Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Skörd och fosforförlust efter strukturkalkning med släckt kalk - kvantifiering med befintliga utlakningsrutor och laboratorieutrustning

Status: Avslutat
Projektnummer: H1070002
Kategori:
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 26 februari 2014
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 845 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Två fältförsök med dränerade rutor på lerjordar (25 och 60 % lera) har båda visat statistiskt säkra minskningar av läckaget av fosfor efter strukturkalkning. Aggregatstabilitetstester med jordar tagna från fälten 2 respektive 3 år efter strukturkalkningen visade på säkra förbättringar för jordaggregat. Försöksplatserna, som representerade hög (140 mg kg-1) och låg (50 mg kg-1) nivå av extraherbar fosfor med sur ammoniumlaktat (P-AL), uppvisade olika effekter för läckage av löst reaktiv fosfor. Denna form av fosfor var endast signifikant lägre än kontrollen (pr>F < 0,002) i fältförsöket med högt P-AL i matjorden och relativt hög (17-18%) grad av fosformättnad (DPS-AL) i alven. I laboratorieförsök med regnsimulering på matjordslysimetrar från Wiad demonstrerades också en signifikant reduktion (p< 0,05) i läckaget av löst reaktiv fosfor. Dessa resultat visar att strukturkalkning kan vara den effektivaste åtgärden på lerjordar som både har en hög lerhalt och en hög fosforstatus i jorden.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hur strukturkalkningen förändrat fosforläckaget i två lerjordar
Studier i fältförsök och i laboratoriet

Barbro Ulén

Fosforläckage från lerjordar innebär en stor belastning på Östersjön och är ofta en viktig orsak till övergödning av inlandsvatten. Strukturkalkning rekommenderas av Jordbruksverket som en åtgärd för att förbättra lerjordarnas struktur och därmed minska fosforläckaget. Strukturkalk finns i två former - antingen i form av ’aktiv’ bränd kalk dvs. kalciumoxid (CaO), eller som CaO som har fått reagera med vatten (’hydratiserats’) till släckt kalk. När dessa kalkformer blandas med jord som innehåller tillräckligt mycket lera inträffar flera olika markfysikaliska reaktioner. Dessutom skulle kalcium och fosfatjoner kunna bindas samman mera kemiskt. Speciellt borde det inträffa om jorden har en hög fosforstatus (ett högt s.k. P-AL-tal) vilket gör att markvattnet kan innehålla mycket fosfor.
Det finns bara ett tidigare fältförsök där effekten av strukturkalkning på fosforläckaget från svenska lerjordar har studerats, nämligen vid Bornsjön söder om Stockholm. Försöket består av 28 dränerade rutor varav fyra fick bränd kalk september 2007. I ett nyare försök vid Wiad som ligger närmare kusten studerades effekterna av en mera ordinär strukturkalkning. Där använde vi släckt kalk som finns kommersiellt tillgänglig och som spreds med hjälp av en entreprenör. Även själva läckagemätningarna gjordes något olika. Wiad är en gammal anläggning där vattenproverna tas manuellt medan försöket vid Bornsjön har avancerad teknik med datastyrd vattenprovtagning som anpassas till flödet. Här redogörs för resultaten av de båda läckageförsöken tillsammans eftersom skillnaderna dem emellan blev intressanta.
Dessutom gjorde vi tester av läckage av fosfor med konstgjort regn till jordkolonner som tagits upp i plaströr (s.k. lysimetrar). Vi testade också aggregatstyrkan dvs. den hopklumpade jordens (aggregatens) förmåga att motstå att de löses upp av vatten med en metod som utvecklats på SLU.
I alla försök var det fyra upprepningar av varje led vilket är nödvändigt. Man har nämligen en naturligt stor rumslig variation i fosforläckage vars orsaker inte är klarlagd. När vi utvärderade resultaten statistiskt måste man därför ta med denna naturliga variation i beräkningen (vilket vi kunde göra med resultaten från Bornsjön) allternativt kan man jämföra med mätningar tidigare år (vilket vi gjorde med resultaten från försöket vid Wiad).

Resultat
Totalfosforläckaget från Wiad var måttligt (medel 0,2 kg ha-1 år-1) beroende på försökets läge men betydligt större från Bornsjö experimentrutor (medel 0,9 kg ha-1 år-1). Av detta utgjorde läckage av s.k. löst reaktiv fosfor i genomsnitt ungefär hälften av fosforläckaget. Vid Bornsjön, med betydligt lägre fosfortal (P-AL) i matjorden var proportionen löst reaktiv fosfor till totalfosforn däremot bara 20%.
Läckaget av totalfosforn och av den lösta reaktiva fosforn var statistisk säkert lägre från Wiad efter strukturkalkningen under de två som mätningarna varade. Det partikelbundna fosforläckaget var däremot inte statistiskt lägre efter kalkningen. För Bornsjön var det precis tvärtom - läckage efter kalkning var bara signifikant lägre för fosfor i partikelform vid Bornsjöförsöket men inte för fosforn i löst reaktiv form. Laboratorieförsöken med regnsimulering visade i stort sett samma sak.
Jordaggregat från strukturkalkade försöksrutor vid Wiad uppvisade en statistiskt säker bättre förmåga mot att lösas upp i vatten jämfört med aggregat från rutor utan strukturkalkning. Detta var tydligt både före och efter att man tillåtit lerpartiklarna att sedimentera dvs. det gällde både normala lerpartiklar och de allra finaste kolloiderna som höll sig svävande. Detta är en viktig iakttagelse eftersom det är dessa ytterst små partiklar som har den största förutsättningen att bära med sig fosfor från dräneringsledningarna ända ut till haven.
Av de två platser som representerade en jord med måttlig (Wiad) och mycket hög (Bornsjön) lerhalt var det bara jorden från Bornsjön visade på en riktigt tydlig effekt vad gäller läckaget av partikelbunden fosfor med eller utan strukturkalkning. Dessutom representerade jorden med hög (Wiad) och lågt (Bornsjön) fosfortal (P-AL) olika effekter på läckage av löst reaktiv fosfor efter strukturkalkning..
Mot bakgrund av de allmänt höga förlusterna av partikelbunden fosfor från Bornsjöexperimentet kunde slutsatsen dras att ansträngningar för att minska eutrofieringen av den närliggande Östersjön borde koncentras till att förbättra jordstrukturen. Studierna vid Wiad visar betydelserna av att samtidigt minska risken för fosfor i löst reaktiv form genom att prioritera platser med hög fosforstatus. Det behövs emellertid mer fältstudier för att klargöra hur effekten av strukturkalkning beror på lerhalten i kombination med markens innehåll av tillgänglig fosfor. Sådana studier borde också vara långsiktiga eftersom det tar tid med en mera fullständiga inblandning av kalken och bildning av aggregat i jorden orsakad av biologiska organismer.

Tips Besök Nordkalks permanenta utställning ’projekt Born’ vid Bergaholms gård, norr om Södertälje och läs på skyltarna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev