Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Skyddstäckning av hö för att motverka mögeltillväxt under vinterlagring

Status: Pågående
Projektnummer: H0847209
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 21 december 2012
Huvudsökande: Martin Sundberg
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: martin.sundberg@jti.se
Telefon: 010-516 69 24
Beviljade medel: 285 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I detta projekt undersöktes i tre försök om kommersiellt tillgänglig fiberduk som täckningsmaterial kan förhindra eller avsevärt begränsa uppfuktning och mögeltillväxt i hö under vinterlagring.

I försöken användes permeabel fiberduk i polypropen av två olika tjocklekar. I varje försök provtogs höet vid två tillfällen, dels vid försökets start i början av augusti, dels efter ca sex månaders lagring. I proverna bestämdes vattenaktivitet samt halter av lagerskadesvampar i släktena Aspergillus, Eurotium, Penicillium samt Wallemia.

Skyddstäckningen hade i dessa försök ingen entydig inverkan på tillväxten av mögelsvampar i höet. Skillnaderna mellan försöksleden var i de flesta fall små, och endast i ett fåtal fall statistiskt signifikanta. Fiberdukens tjocklek hade inte någon inverkan på mögeltillväxtens omfattning. Sammantaget bedöms de erhållna resultaten inte tillräckligt tydliga för att kunna rekommendera skyddstäckning med fiberduk som en metod att reducera tillväxten av mögelsvampar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Skyddstäckning av hö för att undvika mögeltillväxt under vinterlagring

Martin Sundberg, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala
Karin Artursson, SVA, Uppsala

Bakgrund

Höst och vinter är utomhusluftens relativa fuktighet hög under långa perioder. Eftersom hö absorberar fukt från den omgivande luften, kan vattenhalten i lagrat hö snabbt stiga till en nivå där mögelsvampar har möjligheter att växa till. Under vinterlagringen är det därför mycket vanligt att höets kvalitet försämras avsevärt, speciellt i ytskiktet. Tillväxt av mögelsvampar i höet kan på flera sätt orsaka hälsoproblem för både djur och människor. Sporer som andas in kan ge problem i luftvägar och lungor, och beroende på sporernas storlek fastnar de på olika ställen i luftvägarna. Förutom att mögel kan ge upphov till både allergiska reaktioner och infektioner, finns en risk att svamparna under sin tillväxt kan ha producerat giftiga ämnen, så kallade mykotoxiner.
Ett i praktiken vanligt sätt att undvika uppfuktning av höet är att täcka ytlagret med halm. Denna metod anses dock av många som arbetskrävande och otymplig, varför alternativa metoder för att undvika mögeltillväxt är av stort praktiskt intresse.
Förutom att ett alternativt täckmaterial ska ge önskad funktion med avseende på att begränsa tillväxten av mögelsvampar, finns ytterligare några önskemål som bör vara uppfyllda:

- Enkelt att lägga på och ta av
- Helst kunna användas under flera säsonger
- Rimligt pris
- Tillverkat av icke-organiskt material för att inte kunna utgöra substrat för mögelsvamparna

Syfte

Syftet med detta projekt var att undersöka om kommersiellt tillgänglig fiberduk som täckningsmaterial kan förhindra eller avsevärt begränsa uppfuktning och mögeltillväxt i hö under vinterlagring.

Genomförande

I tre försök under tre lagringssäsonger täcktes fem balar vardera med permeabel fiberduk av två olika tjocklekar och tillverkade av polypropen. De dukar som användes i försöken hade en ungefärlig vikt på 100 respektive 200 g/m2. Ytterligare fem balar utan täckning utgjorde kontrolled. I försök 2 gjordes en utvidgning med ytterligare två försöksled, där de båda fiberdukarna från föregående år återanvändes. Syftet med detta var att undersöka om det på grund av eventuellt kvarvarande mögelsporer finns kontamineringsrisker med att använda täckningsmaterialet under flera år.
Givare för att registrera temperatur och luftfuktighet placerades i ytskiktet av höet i respektive försöksled. En likadan givare placerades också ovanför höytan för att registrera omgivningsklimatet i lagerutrymmet.
Den första provtagningen av höet gjordes vid försökens start i början av augusti, där den initiala halten av mögelsvampar och fukt i fem balar bestämdes genom mikrobiell analys och mätning av vattenaktivitet (Aw). Samma bestämningar gjordes vid brytningen av försöken i början av februari då prover togs från ytskiktet i varje försöksbal. De mikrobiella analyserna omfattade haltbestämning av lagerskadesvampar i släktena Aspergillus, Eurotium, Penicillium samt Wallemia. Erhållna data bearbetades statistiskt för att fastställa eventuella signifikanta skillnader mellan försöksleden.

Resultat

Tyvärr kom två av de tre täckningsförsöken att bli utförda under vintrar som var ovanligt kalla och därmed hämmade mögelsvamparna. Det andra försöksåret kunde i princip ingen tillväxt av någon lagringssvamp konstateras. Som en konsekvens av detta går det heller inte att uttala sig om huruvida återanvändning av täckdukarna kan ha någon negativ effekt.
I alla tre försöken var den initiala vattenaktiviteten (Aw) i höet vid försökets start i början av augusti ca 0,6. Detta visar på att höet då var väl nedtorkat och värdet understiger med god marginal den nivå där mögelsvampar kan börja växa till (Aw ca 0,7). Vid försökens brytning i början av februari efter sex månaders lagring hade vattenaktiviteten genomgående stigit till ca 0,8. Varken i det första eller andra försöket fanns några signifikanta skillnader i vattenaktivitet mellan försöksleden. I det tredje försöket däremot, kunde signifikanta skillnaden mellan alla tre försöksleden konstateras.
De initiala halterna av mögelsvampar när försöken inleddes i början av augusti var överlag mycket låga, oftast under detektionsgränsen 100 CFU/g. Eftersom de undersökta släktena tillhör gruppen lagringssvampar, är detta ett resultat som kan förväntas.
Resultaten av de mikrobiella analyserna efter sex månaders lagring visade att skillnaderna mellan försöksleden i de flesta fall var små, och endast i ett fåtal fall statistiskt signifikanta. Fiberdukens tjocklek hade inte någon inverkan på mögeltillväxtens omfattning. I de tre försöken gav täckningen med fiberduk endast i två fall minskad tillväxt av någon av de i studien undersökta släktena – i ett försök minskade tillväxten av Penicillium, i ett annat tillväxten av Eurotium. Å andra sidan registrerades i ett av försöken en ökad tillväxt av Wallemia i det försöksled som täckts med tjock fiberduk. Sammantaget bedöms de erhållna resultaten inte tillräckligt tydliga för att kunna rekommendera skyddstäckning med fiberduk som en metod att reducera tillväxten av mögelsvampar under vinterlagring.

Slutsatser

Under de förutsättningar som dessa försök genomfördes, kunde ingen entydig hämmande effekt på tillväxten av mögelsvampar påvisas vid skyddstäckning av hö med fiberduk under vinterlagringen. Fiberdukens tjocklek hade härvidlag inte någon inverkan på mögeltillväxtens omfattning. Risken för att återkontaminera höet vid återanvändning av fiberduk kunde inte fastställas, eftersom mögeltillväxten i princip helt uteblev i det försök där detta skulle undersökas.

Detta projekt har till största delen finansierats av Stiftelsen Hästforskning, medan kompletterande finansiering för det sista försöksåret har ställts till förfogande av Stiftelsen SLO-fonden vid KSLA.

Projektet finns i sin helhet även redovisat i JTI-rapport Lantbruk & Industri nr 408, som går att ladda ned från JTI:s webbplats: www.jti.se .

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress