Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Sockerbetans etablering som funktion av markens såbäddsegenskaper

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144183
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 16 juli 2015
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 850 000 SEK

Under 2012-2014 gjorde en stickprovsundersökning i 76 betfält i Skåne, med huvudsakligt syfte att studera uppkomst som funktion av såbäddsegenskaper och jordart. Såbäddarna och såddens utförande var oftast av hög kvalité, och uppkomsten i medeltal god. Sambanden mellan såbäddsegenskaper och både uppkomsthastighet och slutlig uppkomst var oftast låga, men uppkomsten försämrades av grund (<2 cm) och djup (<3 cm) sådd. Mängden växttillgängligt vatten för groning var ofta kritiskt låg, men utan tydlig koppling till jordart, vilket hade förväntats. Vattenhaltsförändringar i såbotten efter sådd skedde långsamt, och visar att såbäddarna utgjorde ett gott avdunstningsskydd. En modellstudie visade att vattenhalten hade stor inverkan på uppkomsthastigheten, vilket inte kunde visas i fält. Temperatursumma för 50 % uppkomst varierade dock stort och uppkomsten var ofta sen jämfört med ideala förhållanden. Detta pekar på en avkastningspotential av att förbättra förhållandena för etablering.

Etableringen är kritisk i all växtodling, och särskilt i sockerbetor, där luckor i beståndet ofrånkomligen kommer att leda till sänkt skörd. Sådd och såbäddsberedning bör utföras på ett sådant sätt att betorna kommer upp även om det inte kommer nederbörd efter sådd. Detta innebär att såbädden ska utgöra ett bra skydd mot avdunstning (tillräckligt djup och med små aggregat). Fröet ska sås tillräckligt djupt för att innehålla tillräckligt med vatten för groning. Man måste samtidigt undvika alltför djup sådd eftersom fröet är litet och har ett litet näringsinnehåll.

Inom detta projekt gjorde vi under 2012-2014 en stickprovsundersökning i 76 betfält i Skåne, där vi studerade såbäddsegenskaper och grödans uppkomst. Frågor som vi ville studera var framförallt : Hur är såbäddsegenskaperna, framförallt aggregatstorleksfördelning och mängd växttillgängligt vatten i såbotten, kopplade till markens jordart? Hur är grödans uppkomst beroende av såbädds- och markegenskaper? Uppfyller såbäddar i sockerbetsodlingen generellt krav för att ge god uppkomst? Hur ser upptorkningsförloppet i såbädden ut efter sådd? Skiljer sig korn och sockerbetor åt i hur mycket vatten som krävs för groning?

Resultaten visade att såbäddarna och såddens utförande generellt var av hög kvalité i den gjorda undersökningen. Andelen aggregat >5 mm var i genomsnitt 24%, vilket är lågt och innebar att såbädden utgjorde ett gott avdunstningsskydd. Frötäckningen var i medeltal 2,8 cm vilket kan ses som ett nära optimalt sådjup. I medeltal var uppkomsten god med 90 500 plantor/ha.

Den mest kritiska faktorn var mängden växttillgängligt vatten i såbotten där kärnorna placeras. Den var i medeltal ca 9 %, strax över den gräns på 6 % som brukar anges för groning. Det innebär att vattenhalten i många fall var nära 6 % eller lägre.

Samband mellan jordart (lerhalt) och såbäddsegenskaper var betydligt lägre än förväntat. Eftersom vattnet är mindre växttillgängligt på lerjordar förväntades sämre groningsförhållanden och sämre uppkomst på styvare jordar. Några starka sådana samband kunde vi inte se i undersökningen, även om uppkomsten i medeltal var något lägre på styvare jordar.

Det var också svårt att se några tydliga samband mellan slutligt antal uppkomna plantor och såbäddens egenskaper, även om uppkomsten försämrades av både grund och djup sådd (<2 cm eller >3 cm). Slutligt antal plantor blev t.ex. inte högre vid högre vattenhalter i såbädden. Det gick heller inte att se att uppkomsten tog längre tid i torrare såbäddar. I ett särskilt experiment med ”tillverkade” såbäddar med olika vattenhalter gick det också att se att uppkomsten tog betydligt längre tid vid lägre vattenhalt

Resultaten i detta experiment pekade också på att sockerbetor är känsligare än korn avseende nödvändig vattenhalt for groning.

Resultaten pekar på att jordbrukarna i regel lyckats väl i utformningen av såbädden och såddens utförande, och skapat goda avdunstningsskydd och en bra fröplacering. I några fall har uppkomsten försämrats av för grund sådd. Mängden växttillgängligt vatten för groning är dock ofta kritisk, både på lättare och styvare jordar. I såbädden finns sällan tillräckligt med vatten för groning, vilket innebär att en god placering av fröet i god kontakt med såbotten är mycket viktig. Bearbetningsdjupet måste också vara tillräckligt för att komma till ett djup med tillräcklig fukt i marken. Undersökningen visar tydligt att jordbrukarna generellt utfört sådd och såbäddsberedning på ett bra sätt och fått en god uppkomst. Den stora variationen i antal daggrader som krävs för groning visar dock att uppkomsten ofta är försenad jämfört med ideala förhållanden, och att det därför finns en avkastningspotential i att förbättra förhållandena för etablering.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Kylning av golv till slaktgrisar - förbättrad djurvälfärd, hälsa, produktion och stallmiljö
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev