Skördesystem i vall

Sammanfattning av slutrapport
Projektet syftade till att identifiera vallskördesystem för olika klimatiska förutsättningar som ger god avkastning, foderkvalitet, övervintring och ekonomi. Fältförsök lades ut på två platser, Röbäcksdalen, Umeå och Riddersberg, Jönköping, i klöver/gräsvallar. Två och tre-skördessystem utvärderades genom mätning av skördens storlek samt genom att fodervärdet analyserades på grönmassan. Hur förnan på våren påverkade ensilagets kvalitet studerades i en ensileringsstudie. Resultaten från fältförsöket användes sedan vid foderstatsberäkningar (enligt NorFor, 2011) och en ekonomisk utvärdering.
Resultaten visar att treskördesystemet hade högst avkastning över tre vallår. Ensilerings-studien visade att den hygieniska statusen hos ensilaget inte skiljde sig markant mellan system med och utan förna. Ett skördesystem med tidigare skördat ensilage ger billigare foderstater med mindre andel kraftfoder. Sammantaget ger detta till resultat att ett skördesystem med tre skördar kombinerar en lägre kostnad för foderstaten med en högre avkastning på marken.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Skördesystem i vall – två eller tre skördar ?

Kjell Martinsson
Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap
SLU
90183 Umeå

Slutsatser

• Högst avkastning hade treskördesystemet över tre vallår.
• Ensileringsstudien visade att den hygieniska statusen hos ensilaget inte skiljde sig markant mellan system med och utan förna.
• Ett skördesystem med tidigare skördat ensilage ger billigare foderstater med mindre andel kraftfoder.
• Ett skördesystem med tre skördar kombinerar en lägre kostnad för foderstaten med en högre avkastning på marken.

Bakgrund

Valet av tidpunkt för skörd av vall är en av de viktigaste faktorerna som påverkar storleken och kvaliteten på skörden. Allt större strävan mot hög smältbarhet (högt energiinnehåll) ger tidigare både första och andra skörd. Ofta leder detta till en tillväxt på hösten, en "tredje" skörd. I den här presenterade studien har konsekvenserna av ett treskördesystem för skördenivåer, foderkvalitet och övervintring studerats. Studien belyser både kort- och långsiktiga effekter av olika skördesystem (två eller tre skördar per vallår) över tre vallår i vallar med rödklöver, timotej och ängssvingel.

Material och metoder

Fältförsök lades ut på två platser, Röbäcksdalen, Umeå, Västerbotten och Riddersberg, Jönköping, Sydsvenska höglandet, i klöver/gräsvallar. Två och tre-skördessystemen utvärderades genom mätning av skördens storlek vid samtliga skördar samt genom att fodervärdet analyserades på grönmassan. Hur förnan på våren påverkade ensilagets kvalitet studerades i en ensileringsstudie. Resultaten från fältförsöket användes sedan vid foderstatsberäkningar och i en ekonomisk utvärdering.

De olika skördesystem som jämfördes i studien var:
A. Två skördar med hög kvalitet, återväxten efter andra skörd lämnas.
B. Tre skördar med hög kvalitet
C. Två skördar, med något senare skördetidpunkter.

Resultat – Röbäcksdalen, Västerbotten

Skörderesultat för alla tre försöksåren
Högst totalavkastning hade treskördessystemet sett över alla tre år, tabell 1. De enskilda åren hade treskördessystemet högst avkastning år 1 och 2, medan tvåskördessystemet med sena skördar (system C) hade högst avkastning år 3. Den sena tredjeskörden har inte påverkat förstaskörden nämnvärt kommande år, då förstaskörden i system B är av samma storleksordning som skörden i system A skördad vid samma tidpunkt. Jämfört med de andra systemen som ligger på en relativt stabil avkastning under alla tre år sjunker avkastningen i system B från 10 083 kg ts/ha till 7551 kg ts/ha. En markant nedgång i avkastning det tredje året tyder på att systemet kan ge problem med uthålligheten för vallen.

Tabell 1. Skördad mängd – medeltal för de 3 åren, ts kg/ha
Totalskörd
Medaltal alla år
Ts Kg/ha
System A 7 171
System B 9 110
System C 8 815

Att systemet med två skördar med senare datum (C) gav högre skördar än system med tidiga datum (A) stämmer väl med tidigare studier. System C visar också en god uthållighet över åren. Den botaniska sammansättningen pekar mot att system A behöll en högre klöver-andel jämfört med system B och C över de tre vallåren. System C gav genomgående sämre näringsvärden i jämförelse med A och B.

Ensileringskvalitet och foderhygien
Inget av åren noterades några säkra skillnader mellan system A och B. En slutsats man kan dra är att en viss mängd förna inte tycks påverka ensileringskvaliteten negativt.

Resultat – Riddersberg, Småländska höglandet

Skörderesultat för alla tre försöksåren
Treskördessystemet gav högst avkastning samtliga 3 år. Samtliga system sjunker ungefär lika mycket i avkastning över de tre åren, cirka 2000 kg torrsubstans. Sett över alla tre åren är totalavkastningen högst i treskördessystemet (B) och lägst i det tidiga tvåskördesystemet (A) medan det sena tvåskördesystemet (C) intar en mellanställning. System C gav genomgående sämre näringsvärden i jämförelse med A och B.

Tabell 7. Skördad mängd – medeltal för de 3 åren, ts kg/ha.
Totalskörd
Medaltal alla år
Ts Kg/ha
System A 10 155
System B 12 873
System C 11 232

Slutsatser

Baserat på skörderesultatet från fältförsöket på Röbäcksdalen beräknades en typfoderstat för varje skördesystem, tabell 3.

Tabell 3. Foderstatsberäkningar – optimerade enligt NorFor för 40 kg ECM.

Fodermedel System A System B System C
Korn, kg 9,3 10,2 5,6
Proteinkoncentrat, kg 4,4 3,5 9,2
Ensilage, kg Ts 12,6 12,6 11,3

Skillnaden mellan systemen var tydlig vid beräkningen av foderstater. System C krävde mer och dyrare kraftfoder än de andra två systemen med tidigare skördetidpunkter. Den ekonomiska värderingen visar att foderkostnaden per ko är avsevärt lägre i system A och B än i system C. Däremot räcker arealen till flest kor i system C. Det förutsätter dock en större insats av kraftfoder.

Ur både ekonomisk och miljömässig synvinkel är det intressant att grovfodret i system A och
B kan kompletteras med större andel hemmaproducerad spannmål och mindre inköpt koncentrat jämfört med system C. Den verkliga kostnaden beror på hur mycket mark som finns tillgänglig samt kostnaden för att bruka den. Valet av skördesystem blir då en avvägning mellan kostnaden att bruka mark, hur tillgången och priset på mark är, samt kostnaden för kraftfoder. Intressant är att system B kombinerar en låg foderkostnad per ko med ett högt antal kor per ha. System B är ett klart intressant alternativ för brukare med begränsad marktillgång i kombination med höga kraftfoderpriser.