Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1047169 |
Kategori: | Research program | Horse |
Ansökningsår: | 2010 |
Datum för slutrapport: | 30 september 2014 |
Huvudsökande: | Lena Olsén |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | Lena.Olsen@slu.se |
Telefon: | 018-673176 |
Syftet var att öka kunskapen om smärtlindring till häst samt hur markörer som används för smärtbedömning påverkas av läkemedlen i sig. Metadon studerades som enda behandling och i kombination med de sederande preparaten acepromazin eller detomidin. Försöket var en randomiserad, placebokontrollerad och blindad studie med cross over-design. Metadon ökade kortisolhalten i plasma. Kortisol är därför en olämplig markör för att utvärdera smärta vid metadonbehandling. Metadon intravenöst har en snabb halveringstid och en kortvarig analgesi som förlängdes i kombination med detomidin. Farmakokinetiken påverkades dock inte av de sederande läkemedlen. Analgesi skulle kunna upprätthållas med infusion eller möjligen förlängas med samtidig behandling med detomidin. En positiv kombinationseffekt var att både med acepromazin eller detomidin upphörde metadons exiterande effekt. Dessvärre minskade andningsfrekvensen, vilket inte var fallet vid analgetiska koncentrationer av enbart metadon.
Projektet syftar till att få bättre kunskaper om smärtlindring till häst. Att ge rätt läkemedel, i rätt doser och vid rätt tillfälle för att bota eller lindra sjukdom och samtidigt undvika biverkningar i möjligaste mån ger ökad välfärd åt det behandlade djuret. För att kunna fastställa rätt dos och rätt doseringsintervall krävs kunskap om hur läkemedlet tas upp, omsätts och utsöndras (farmakokinetik) och även kunskap om läkemedlets effekt hos just arten häst då det förekommer stora artskillnader. Det är även viktigt att veta hur markörer som används för smärtbedömning påverkas av läkemedlen i sig.
Det finns olika system exempelvis tryck eller värme för en standardiserad smärtbedömning. Djuret undviker/reagerar på smärtan och då kan effekten av det smärtstillande läkemedlet mätas genom att djuret reagerar först efter en längre tid/starkare smärta. För effektiv smärtlindring krävs även kunskap om de läkemedelskoncentrationer i blodet som ger den önskade effekten
Vi har undersökt den smärtstillande opioiden metadon både som enda behandling och i kombination med de vanligt förekommande sederande preparaten acepromazin eller detomidin. Åtta friska hästar genomgick samtliga fyra behandlingar. (Försöket var godkänt av djuretisk nämnd.) Behandlingarna var metadon, metadon + acepromazin, metadon + detomidin och fysiologisk koksalt som kontroll. Smärtbedömning utfördes med hjälp av en fjärrkontrollerad värmeprob som placeras mot på hästens (rakade) hud. Proben värms till en maximal temperatur och är utformad för snabb avkylning för att inte orsaka vävnadsskada. Hästarna reagerar genom exempelvis hudryckning eller genom att vända huvudet mot proben. Vid reaktion stängs värmen av och temperaturen noteras.
Halter av metadon, hämatokrit och kortisol analyserades från blodprover. Även andningsfrekvens och beteenden observerades.
Farmakokinetisk analys av metadondata och utvärdering av effekten av värmeproben visade att metadon intravenöst hade en snabb halveringstid (drygt 1 timme) och gav en kortvarig smärtlindring som förlängdes när hästarna samtidigt behandlades med detomidin. Kinetiken av metadon påverkades inte av detomidin eller acepromazin. För metadon sågs vissa exiterande beteenden som ökad aktivitet av födosök, av att slicka, nicka, svansvift och skrap med framhov. Vid kombinations-behandlingarna blev de dåsiga då de snarkade, nickade och lutade sig mot vägg eller krubba. Metadon gav en ökning av kortisol i plasma men påverkade inte hämatokrit. Både ökning av kortisol och hämatokrit används som markörer vid smärtbedömning.
Våra slutsatser av studien är att kortisol som markör för stress eller smärta vid metadonbehandling inte bör användas. Metadon intravenöst har en snabb halveringstid och kortvarig analgesi som skulle kunna upprätthållas med kontinuerlig tillförsel. Kombinationsbehandling med detomidin kan förlänga analgesin. Ett observandum är dock att hästarnas andningsfrekvens gick ner vid kombinationsbehandlingarna både med detomidin eller acepromazin. Vid analgetiska plasmakoncentrationer av enbart metadon sågs ingen effekt på andningsfrekvensen. En fördel med kombinationsbehandlingarna var att metadons exciterande effekt upphörde.
Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …
Läs mer