Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Skördesystem i vall

Status: Avslutat
Projektnummer: H0541203
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 8 februari 2013
Huvudsökande: Kjell Martinsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kjell.martinsson@slu.se
Telefon: 090-786 8740
Beviljade medel: 1 509 549 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet syftade till att identifiera vallskördesystem för olika klimatiska förutsättningar som ger god avkastning, foderkvalitet, övervintring och ekonomi. Fältförsök lades ut på två platser, Röbäcksdalen, Umeå och Riddersberg, Jönköping, i klöver/gräsvallar. Två och tre-skördessystem utvärderades genom mätning av skördens storlek samt genom att fodervärdet analyserades på grönmassan. Hur förnan på våren påverkade ensilagets kvalitet studerades i en ensileringsstudie. Resultaten från fältförsöket användes sedan vid foderstatsberäkningar (enligt NorFor, 2011) och en ekonomisk utvärdering.
Resultaten visar att treskördesystemet hade högst avkastning över tre vallår. Ensilerings-studien visade att den hygieniska statusen hos ensilaget inte skiljde sig markant mellan system med och utan förna. Ett skördesystem med tidigare skördat ensilage ger billigare foderstater med mindre andel kraftfoder. Sammantaget ger detta till resultat att ett skördesystem med tre skördar kombinerar en lägre kostnad för foderstaten med en högre avkastning på marken.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Skördesystem i vall – två eller tre skördar ?

Kjell Martinsson
Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap
SLU
90183 Umeå

Slutsatser

• Högst avkastning hade treskördesystemet över tre vallår.
• Ensileringsstudien visade att den hygieniska statusen hos ensilaget inte skiljde sig markant mellan system med och utan förna.
• Ett skördesystem med tidigare skördat ensilage ger billigare foderstater med mindre andel kraftfoder.
• Ett skördesystem med tre skördar kombinerar en lägre kostnad för foderstaten med en högre avkastning på marken.

Bakgrund

Valet av tidpunkt för skörd av vall är en av de viktigaste faktorerna som påverkar storleken och kvaliteten på skörden. Allt större strävan mot hög smältbarhet (högt energiinnehåll) ger tidigare både första och andra skörd. Ofta leder detta till en tillväxt på hösten, en "tredje" skörd. I den här presenterade studien har konsekvenserna av ett treskördesystem för skördenivåer, foderkvalitet och övervintring studerats. Studien belyser både kort- och långsiktiga effekter av olika skördesystem (två eller tre skördar per vallår) över tre vallår i vallar med rödklöver, timotej och ängssvingel.

Material och metoder

Fältförsök lades ut på två platser, Röbäcksdalen, Umeå, Västerbotten och Riddersberg, Jönköping, Sydsvenska höglandet, i klöver/gräsvallar. Två och tre-skördessystemen utvärderades genom mätning av skördens storlek vid samtliga skördar samt genom att fodervärdet analyserades på grönmassan. Hur förnan på våren påverkade ensilagets kvalitet studerades i en ensileringsstudie. Resultaten från fältförsöket användes sedan vid foderstatsberäkningar och i en ekonomisk utvärdering.

De olika skördesystem som jämfördes i studien var:
A. Två skördar med hög kvalitet, återväxten efter andra skörd lämnas.
B. Tre skördar med hög kvalitet
C. Två skördar, med något senare skördetidpunkter.

Resultat – Röbäcksdalen, Västerbotten

Skörderesultat för alla tre försöksåren
Högst totalavkastning hade treskördessystemet sett över alla tre år, tabell 1. De enskilda åren hade treskördessystemet högst avkastning år 1 och 2, medan tvåskördessystemet med sena skördar (system C) hade högst avkastning år 3. Den sena tredjeskörden har inte påverkat förstaskörden nämnvärt kommande år, då förstaskörden i system B är av samma storleksordning som skörden i system A skördad vid samma tidpunkt. Jämfört med de andra systemen som ligger på en relativt stabil avkastning under alla tre år sjunker avkastningen i system B från 10 083 kg ts/ha till 7551 kg ts/ha. En markant nedgång i avkastning det tredje året tyder på att systemet kan ge problem med uthålligheten för vallen.

Tabell 1. Skördad mängd – medeltal för de 3 åren, ts kg/ha
Totalskörd
Medaltal alla år
Ts Kg/ha
System A 7 171
System B 9 110
System C 8 815

Att systemet med två skördar med senare datum (C) gav högre skördar än system med tidiga datum (A) stämmer väl med tidigare studier. System C visar också en god uthållighet över åren. Den botaniska sammansättningen pekar mot att system A behöll en högre klöver-andel jämfört med system B och C över de tre vallåren. System C gav genomgående sämre näringsvärden i jämförelse med A och B.

Ensileringskvalitet och foderhygien
Inget av åren noterades några säkra skillnader mellan system A och B. En slutsats man kan dra är att en viss mängd förna inte tycks påverka ensileringskvaliteten negativt.

Resultat – Riddersberg, Småländska höglandet

Skörderesultat för alla tre försöksåren
Treskördessystemet gav högst avkastning samtliga 3 år. Samtliga system sjunker ungefär lika mycket i avkastning över de tre åren, cirka 2000 kg torrsubstans. Sett över alla tre åren är totalavkastningen högst i treskördessystemet (B) och lägst i det tidiga tvåskördesystemet (A) medan det sena tvåskördesystemet (C) intar en mellanställning. System C gav genomgående sämre näringsvärden i jämförelse med A och B.

Tabell 7. Skördad mängd – medeltal för de 3 åren, ts kg/ha.
Totalskörd
Medaltal alla år
Ts Kg/ha
System A 10 155
System B 12 873
System C 11 232

Slutsatser

Baserat på skörderesultatet från fältförsöket på Röbäcksdalen beräknades en typfoderstat för varje skördesystem, tabell 3.

Tabell 3. Foderstatsberäkningar – optimerade enligt NorFor för 40 kg ECM.

Fodermedel System A System B System C
Korn, kg 9,3 10,2 5,6
Proteinkoncentrat, kg 4,4 3,5 9,2
Ensilage, kg Ts 12,6 12,6 11,3

Skillnaden mellan systemen var tydlig vid beräkningen av foderstater. System C krävde mer och dyrare kraftfoder än de andra två systemen med tidigare skördetidpunkter. Den ekonomiska värderingen visar att foderkostnaden per ko är avsevärt lägre i system A och B än i system C. Däremot räcker arealen till flest kor i system C. Det förutsätter dock en större insats av kraftfoder.

Ur både ekonomisk och miljömässig synvinkel är det intressant att grovfodret i system A och
B kan kompletteras med större andel hemmaproducerad spannmål och mindre inköpt koncentrat jämfört med system C. Den verkliga kostnaden beror på hur mycket mark som finns tillgänglig samt kostnaden för att bruka den. Valet av skördesystem blir då en avvägning mellan kostnaden att bruka mark, hur tillgången och priset på mark är, samt kostnaden för kraftfoder. Intressant är att system B kombinerar en låg foderkostnad per ko med ett högt antal kor per ha. System B är ett klart intressant alternativ för brukare med begränsad marktillgång i kombination med höga kraftfoderpriser.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev