Läs merProjektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …
Läs mer