Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Skördesystem i vall

Status: Avslutat
Projektnummer: H0541203
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 8 februari 2013
Huvudsökande: Kjell Martinsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kjell.martinsson@slu.se
Telefon: 090-786 8740
Beviljade medel: 1 509 549 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet syftade till att identifiera vallskördesystem för olika klimatiska förutsättningar som ger god avkastning, foderkvalitet, övervintring och ekonomi. Fältförsök lades ut på två platser, Röbäcksdalen, Umeå och Riddersberg, Jönköping, i klöver/gräsvallar. Två och tre-skördessystem utvärderades genom mätning av skördens storlek samt genom att fodervärdet analyserades på grönmassan. Hur förnan på våren påverkade ensilagets kvalitet studerades i en ensileringsstudie. Resultaten från fältförsöket användes sedan vid foderstatsberäkningar (enligt NorFor, 2011) och en ekonomisk utvärdering.
Resultaten visar att treskördesystemet hade högst avkastning över tre vallår. Ensilerings-studien visade att den hygieniska statusen hos ensilaget inte skiljde sig markant mellan system med och utan förna. Ett skördesystem med tidigare skördat ensilage ger billigare foderstater med mindre andel kraftfoder. Sammantaget ger detta till resultat att ett skördesystem med tre skördar kombinerar en lägre kostnad för foderstaten med en högre avkastning på marken.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Skördesystem i vall – två eller tre skördar ?

Kjell Martinsson
Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap
SLU
90183 Umeå

Slutsatser

• Högst avkastning hade treskördesystemet över tre vallår.
• Ensileringsstudien visade att den hygieniska statusen hos ensilaget inte skiljde sig markant mellan system med och utan förna.
• Ett skördesystem med tidigare skördat ensilage ger billigare foderstater med mindre andel kraftfoder.
• Ett skördesystem med tre skördar kombinerar en lägre kostnad för foderstaten med en högre avkastning på marken.

Bakgrund

Valet av tidpunkt för skörd av vall är en av de viktigaste faktorerna som påverkar storleken och kvaliteten på skörden. Allt större strävan mot hög smältbarhet (högt energiinnehåll) ger tidigare både första och andra skörd. Ofta leder detta till en tillväxt på hösten, en "tredje" skörd. I den här presenterade studien har konsekvenserna av ett treskördesystem för skördenivåer, foderkvalitet och övervintring studerats. Studien belyser både kort- och långsiktiga effekter av olika skördesystem (två eller tre skördar per vallår) över tre vallår i vallar med rödklöver, timotej och ängssvingel.

Material och metoder

Fältförsök lades ut på två platser, Röbäcksdalen, Umeå, Västerbotten och Riddersberg, Jönköping, Sydsvenska höglandet, i klöver/gräsvallar. Två och tre-skördessystemen utvärderades genom mätning av skördens storlek vid samtliga skördar samt genom att fodervärdet analyserades på grönmassan. Hur förnan på våren påverkade ensilagets kvalitet studerades i en ensileringsstudie. Resultaten från fältförsöket användes sedan vid foderstatsberäkningar och i en ekonomisk utvärdering.

De olika skördesystem som jämfördes i studien var:
A. Två skördar med hög kvalitet, återväxten efter andra skörd lämnas.
B. Tre skördar med hög kvalitet
C. Två skördar, med något senare skördetidpunkter.

Resultat – Röbäcksdalen, Västerbotten

Skörderesultat för alla tre försöksåren
Högst totalavkastning hade treskördessystemet sett över alla tre år, tabell 1. De enskilda åren hade treskördessystemet högst avkastning år 1 och 2, medan tvåskördessystemet med sena skördar (system C) hade högst avkastning år 3. Den sena tredjeskörden har inte påverkat förstaskörden nämnvärt kommande år, då förstaskörden i system B är av samma storleksordning som skörden i system A skördad vid samma tidpunkt. Jämfört med de andra systemen som ligger på en relativt stabil avkastning under alla tre år sjunker avkastningen i system B från 10 083 kg ts/ha till 7551 kg ts/ha. En markant nedgång i avkastning det tredje året tyder på att systemet kan ge problem med uthålligheten för vallen.

Tabell 1. Skördad mängd – medeltal för de 3 åren, ts kg/ha
Totalskörd
Medaltal alla år
Ts Kg/ha
System A 7 171
System B 9 110
System C 8 815

Att systemet med två skördar med senare datum (C) gav högre skördar än system med tidiga datum (A) stämmer väl med tidigare studier. System C visar också en god uthållighet över åren. Den botaniska sammansättningen pekar mot att system A behöll en högre klöver-andel jämfört med system B och C över de tre vallåren. System C gav genomgående sämre näringsvärden i jämförelse med A och B.

Ensileringskvalitet och foderhygien
Inget av åren noterades några säkra skillnader mellan system A och B. En slutsats man kan dra är att en viss mängd förna inte tycks påverka ensileringskvaliteten negativt.

Resultat – Riddersberg, Småländska höglandet

Skörderesultat för alla tre försöksåren
Treskördessystemet gav högst avkastning samtliga 3 år. Samtliga system sjunker ungefär lika mycket i avkastning över de tre åren, cirka 2000 kg torrsubstans. Sett över alla tre åren är totalavkastningen högst i treskördessystemet (B) och lägst i det tidiga tvåskördesystemet (A) medan det sena tvåskördesystemet (C) intar en mellanställning. System C gav genomgående sämre näringsvärden i jämförelse med A och B.

Tabell 7. Skördad mängd – medeltal för de 3 åren, ts kg/ha.
Totalskörd
Medaltal alla år
Ts Kg/ha
System A 10 155
System B 12 873
System C 11 232

Slutsatser

Baserat på skörderesultatet från fältförsöket på Röbäcksdalen beräknades en typfoderstat för varje skördesystem, tabell 3.

Tabell 3. Foderstatsberäkningar – optimerade enligt NorFor för 40 kg ECM.

Fodermedel System A System B System C
Korn, kg 9,3 10,2 5,6
Proteinkoncentrat, kg 4,4 3,5 9,2
Ensilage, kg Ts 12,6 12,6 11,3

Skillnaden mellan systemen var tydlig vid beräkningen av foderstater. System C krävde mer och dyrare kraftfoder än de andra två systemen med tidigare skördetidpunkter. Den ekonomiska värderingen visar att foderkostnaden per ko är avsevärt lägre i system A och B än i system C. Däremot räcker arealen till flest kor i system C. Det förutsätter dock en större insats av kraftfoder.

Ur både ekonomisk och miljömässig synvinkel är det intressant att grovfodret i system A och
B kan kompletteras med större andel hemmaproducerad spannmål och mindre inköpt koncentrat jämfört med system C. Den verkliga kostnaden beror på hur mycket mark som finns tillgänglig samt kostnaden för att bruka den. Valet av skördesystem blir då en avvägning mellan kostnaden att bruka mark, hur tillgången och priset på mark är, samt kostnaden för kraftfoder. Intressant är att system B kombinerar en låg foderkostnad per ko med ett högt antal kor per ha. System B är ett klart intressant alternativ för brukare med begränsad marktillgång i kombination med höga kraftfoderpriser.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev