Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Skördesystem i vall

Status: Avslutat
Projektnummer: H0541203
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 8 februari 2013
Huvudsökande: Kjell Martinsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kjell.martinsson@slu.se
Telefon: 090-786 8740
Beviljade medel: 1 509 549 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet syftade till att identifiera vallskördesystem för olika klimatiska förutsättningar som ger god avkastning, foderkvalitet, övervintring och ekonomi. Fältförsök lades ut på två platser, Röbäcksdalen, Umeå och Riddersberg, Jönköping, i klöver/gräsvallar. Två och tre-skördessystem utvärderades genom mätning av skördens storlek samt genom att fodervärdet analyserades på grönmassan. Hur förnan på våren påverkade ensilagets kvalitet studerades i en ensileringsstudie. Resultaten från fältförsöket användes sedan vid foderstatsberäkningar (enligt NorFor, 2011) och en ekonomisk utvärdering.
Resultaten visar att treskördesystemet hade högst avkastning över tre vallår. Ensilerings-studien visade att den hygieniska statusen hos ensilaget inte skiljde sig markant mellan system med och utan förna. Ett skördesystem med tidigare skördat ensilage ger billigare foderstater med mindre andel kraftfoder. Sammantaget ger detta till resultat att ett skördesystem med tre skördar kombinerar en lägre kostnad för foderstaten med en högre avkastning på marken.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Skördesystem i vall – två eller tre skördar ?

Kjell Martinsson
Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap
SLU
90183 Umeå

Slutsatser

• Högst avkastning hade treskördesystemet över tre vallår.
• Ensileringsstudien visade att den hygieniska statusen hos ensilaget inte skiljde sig markant mellan system med och utan förna.
• Ett skördesystem med tidigare skördat ensilage ger billigare foderstater med mindre andel kraftfoder.
• Ett skördesystem med tre skördar kombinerar en lägre kostnad för foderstaten med en högre avkastning på marken.

Bakgrund

Valet av tidpunkt för skörd av vall är en av de viktigaste faktorerna som påverkar storleken och kvaliteten på skörden. Allt större strävan mot hög smältbarhet (högt energiinnehåll) ger tidigare både första och andra skörd. Ofta leder detta till en tillväxt på hösten, en "tredje" skörd. I den här presenterade studien har konsekvenserna av ett treskördesystem för skördenivåer, foderkvalitet och övervintring studerats. Studien belyser både kort- och långsiktiga effekter av olika skördesystem (två eller tre skördar per vallår) över tre vallår i vallar med rödklöver, timotej och ängssvingel.

Material och metoder

Fältförsök lades ut på två platser, Röbäcksdalen, Umeå, Västerbotten och Riddersberg, Jönköping, Sydsvenska höglandet, i klöver/gräsvallar. Två och tre-skördessystemen utvärderades genom mätning av skördens storlek vid samtliga skördar samt genom att fodervärdet analyserades på grönmassan. Hur förnan på våren påverkade ensilagets kvalitet studerades i en ensileringsstudie. Resultaten från fältförsöket användes sedan vid foderstatsberäkningar och i en ekonomisk utvärdering.

De olika skördesystem som jämfördes i studien var:
A. Två skördar med hög kvalitet, återväxten efter andra skörd lämnas.
B. Tre skördar med hög kvalitet
C. Två skördar, med något senare skördetidpunkter.

Resultat – Röbäcksdalen, Västerbotten

Skörderesultat för alla tre försöksåren
Högst totalavkastning hade treskördessystemet sett över alla tre år, tabell 1. De enskilda åren hade treskördessystemet högst avkastning år 1 och 2, medan tvåskördessystemet med sena skördar (system C) hade högst avkastning år 3. Den sena tredjeskörden har inte påverkat förstaskörden nämnvärt kommande år, då förstaskörden i system B är av samma storleksordning som skörden i system A skördad vid samma tidpunkt. Jämfört med de andra systemen som ligger på en relativt stabil avkastning under alla tre år sjunker avkastningen i system B från 10 083 kg ts/ha till 7551 kg ts/ha. En markant nedgång i avkastning det tredje året tyder på att systemet kan ge problem med uthålligheten för vallen.

Tabell 1. Skördad mängd – medeltal för de 3 åren, ts kg/ha
Totalskörd
Medaltal alla år
Ts Kg/ha
System A 7 171
System B 9 110
System C 8 815

Att systemet med två skördar med senare datum (C) gav högre skördar än system med tidiga datum (A) stämmer väl med tidigare studier. System C visar också en god uthållighet över åren. Den botaniska sammansättningen pekar mot att system A behöll en högre klöver-andel jämfört med system B och C över de tre vallåren. System C gav genomgående sämre näringsvärden i jämförelse med A och B.

Ensileringskvalitet och foderhygien
Inget av åren noterades några säkra skillnader mellan system A och B. En slutsats man kan dra är att en viss mängd förna inte tycks påverka ensileringskvaliteten negativt.

Resultat – Riddersberg, Småländska höglandet

Skörderesultat för alla tre försöksåren
Treskördessystemet gav högst avkastning samtliga 3 år. Samtliga system sjunker ungefär lika mycket i avkastning över de tre åren, cirka 2000 kg torrsubstans. Sett över alla tre åren är totalavkastningen högst i treskördessystemet (B) och lägst i det tidiga tvåskördesystemet (A) medan det sena tvåskördesystemet (C) intar en mellanställning. System C gav genomgående sämre näringsvärden i jämförelse med A och B.

Tabell 7. Skördad mängd – medeltal för de 3 åren, ts kg/ha.
Totalskörd
Medaltal alla år
Ts Kg/ha
System A 10 155
System B 12 873
System C 11 232

Slutsatser

Baserat på skörderesultatet från fältförsöket på Röbäcksdalen beräknades en typfoderstat för varje skördesystem, tabell 3.

Tabell 3. Foderstatsberäkningar – optimerade enligt NorFor för 40 kg ECM.

Fodermedel System A System B System C
Korn, kg 9,3 10,2 5,6
Proteinkoncentrat, kg 4,4 3,5 9,2
Ensilage, kg Ts 12,6 12,6 11,3

Skillnaden mellan systemen var tydlig vid beräkningen av foderstater. System C krävde mer och dyrare kraftfoder än de andra två systemen med tidigare skördetidpunkter. Den ekonomiska värderingen visar att foderkostnaden per ko är avsevärt lägre i system A och B än i system C. Däremot räcker arealen till flest kor i system C. Det förutsätter dock en större insats av kraftfoder.

Ur både ekonomisk och miljömässig synvinkel är det intressant att grovfodret i system A och
B kan kompletteras med större andel hemmaproducerad spannmål och mindre inköpt koncentrat jämfört med system C. Den verkliga kostnaden beror på hur mycket mark som finns tillgänglig samt kostnaden för att bruka den. Valet av skördesystem blir då en avvägning mellan kostnaden att bruka mark, hur tillgången och priset på mark är, samt kostnaden för kraftfoder. Intressant är att system B kombinerar en låg foderkostnad per ko med ett högt antal kor per ha. System B är ett klart intressant alternativ för brukare med begränsad marktillgång i kombination med höga kraftfoderpriser.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev