Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner

Status: Avslutat
Projektnummer: V1450008
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 1 oktober 2018
Huvudsökande: Anne-Charlotte Olsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anne-charlotte.olsson@slu.se
Telefon: 040-415092
Medsökande: Jos Botermans
Beviljade medel: 1 252 000 SEK

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These unique conditions are found in the rebuilt stables at Önnestad Gymnasium, owned by Hushållningssällskapet in Kristianstad. Here, piglet mortality in two pen types (A; farrowing pen for a loose sow and B; farrowing pen for a temporary fixed sow), in combination with optimal management routines, will be compared. Detailed and supplemented description of methodology is presented in Appendix 1. The purpose is to answer the question whether there is a difference in the total piglet mortality (stillbirths and deaths during the lactation period) between the two pen types. Overall objective is to reduce piglet mortality in Swedish pig production.

Smågrisdödligheten i svenska grisbesättningar är för hög och om suggan ska vara helt lös eller fixeras en kort tid i samband med grisning, är en angelägen frågeställning.
För att kunna utföra internationellt publicerbara studier av smågrisdödlighet, krävs dock parallella studier i samma besättning. Dessa unika förutsättningar finns i de ombyggda stallarna på Önnestadsgymnasiet, som ägs av Hushållningssällskapet i Kristianstad. Här kommer smågrisdödligheten i två boxtyper (A; grisningsbox för lösgående sugga och B; grisningbox för tillfällig fixering av suggan), i kombination med optimala skötselrutiner, att jämföras. Detaljerad och kompletterad metodbeskrivning framgår av bilaga 1. Syftet är att besvara frågan om det finns en skillnad i den totala smågrisdödligheten (dödfödda samt döda under diperioden) mellan de två boxtyperna. Övergripande målsättning är att minska smågrisdödligheten inom svensk grisproduktion.

Smågrisdödlighet påverkas av olika faktorer, såsom kullstorlek, ålder/hälsa hos suggan, inhysningssystem vid grisning, skötselrutiner m m. I denna studie gjordes en parallell jämförelse mellan två boxtyper vid grisning; grisningsbox med tillfällig innestängning av suggan (0-3 dagar vid grisning) (TC) och grisningsbox med lösgående sugga (L).
I genomsnitt överlevde 0,4 fler grisar per kull fram till avvänjning, när suggan var tillfälligt innestängd (TC) jämfört med lös (L). Smågrisarnas dödsorsaker registrerades enligt en strikt mall. Undervikt och klämning/trampning av suggan var vanligast. För klämning/trampning, dag 1-3 efter grisning, registrerades ett samspel mellan suggans ålder och boxtyp. Signifikanta skillnader mellan TC och L hittades endast för medelålders och äldre suggor. Inga signifikanta skillnader i grisningstid och antal dödfödda grisar noterades mellan boxtyperna, men signifikant fler anmärkningar av grisningsproblem registrerades för TC-suggorna.

Andelen grisar som dör före avvänjningen, d v s smågrisdödligheten, påverkas av många olika faktorer såsom kullstorlek, ålder och hälsa hos suggan, inhysningssystem vid grisning, skötselrutiner kring grisningen m m. Grisningsboxar är utformade på olika sätt i olika länder och en vanlig inhysningsform utomlands är att suggan är fixerad i ett fixeringsbås i grisningsboxen under hela digivningen. Fixeringsbås begränsar suggans rörelsefrihet och försämrar suggans välfärd. Ofta utgörs golvet i grisningsboxen också av helspalt, vilket försvårar möjligheterna att ge suggorna något strömedel för bobyggnad och sysselsättning.
I Sverige inhyses suggor lösgående under grisning och digivning i en box, som måste ha en yta på minst 6 m2. Minst hälften av ytan måste utgöras av fast golv och suggorna ska tilldelas strömedel för att kunna utföra sitt bobyggnads-beteende. Ett problem är dock att smågrisdödligheten är hög i vissa besättningar.
I denna studie gjordes en parallell jämförelse mellan två boxtyper vid grisning;
1) grisningsbox med tillfällig innestängning av suggan med skyddsgrindar vid grisning och de första 3 dagarna av diperioden (TC = temporary confined). Dag 4-33 under diperioden öppnades skyddsgrindarna så att suggan var lösgående. I TC-systemet användes också en flyttbar värmelampa som placerades bakom suggan vid grisningen, men flyttades tillbaks till smågrishörnan efter avslutad grisning
2) grisningsbox med helt lösgående sugga (L = Loose). I denna box var det inte möjligt att använda flyttbar värmelampa eftersom suggan var lös i boxen. Istället var värmelampan fast placerad över smågrishörnan under hela diperioden.
Effekten av boxtyp på smågrisdödlighet, grisningstid och sjuklighet/behandlingar hos suggor och smågrisar studerades under en tidsperiod av 16 månader (Oktober 2015-Januari 2017) i en smågrisproducerande besättning i södra Sverige med ca 130 suggor. Besättningen har två grisningsavdelningar med vardera 18 grisningsboxar. Nio boxar i varje avdelning är av typ TC (Temporary Confined = tillfälligt innestängd) och 9 av typ L (Loose= lösgående). Denna utformning gjorde det möjligt att utföra helt parallella studier mellan boxtyperna. Suggorna flyttades in i grisningsboxarna ca 3-7 dagar före beräknad grisning, då de fördelades slumpmässigt till de två boxsystemen med hänsyn till kullnummer. Suggorna och deras avkomma följdes sedan från suggans insättning i grisningsavdelningen till grisarnas avvänjning.
Totalt följdes 321 grisningar/kullar från 176 suggor i försöket. Alla levande födda grisar id-märktes (tatuerades) och vägdes vid födelsen. Döda smågrisar obducerades inte men dödsorsakerna registrerades enligt en strikt mall. Dödlighet p g a undervikt (grisar med födelsevikt <= 0,9 som senare dog) betraktades som en särskild dödsorsak. Detta gjordes för att lägga mer fokus på problemet med underviktiga smågrisar.
I genomsnitt överlevde 0,4 fler grisar per kull fram till avvänjning om suggan var tillfälligt innestängd med skyddsgrindar(TC) vid grisning och de 3 första dagarna under diperioden, jämfört med om suggan var lösgående (L) under hela diperioden.
Dödlighet p g a undervikt och klämning/trampning av suggan var de vanligaste dödsorsakerna. För klämning/trampning av suggan under spädgrisarnas 3 första levnadsdagar, registrerades ett signifikant samspel mellan boxtyp och suggans ålder. För denna dödlighetskategori registrerades signifikanta skillnader mellan boxtyperna TC och L endast hos medelålders och äldre suggor, medan det inte fanns någon skillnad mellan boxtyperna hos unga suggor. Inga signifikanta skillnader i grisningstid och antal dödfödda grisar noterades mellan boxtyperna, men det registrerades signifikant fler anmärkningar om grisningsproblem hos TC-suggorna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress