Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These unique conditions are found in the rebuilt stables at Önnestad Gymnasium, owned by Hushållningssällskapet in Kristianstad. Here, piglet mortality in two pen types (A; farrowing pen for a loose sow and B; farrowing pen for a temporary fixed sow), in combination with optimal management routines, will be compared. Detailed and supplemented description of methodology is presented in Appendix 1. The purpose is to answer the question whether there is a difference in the total piglet mortality (stillbirths and deaths during the lactation period) between the two pen types. Overall objective is to reduce piglet mortality in Swedish pig production.

Smågrisdödligheten i svenska grisbesättningar är för hög och om suggan ska vara helt lös eller fixeras en kort tid i samband med grisning, är en angelägen frågeställning.
För att kunna utföra internationellt publicerbara studier av smågrisdödlighet, krävs dock parallella studier i samma besättning. Dessa unika förutsättningar finns i de ombyggda stallarna på Önnestadsgymnasiet, som ägs av Hushållningssällskapet i Kristianstad. Här kommer smågrisdödligheten i två boxtyper (A; grisningsbox för lösgående sugga och B; grisningbox för tillfällig fixering av suggan), i kombination med optimala skötselrutiner, att jämföras. Detaljerad och kompletterad metodbeskrivning framgår av bilaga 1. Syftet är att besvara frågan om det finns en skillnad i den totala smågrisdödligheten (dödfödda samt döda under diperioden) mellan de två boxtyperna. Övergripande målsättning är att minska smågrisdödligheten inom svensk grisproduktion.

Smågrisdödlighet påverkas av olika faktorer, såsom kullstorlek, ålder/hälsa hos suggan, inhysningssystem vid grisning, skötselrutiner m m. I denna studie gjordes en parallell jämförelse mellan två boxtyper vid grisning; grisningsbox med tillfällig innestängning av suggan (0-3 dagar vid grisning) (TC) och grisningsbox med lösgående sugga (L).
I genomsnitt överlevde 0,4 fler grisar per kull fram till avvänjning, när suggan var tillfälligt innestängd (TC) jämfört med lös (L). Smågrisarnas dödsorsaker registrerades enligt en strikt mall. Undervikt och klämning/trampning av suggan var vanligast. För klämning/trampning, dag 1-3 efter grisning, registrerades ett samspel mellan suggans ålder och boxtyp. Signifikanta skillnader mellan TC och L hittades endast för medelålders och äldre suggor. Inga signifikanta skillnader i grisningstid och antal dödfödda grisar noterades mellan boxtyperna, men signifikant fler anmärkningar av grisningsproblem registrerades för TC-suggorna.

Andelen grisar som dör före avvänjningen, d v s smågrisdödligheten, påverkas av många olika faktorer såsom kullstorlek, ålder och hälsa hos suggan, inhysningssystem vid grisning, skötselrutiner kring grisningen m m. Grisningsboxar är utformade på olika sätt i olika länder och en vanlig inhysningsform utomlands är att suggan är fixerad i ett fixeringsbås i grisningsboxen under hela digivningen. Fixeringsbås begränsar suggans rörelsefrihet och försämrar suggans välfärd. Ofta utgörs golvet i grisningsboxen också av helspalt, vilket försvårar möjligheterna att ge suggorna något strömedel för bobyggnad och sysselsättning.
I Sverige inhyses suggor lösgående under grisning och digivning i en box, som måste ha en yta på minst 6 m2. Minst hälften av ytan måste utgöras av fast golv och suggorna ska tilldelas strömedel för att kunna utföra sitt bobyggnads-beteende. Ett problem är dock att smågrisdödligheten är hög i vissa besättningar.
I denna studie gjordes en parallell jämförelse mellan två boxtyper vid grisning;
1) grisningsbox med tillfällig innestängning av suggan med skyddsgrindar vid grisning och de första 3 dagarna av diperioden (TC = temporary confined). Dag 4-33 under diperioden öppnades skyddsgrindarna så att suggan var lösgående. I TC-systemet användes också en flyttbar värmelampa som placerades bakom suggan vid grisningen, men flyttades tillbaks till smågrishörnan efter avslutad grisning
2) grisningsbox med helt lösgående sugga (L = Loose). I denna box var det inte möjligt att använda flyttbar värmelampa eftersom suggan var lös i boxen. Istället var värmelampan fast placerad över smågrishörnan under hela diperioden.
Effekten av boxtyp på smågrisdödlighet, grisningstid och sjuklighet/behandlingar hos suggor och smågrisar studerades under en tidsperiod av 16 månader (Oktober 2015-Januari 2017) i en smågrisproducerande besättning i södra Sverige med ca 130 suggor. Besättningen har två grisningsavdelningar med vardera 18 grisningsboxar. Nio boxar i varje avdelning är av typ TC (Temporary Confined = tillfälligt innestängd) och 9 av typ L (Loose= lösgående). Denna utformning gjorde det möjligt att utföra helt parallella studier mellan boxtyperna. Suggorna flyttades in i grisningsboxarna ca 3-7 dagar före beräknad grisning, då de fördelades slumpmässigt till de två boxsystemen med hänsyn till kullnummer. Suggorna och deras avkomma följdes sedan från suggans insättning i grisningsavdelningen till grisarnas avvänjning.
Totalt följdes 321 grisningar/kullar från 176 suggor i försöket. Alla levande födda grisar id-märktes (tatuerades) och vägdes vid födelsen. Döda smågrisar obducerades inte men dödsorsakerna registrerades enligt en strikt mall. Dödlighet p g a undervikt (grisar med födelsevikt <= 0,9 som senare dog) betraktades som en särskild dödsorsak. Detta gjordes för att lägga mer fokus på problemet med underviktiga smågrisar.
I genomsnitt överlevde 0,4 fler grisar per kull fram till avvänjning om suggan var tillfälligt innestängd med skyddsgrindar(TC) vid grisning och de 3 första dagarna under diperioden, jämfört med om suggan var lösgående (L) under hela diperioden.
Dödlighet p g a undervikt och klämning/trampning av suggan var de vanligaste dödsorsakerna. För klämning/trampning av suggan under spädgrisarnas 3 första levnadsdagar, registrerades ett signifikant samspel mellan boxtyp och suggans ålder. För denna dödlighetskategori registrerades signifikanta skillnader mellan boxtyperna TC och L endast hos medelålders och äldre suggor, medan det inte fanns någon skillnad mellan boxtyperna hos unga suggor. Inga signifikanta skillnader i grisningstid och antal dödfödda grisar noterades mellan boxtyperna, men det registrerades signifikant fler anmärkningar om grisningsproblem hos TC-suggorna.