Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Skyddstäckning av hö för att motverka mögeltillväxt under vinterlagring

Status: Avslutat
Projektnummer: H0847209
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 21 december 2012
Huvudsökande: Martin Sundberg
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: martin.sundberg@jti.se
Telefon: 010-516 69 24
Beviljade medel: 285 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I detta projekt undersöktes i tre försök om kommersiellt tillgänglig fiberduk som täckningsmaterial kan förhindra eller avsevärt begränsa uppfuktning och mögeltillväxt i hö under vinterlagring.

I försöken användes permeabel fiberduk i polypropen av två olika tjocklekar. I varje försök provtogs höet vid två tillfällen, dels vid försökets start i början av augusti, dels efter ca sex månaders lagring. I proverna bestämdes vattenaktivitet samt halter av lagerskadesvampar i släktena Aspergillus, Eurotium, Penicillium samt Wallemia.

Skyddstäckningen hade i dessa försök ingen entydig inverkan på tillväxten av mögelsvampar i höet. Skillnaderna mellan försöksleden var i de flesta fall små, och endast i ett fåtal fall statistiskt signifikanta. Fiberdukens tjocklek hade inte någon inverkan på mögeltillväxtens omfattning. Sammantaget bedöms de erhållna resultaten inte tillräckligt tydliga för att kunna rekommendera skyddstäckning med fiberduk som en metod att reducera tillväxten av mögelsvampar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Skyddstäckning av hö för att undvika mögeltillväxt under vinterlagring

Martin Sundberg, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala
Karin Artursson, SVA, Uppsala

Bakgrund

Höst och vinter är utomhusluftens relativa fuktighet hög under långa perioder. Eftersom hö absorberar fukt från den omgivande luften, kan vattenhalten i lagrat hö snabbt stiga till en nivå där mögelsvampar har möjligheter att växa till. Under vinterlagringen är det därför mycket vanligt att höets kvalitet försämras avsevärt, speciellt i ytskiktet. Tillväxt av mögelsvampar i höet kan på flera sätt orsaka hälsoproblem för både djur och människor. Sporer som andas in kan ge problem i luftvägar och lungor, och beroende på sporernas storlek fastnar de på olika ställen i luftvägarna. Förutom att mögel kan ge upphov till både allergiska reaktioner och infektioner, finns en risk att svamparna under sin tillväxt kan ha producerat giftiga ämnen, så kallade mykotoxiner.
Ett i praktiken vanligt sätt att undvika uppfuktning av höet är att täcka ytlagret med halm. Denna metod anses dock av många som arbetskrävande och otymplig, varför alternativa metoder för att undvika mögeltillväxt är av stort praktiskt intresse.
Förutom att ett alternativt täckmaterial ska ge önskad funktion med avseende på att begränsa tillväxten av mögelsvampar, finns ytterligare några önskemål som bör vara uppfyllda:

- Enkelt att lägga på och ta av
- Helst kunna användas under flera säsonger
- Rimligt pris
- Tillverkat av icke-organiskt material för att inte kunna utgöra substrat för mögelsvamparna

Syfte

Syftet med detta projekt var att undersöka om kommersiellt tillgänglig fiberduk som täckningsmaterial kan förhindra eller avsevärt begränsa uppfuktning och mögeltillväxt i hö under vinterlagring.

Genomförande

I tre försök under tre lagringssäsonger täcktes fem balar vardera med permeabel fiberduk av två olika tjocklekar och tillverkade av polypropen. De dukar som användes i försöken hade en ungefärlig vikt på 100 respektive 200 g/m2. Ytterligare fem balar utan täckning utgjorde kontrolled. I försök 2 gjordes en utvidgning med ytterligare två försöksled, där de båda fiberdukarna från föregående år återanvändes. Syftet med detta var att undersöka om det på grund av eventuellt kvarvarande mögelsporer finns kontamineringsrisker med att använda täckningsmaterialet under flera år.
Givare för att registrera temperatur och luftfuktighet placerades i ytskiktet av höet i respektive försöksled. En likadan givare placerades också ovanför höytan för att registrera omgivningsklimatet i lagerutrymmet.
Den första provtagningen av höet gjordes vid försökens start i början av augusti, där den initiala halten av mögelsvampar och fukt i fem balar bestämdes genom mikrobiell analys och mätning av vattenaktivitet (Aw). Samma bestämningar gjordes vid brytningen av försöken i början av februari då prover togs från ytskiktet i varje försöksbal. De mikrobiella analyserna omfattade haltbestämning av lagerskadesvampar i släktena Aspergillus, Eurotium, Penicillium samt Wallemia. Erhållna data bearbetades statistiskt för att fastställa eventuella signifikanta skillnader mellan försöksleden.

Resultat

Tyvärr kom två av de tre täckningsförsöken att bli utförda under vintrar som var ovanligt kalla och därmed hämmade mögelsvamparna. Det andra försöksåret kunde i princip ingen tillväxt av någon lagringssvamp konstateras. Som en konsekvens av detta går det heller inte att uttala sig om huruvida återanvändning av täckdukarna kan ha någon negativ effekt.
I alla tre försöken var den initiala vattenaktiviteten (Aw) i höet vid försökets start i början av augusti ca 0,6. Detta visar på att höet då var väl nedtorkat och värdet understiger med god marginal den nivå där mögelsvampar kan börja växa till (Aw ca 0,7). Vid försökens brytning i början av februari efter sex månaders lagring hade vattenaktiviteten genomgående stigit till ca 0,8. Varken i det första eller andra försöket fanns några signifikanta skillnader i vattenaktivitet mellan försöksleden. I det tredje försöket däremot, kunde signifikanta skillnaden mellan alla tre försöksleden konstateras.
De initiala halterna av mögelsvampar när försöken inleddes i början av augusti var överlag mycket låga, oftast under detektionsgränsen 100 CFU/g. Eftersom de undersökta släktena tillhör gruppen lagringssvampar, är detta ett resultat som kan förväntas.
Resultaten av de mikrobiella analyserna efter sex månaders lagring visade att skillnaderna mellan försöksleden i de flesta fall var små, och endast i ett fåtal fall statistiskt signifikanta. Fiberdukens tjocklek hade inte någon inverkan på mögeltillväxtens omfattning. I de tre försöken gav täckningen med fiberduk endast i två fall minskad tillväxt av någon av de i studien undersökta släktena – i ett försök minskade tillväxten av Penicillium, i ett annat tillväxten av Eurotium. Å andra sidan registrerades i ett av försöken en ökad tillväxt av Wallemia i det försöksled som täckts med tjock fiberduk. Sammantaget bedöms de erhållna resultaten inte tillräckligt tydliga för att kunna rekommendera skyddstäckning med fiberduk som en metod att reducera tillväxten av mögelsvampar under vinterlagring.

Slutsatser

Under de förutsättningar som dessa försök genomfördes, kunde ingen entydig hämmande effekt på tillväxten av mögelsvampar påvisas vid skyddstäckning av hö med fiberduk under vinterlagringen. Fiberdukens tjocklek hade härvidlag inte någon inverkan på mögeltillväxtens omfattning. Risken för att återkontaminera höet vid återanvändning av fiberduk kunde inte fastställas, eftersom mögeltillväxten i princip helt uteblev i det försök där detta skulle undersökas.

Detta projekt har till största delen finansierats av Stiftelsen Hästforskning, medan kompletterande finansiering för det sista försöksåret har ställts till förfogande av Stiftelsen SLO-fonden vid KSLA.

Projektet finns i sin helhet även redovisat i JTI-rapport Lantbruk & Industri nr 408, som går att ladda ned från JTI:s webbplats: www.jti.se .

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev