Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430004
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 12 maj 2017
Huvudsökande: Susanna Sternberg Lewerin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: susanna.sternberg-lewerin@slu.se
Telefon: 018-674347
Medsökande: Estelle Ågren
Beviljade medel: 1 370 000 SEK

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish dairy herds, for the benefit of the hygienic quality of milk, calf health, environmental and public health. The project is a PhD project in three parts: 1. Further development of testing strategies for salmonella in Swedish dairy herds, 2. Identification of factors increasing the risk of salmonella infection in Swedish dairy herds and 3. Evaluation of costs for salmonella eradication in Swedish dairy herds. Funding is requested for completion of the project so that the results will be useful for farmers and veterinary authorities. The project will be finalised in 2016.

Det sökta projektet är en fortsättning och avslutning av ett SLF-finansierat projekt som bedrivs för att utveckla effektiva strategier för påvisande av salmonella, förebyggande av salmonellainfektion och kostnadseffektivisering av salmonellabekämpning, i svenska mjölkbesättningar. Syftet är att minska salmonellaförekomsten i svenska mjölkbesättningar, till nytta för mjölkens hygieniska kvalitet, kalvhälsan, miljön och människors hälsa. Projektet är ett doktorandprojekt i tre delar: 1. Vidareutveckling av teststrategier för salmonella i svenska mjölkbesättningar, 2. Identifiering av faktorer som ökar risken för salmonellainfektion i dagens svenska mjölkbesättningar och 3. Utvärdering av kostnader för bekämpning av salmonella i svenska mjölkbesättningar. Medels söks för fullföljande av projektet så att resultaten blir användbara för lantbrukare och veterinära myndigheter. Detta kommer kunna ske 2016.

Projektets syfte var att ge ett vetenskapligt underlag för den framtida salmonellakontrollen i svenska nötbesättningar.
Tankmjölksscreening bekräftade låg förekomst bland svenska mjölkbesättningar, med geografiska kluster. Positivt status var associerat med lokal prevalens. Lokal spridning tycks spela stor roll och en bred biosäkerhetsstrategi är motiverad för salmonella. Besättningar som var positiva för S. Dublin var större, och besättningsstorlek var i sin tur knutet till inhysning och skötselrutiner som kan påverka salmonellaförekomsten.
Medelkostnaden för bekämpning i en besättning var 0,49 milj euro/4,60 milj SEK. Större besättningar och längre restriktionsperioder gav högre kostnader.
Utvärdering av olika teststrategier visade att en besättnings initiala risk för salmonella har betydelse för vilken provtagningsstrategi som bör väljas för olika syften. Upprepade provtagningar gav högre detektionsförmåga men provtagning i lågriskbesättningar var inte kostnadseffektivt.

Syftet med den svenska salmonellakontrollen är att livsmedel från svensk djurproduktion ska vara salmonellafria. Kontrollen omfattar hela kedjan från
jord till bord, liksom alla djurslag och alla typer av salmonella. Alla djurbesättningar där salmonella påvisas beläggs med restriktioner och krav på åtgärder, för att få bort salmonella från besättningen. Syftet med dessa studier var att skapa underlag för kostnads-effektivisering av övervakningen och kontrollen av salmonella i svenska mjölkbesättningar.
Resultat från en tankmjölksundersökning användes för att undersöka förekomsten av salmonella bland mjölkbesättningar och om det fanns statistiska samband mellan salmonellaförekomst och en besättnings geografiska läge, omgivande djurtäthet, närliggande besättningar med salmonellainfektion, djurinköp och besättningsstorlek. Ytterligare uppgifter om tänkbara riskfaktorer för salmonella samlades in via en enkät som besvarades av mjölkföretagare. Undersökningen bekräftade en låg förekomst av salmonella bland svenska mjölkbesättningar i hela landet, utom på Öland. Besättningar med salmonellainfektion hade oftare närliggande besättningar med salmonellainfektion. Sambandet var starkare för besättningar med den nötkreatursbundna Salmonella Dublin, än för andra typer av salmonella. Detta tyder på att lokal spridning av salmonella mellan besättningar har betydelse, särskilt för Salmonella Dublin. Specifika orsaker till denna lokala spridning kunde inte fastställas statistiskt. Slutsatsen blev att det är bäst att jobba med smittskydd på bred front för att förebygga salmonella, hellre än att begränsa sig till enstaka åtgärder. I ett område med många smittade besättningar är det också viktigt med en gemensam insats, eftersom en besättning som har kvar smittan riskerar att smitta andra. Infektion med Salmonella Dublin var vanligare i större besättningar och besättningsstorlek hade i sin tur samband med typ av uppstallning och ett flertal skötselfaktorer. Till exempel var lösdrift vanligare i större besättningar, liksom gruppkalvningsboxar, körbart foderbord och högre djurtäthet på bete. Dessa faktorer kan öka risken för att salmonella blir kvar i en besättning över längre tid. Några förutsättningar och skötselfaktorer var vanligare på Öland än i övriga delar av Sverige, t.ex. sambete med djur från flera besättningar och dessutom såg mjölkföretagare på Öland mer sjöfåglar på betesmarkerna. I teorin kan dessa faktorer bidra till den högre salmonellaförekomsten på Öland, men det kunde inte fastställas statistiskt i den här undersökningen.
Kostnaderna under spärrperioden, för det hundratal besättningar som varit spärrade under tidsperioden 1999–2013, var i medeltal 4,60 miljoner SEK, med ett mittvärde på 1,06 miljoner SEK och ett spann från tiotusen SEK till 41 miljoner SEK per besättning. Större besättningar och besättningar med längre restriktionstider hade högre kostnader.
I en av studierna undersöktes informationsvärdet av olika provtagningskombinationer för salmonellaundersökning. I områden med mycket låg salmonellaförekomst bidrar salmonellaprovtagning endast med mycket lite information. I områden med hög förekomst däremot, bidrar en salmonellaprovtagning till en betydligt högre säkerhet att besättningen inte är infekterad, om analyserna är negativa. Resultaten från studien kan användas för att välja hur man ska ta prover, t.ex. för övervakning eller inför djurinköp.
Sammanfattningsvis behöver man jobba på bred front med smittskydd för att förebygga salmonella. Det är risk att en infekterad besättning sprider smitta till närliggande besättningar, även om inte direkta djurkontakter förekommer. Det är därför viktigt med kollektiva insatser i områden där det finns flera infekterade besättningar. Salmonella Dublin är anpassad till nötkreatur och går sannolikt att utrota från svenska nötkreatursbesättningar, vilket långsiktigt skulle innebära kostnadsbesparingar för både stat och djurägare, och dessutom minska djurlidande orsakat av denna infektion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev