Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Skyddstäckning av hö för att motverka mögeltillväxt under vinterlagring

Status: Avslutat
Projektnummer: H0847209
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 21 december 2012
Huvudsökande: Martin Sundberg
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: martin.sundberg@jti.se
Telefon: 010-516 69 24
Beviljade medel: 285 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I detta projekt undersöktes i tre försök om kommersiellt tillgänglig fiberduk som täckningsmaterial kan förhindra eller avsevärt begränsa uppfuktning och mögeltillväxt i hö under vinterlagring.

I försöken användes permeabel fiberduk i polypropen av två olika tjocklekar. I varje försök provtogs höet vid två tillfällen, dels vid försökets start i början av augusti, dels efter ca sex månaders lagring. I proverna bestämdes vattenaktivitet samt halter av lagerskadesvampar i släktena Aspergillus, Eurotium, Penicillium samt Wallemia.

Skyddstäckningen hade i dessa försök ingen entydig inverkan på tillväxten av mögelsvampar i höet. Skillnaderna mellan försöksleden var i de flesta fall små, och endast i ett fåtal fall statistiskt signifikanta. Fiberdukens tjocklek hade inte någon inverkan på mögeltillväxtens omfattning. Sammantaget bedöms de erhållna resultaten inte tillräckligt tydliga för att kunna rekommendera skyddstäckning med fiberduk som en metod att reducera tillväxten av mögelsvampar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Skyddstäckning av hö för att undvika mögeltillväxt under vinterlagring

Martin Sundberg, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala
Karin Artursson, SVA, Uppsala

Bakgrund

Höst och vinter är utomhusluftens relativa fuktighet hög under långa perioder. Eftersom hö absorberar fukt från den omgivande luften, kan vattenhalten i lagrat hö snabbt stiga till en nivå där mögelsvampar har möjligheter att växa till. Under vinterlagringen är det därför mycket vanligt att höets kvalitet försämras avsevärt, speciellt i ytskiktet. Tillväxt av mögelsvampar i höet kan på flera sätt orsaka hälsoproblem för både djur och människor. Sporer som andas in kan ge problem i luftvägar och lungor, och beroende på sporernas storlek fastnar de på olika ställen i luftvägarna. Förutom att mögel kan ge upphov till både allergiska reaktioner och infektioner, finns en risk att svamparna under sin tillväxt kan ha producerat giftiga ämnen, så kallade mykotoxiner.
Ett i praktiken vanligt sätt att undvika uppfuktning av höet är att täcka ytlagret med halm. Denna metod anses dock av många som arbetskrävande och otymplig, varför alternativa metoder för att undvika mögeltillväxt är av stort praktiskt intresse.
Förutom att ett alternativt täckmaterial ska ge önskad funktion med avseende på att begränsa tillväxten av mögelsvampar, finns ytterligare några önskemål som bör vara uppfyllda:

- Enkelt att lägga på och ta av
- Helst kunna användas under flera säsonger
- Rimligt pris
- Tillverkat av icke-organiskt material för att inte kunna utgöra substrat för mögelsvamparna

Syfte

Syftet med detta projekt var att undersöka om kommersiellt tillgänglig fiberduk som täckningsmaterial kan förhindra eller avsevärt begränsa uppfuktning och mögeltillväxt i hö under vinterlagring.

Genomförande

I tre försök under tre lagringssäsonger täcktes fem balar vardera med permeabel fiberduk av två olika tjocklekar och tillverkade av polypropen. De dukar som användes i försöken hade en ungefärlig vikt på 100 respektive 200 g/m2. Ytterligare fem balar utan täckning utgjorde kontrolled. I försök 2 gjordes en utvidgning med ytterligare två försöksled, där de båda fiberdukarna från föregående år återanvändes. Syftet med detta var att undersöka om det på grund av eventuellt kvarvarande mögelsporer finns kontamineringsrisker med att använda täckningsmaterialet under flera år.
Givare för att registrera temperatur och luftfuktighet placerades i ytskiktet av höet i respektive försöksled. En likadan givare placerades också ovanför höytan för att registrera omgivningsklimatet i lagerutrymmet.
Den första provtagningen av höet gjordes vid försökens start i början av augusti, där den initiala halten av mögelsvampar och fukt i fem balar bestämdes genom mikrobiell analys och mätning av vattenaktivitet (Aw). Samma bestämningar gjordes vid brytningen av försöken i början av februari då prover togs från ytskiktet i varje försöksbal. De mikrobiella analyserna omfattade haltbestämning av lagerskadesvampar i släktena Aspergillus, Eurotium, Penicillium samt Wallemia. Erhållna data bearbetades statistiskt för att fastställa eventuella signifikanta skillnader mellan försöksleden.

Resultat

Tyvärr kom två av de tre täckningsförsöken att bli utförda under vintrar som var ovanligt kalla och därmed hämmade mögelsvamparna. Det andra försöksåret kunde i princip ingen tillväxt av någon lagringssvamp konstateras. Som en konsekvens av detta går det heller inte att uttala sig om huruvida återanvändning av täckdukarna kan ha någon negativ effekt.
I alla tre försöken var den initiala vattenaktiviteten (Aw) i höet vid försökets start i början av augusti ca 0,6. Detta visar på att höet då var väl nedtorkat och värdet understiger med god marginal den nivå där mögelsvampar kan börja växa till (Aw ca 0,7). Vid försökens brytning i början av februari efter sex månaders lagring hade vattenaktiviteten genomgående stigit till ca 0,8. Varken i det första eller andra försöket fanns några signifikanta skillnader i vattenaktivitet mellan försöksleden. I det tredje försöket däremot, kunde signifikanta skillnaden mellan alla tre försöksleden konstateras.
De initiala halterna av mögelsvampar när försöken inleddes i början av augusti var överlag mycket låga, oftast under detektionsgränsen 100 CFU/g. Eftersom de undersökta släktena tillhör gruppen lagringssvampar, är detta ett resultat som kan förväntas.
Resultaten av de mikrobiella analyserna efter sex månaders lagring visade att skillnaderna mellan försöksleden i de flesta fall var små, och endast i ett fåtal fall statistiskt signifikanta. Fiberdukens tjocklek hade inte någon inverkan på mögeltillväxtens omfattning. I de tre försöken gav täckningen med fiberduk endast i två fall minskad tillväxt av någon av de i studien undersökta släktena – i ett försök minskade tillväxten av Penicillium, i ett annat tillväxten av Eurotium. Å andra sidan registrerades i ett av försöken en ökad tillväxt av Wallemia i det försöksled som täckts med tjock fiberduk. Sammantaget bedöms de erhållna resultaten inte tillräckligt tydliga för att kunna rekommendera skyddstäckning med fiberduk som en metod att reducera tillväxten av mögelsvampar under vinterlagring.

Slutsatser

Under de förutsättningar som dessa försök genomfördes, kunde ingen entydig hämmande effekt på tillväxten av mögelsvampar påvisas vid skyddstäckning av hö med fiberduk under vinterlagringen. Fiberdukens tjocklek hade härvidlag inte någon inverkan på mögeltillväxtens omfattning. Risken för att återkontaminera höet vid återanvändning av fiberduk kunde inte fastställas, eftersom mögeltillväxten i princip helt uteblev i det försök där detta skulle undersökas.

Detta projekt har till största delen finansierats av Stiftelsen Hästforskning, medan kompletterande finansiering för det sista försöksåret har ställts till förfogande av Stiftelsen SLO-fonden vid KSLA.

Projektet finns i sin helhet även redovisat i JTI-rapport Lantbruk & Industri nr 408, som går att ladda ned från JTI:s webbplats: www.jti.se .

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev