Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Smärta - bedömning och behandling hos häst

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047169
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Lena Olsén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Lena.Olsen@slu.se
Telefon: 018-673176
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

Syftet var att öka kunskapen om smärtlindring till häst samt hur markörer som används för smärtbedömning påverkas av läkemedlen i sig. Metadon studerades som enda behandling och i kombination med de sederande preparaten acepromazin eller detomidin. Försöket var en randomiserad, placebokontrollerad och blindad studie med cross over-design. Metadon ökade kortisolhalten i plasma. Kortisol är därför en olämplig markör för att utvärdera smärta vid metadonbehandling. Metadon intravenöst har en snabb halveringstid och en kortvarig analgesi som förlängdes i kombination med detomidin. Farmakokinetiken påverkades dock inte av de sederande läkemedlen. Analgesi skulle kunna upprätthållas med infusion eller möjligen förlängas med samtidig behandling med detomidin. En positiv kombinationseffekt var att både med acepromazin eller detomidin upphörde metadons exiterande effekt. Dessvärre minskade andningsfrekvensen, vilket inte var fallet vid analgetiska koncentrationer av enbart metadon.

Projektet syftar till att få bättre kunskaper om smärtlindring till häst. Att ge rätt läkemedel, i rätt doser och vid rätt tillfälle för att bota eller lindra sjukdom och samtidigt undvika biverkningar i möjligaste mån ger ökad välfärd åt det behandlade djuret. För att kunna fastställa rätt dos och rätt doseringsintervall krävs kunskap om hur läkemedlet tas upp, omsätts och utsöndras (farmakokinetik) och även kunskap om läkemedlets effekt hos just arten häst då det förekommer stora artskillnader. Det är även viktigt att veta hur markörer som används för smärtbedömning påverkas av läkemedlen i sig.
Det finns olika system exempelvis tryck eller värme för en standardiserad smärtbedömning. Djuret undviker/reagerar på smärtan och då kan effekten av det smärtstillande läkemedlet mätas genom att djuret reagerar först efter en längre tid/starkare smärta. För effektiv smärtlindring krävs även kunskap om de läkemedelskoncentrationer i blodet som ger den önskade effekten
Vi har undersökt den smärtstillande opioiden metadon både som enda behandling och i kombination med de vanligt förekommande sederande preparaten acepromazin eller detomidin. Åtta friska hästar genomgick samtliga fyra behandlingar. (Försöket var godkänt av djuretisk nämnd.) Behandlingarna var metadon, metadon + acepromazin, metadon + detomidin och fysiologisk koksalt som kontroll. Smärtbedömning utfördes med hjälp av en fjärrkontrollerad värmeprob som placeras mot på hästens (rakade) hud. Proben värms till en maximal temperatur och är utformad för snabb avkylning för att inte orsaka vävnadsskada. Hästarna reagerar genom exempelvis hudryckning eller genom att vända huvudet mot proben. Vid reaktion stängs värmen av och temperaturen noteras.
Halter av metadon, hämatokrit och kortisol analyserades från blodprover. Även andningsfrekvens och beteenden observerades.
Farmakokinetisk analys av metadondata och utvärdering av effekten av värmeproben visade att metadon intravenöst hade en snabb halveringstid (drygt 1 timme) och gav en kortvarig smärtlindring som förlängdes när hästarna samtidigt behandlades med detomidin. Kinetiken av metadon påverkades inte av detomidin eller acepromazin. För metadon sågs vissa exiterande beteenden som ökad aktivitet av födosök, av att slicka, nicka, svansvift och skrap med framhov. Vid kombinations-behandlingarna blev de dåsiga då de snarkade, nickade och lutade sig mot vägg eller krubba. Metadon gav en ökning av kortisol i plasma men påverkade inte hämatokrit. Både ökning av kortisol och hämatokrit används som markörer vid smärtbedömning.
Våra slutsatser av studien är att kortisol som markör för stress eller smärta vid metadonbehandling inte bör användas. Metadon intravenöst har en snabb halveringstid och kortvarig analgesi som skulle kunna upprätthållas med kontinuerlig tillförsel. Kombinationsbehandling med detomidin kan förlänga analgesin. Ett observandum är dock att hästarnas andningsfrekvens gick ner vid kombinationsbehandlingarna både med detomidin eller acepromazin. Vid analgetiska plasmakoncentrationer av enbart metadon sågs ingen effekt på andningsfrekvensen. En fördel med kombinationsbehandlingarna var att metadons exciterande effekt upphörde.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Vallfoder för hästar ur ett utfodringsperspektiv
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-47-656 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

This project aims to create a popular scientific review of the knowledge of using leys for horses, with focus on feeding, and based on existing research within the area. The target group is the horse industry in Sweden and the project comprise Nordic conditions. The project consists of three parts; …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 april 2023

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Vägen mot klimatneutral och miljösmart nöt-och lammproduktion- uppdaterade miljöavtryck och kvantifierade förbättringsåtgärder
Serina Ahlgren

Projektnummer: O-20-23-473 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 mars 2023

Meat

The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2023

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 mars 2023

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2023

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev