Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Skördesystem i vall

Status: Avslutat
Projektnummer: H0541203
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 8 februari 2013
Huvudsökande: Kjell Martinsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kjell.martinsson@slu.se
Telefon: 090-786 8740
Beviljade medel: 1 509 549 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet syftade till att identifiera vallskördesystem för olika klimatiska förutsättningar som ger god avkastning, foderkvalitet, övervintring och ekonomi. Fältförsök lades ut på två platser, Röbäcksdalen, Umeå och Riddersberg, Jönköping, i klöver/gräsvallar. Två och tre-skördessystem utvärderades genom mätning av skördens storlek samt genom att fodervärdet analyserades på grönmassan. Hur förnan på våren påverkade ensilagets kvalitet studerades i en ensileringsstudie. Resultaten från fältförsöket användes sedan vid foderstatsberäkningar (enligt NorFor, 2011) och en ekonomisk utvärdering.
Resultaten visar att treskördesystemet hade högst avkastning över tre vallår. Ensilerings-studien visade att den hygieniska statusen hos ensilaget inte skiljde sig markant mellan system med och utan förna. Ett skördesystem med tidigare skördat ensilage ger billigare foderstater med mindre andel kraftfoder. Sammantaget ger detta till resultat att ett skördesystem med tre skördar kombinerar en lägre kostnad för foderstaten med en högre avkastning på marken.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Skördesystem i vall – två eller tre skördar ?

Kjell Martinsson
Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap
SLU
90183 Umeå

Slutsatser

• Högst avkastning hade treskördesystemet över tre vallår.
• Ensileringsstudien visade att den hygieniska statusen hos ensilaget inte skiljde sig markant mellan system med och utan förna.
• Ett skördesystem med tidigare skördat ensilage ger billigare foderstater med mindre andel kraftfoder.
• Ett skördesystem med tre skördar kombinerar en lägre kostnad för foderstaten med en högre avkastning på marken.

Bakgrund

Valet av tidpunkt för skörd av vall är en av de viktigaste faktorerna som påverkar storleken och kvaliteten på skörden. Allt större strävan mot hög smältbarhet (högt energiinnehåll) ger tidigare både första och andra skörd. Ofta leder detta till en tillväxt på hösten, en "tredje" skörd. I den här presenterade studien har konsekvenserna av ett treskördesystem för skördenivåer, foderkvalitet och övervintring studerats. Studien belyser både kort- och långsiktiga effekter av olika skördesystem (två eller tre skördar per vallår) över tre vallår i vallar med rödklöver, timotej och ängssvingel.

Material och metoder

Fältförsök lades ut på två platser, Röbäcksdalen, Umeå, Västerbotten och Riddersberg, Jönköping, Sydsvenska höglandet, i klöver/gräsvallar. Två och tre-skördessystemen utvärderades genom mätning av skördens storlek vid samtliga skördar samt genom att fodervärdet analyserades på grönmassan. Hur förnan på våren påverkade ensilagets kvalitet studerades i en ensileringsstudie. Resultaten från fältförsöket användes sedan vid foderstatsberäkningar och i en ekonomisk utvärdering.

De olika skördesystem som jämfördes i studien var:
A. Två skördar med hög kvalitet, återväxten efter andra skörd lämnas.
B. Tre skördar med hög kvalitet
C. Två skördar, med något senare skördetidpunkter.

Resultat – Röbäcksdalen, Västerbotten

Skörderesultat för alla tre försöksåren
Högst totalavkastning hade treskördessystemet sett över alla tre år, tabell 1. De enskilda åren hade treskördessystemet högst avkastning år 1 och 2, medan tvåskördessystemet med sena skördar (system C) hade högst avkastning år 3. Den sena tredjeskörden har inte påverkat förstaskörden nämnvärt kommande år, då förstaskörden i system B är av samma storleksordning som skörden i system A skördad vid samma tidpunkt. Jämfört med de andra systemen som ligger på en relativt stabil avkastning under alla tre år sjunker avkastningen i system B från 10 083 kg ts/ha till 7551 kg ts/ha. En markant nedgång i avkastning det tredje året tyder på att systemet kan ge problem med uthålligheten för vallen.

Tabell 1. Skördad mängd – medeltal för de 3 åren, ts kg/ha
Totalskörd
Medaltal alla år
Ts Kg/ha
System A 7 171
System B 9 110
System C 8 815

Att systemet med två skördar med senare datum (C) gav högre skördar än system med tidiga datum (A) stämmer väl med tidigare studier. System C visar också en god uthållighet över åren. Den botaniska sammansättningen pekar mot att system A behöll en högre klöver-andel jämfört med system B och C över de tre vallåren. System C gav genomgående sämre näringsvärden i jämförelse med A och B.

Ensileringskvalitet och foderhygien
Inget av åren noterades några säkra skillnader mellan system A och B. En slutsats man kan dra är att en viss mängd förna inte tycks påverka ensileringskvaliteten negativt.

Resultat – Riddersberg, Småländska höglandet

Skörderesultat för alla tre försöksåren
Treskördessystemet gav högst avkastning samtliga 3 år. Samtliga system sjunker ungefär lika mycket i avkastning över de tre åren, cirka 2000 kg torrsubstans. Sett över alla tre åren är totalavkastningen högst i treskördessystemet (B) och lägst i det tidiga tvåskördesystemet (A) medan det sena tvåskördesystemet (C) intar en mellanställning. System C gav genomgående sämre näringsvärden i jämförelse med A och B.

Tabell 7. Skördad mängd – medeltal för de 3 åren, ts kg/ha.
Totalskörd
Medaltal alla år
Ts Kg/ha
System A 10 155
System B 12 873
System C 11 232

Slutsatser

Baserat på skörderesultatet från fältförsöket på Röbäcksdalen beräknades en typfoderstat för varje skördesystem, tabell 3.

Tabell 3. Foderstatsberäkningar – optimerade enligt NorFor för 40 kg ECM.

Fodermedel System A System B System C
Korn, kg 9,3 10,2 5,6
Proteinkoncentrat, kg 4,4 3,5 9,2
Ensilage, kg Ts 12,6 12,6 11,3

Skillnaden mellan systemen var tydlig vid beräkningen av foderstater. System C krävde mer och dyrare kraftfoder än de andra två systemen med tidigare skördetidpunkter. Den ekonomiska värderingen visar att foderkostnaden per ko är avsevärt lägre i system A och B än i system C. Däremot räcker arealen till flest kor i system C. Det förutsätter dock en större insats av kraftfoder.

Ur både ekonomisk och miljömässig synvinkel är det intressant att grovfodret i system A och
B kan kompletteras med större andel hemmaproducerad spannmål och mindre inköpt koncentrat jämfört med system C. Den verkliga kostnaden beror på hur mycket mark som finns tillgänglig samt kostnaden för att bruka den. Valet av skördesystem blir då en avvägning mellan kostnaden att bruka mark, hur tillgången och priset på mark är, samt kostnaden för kraftfoder. Intressant är att system B kombinerar en låg foderkostnad per ko med ett högt antal kor per ha. System B är ett klart intressant alternativ för brukare med begränsad marktillgång i kombination med höga kraftfoderpriser.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress