Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Sockerbetornas effekt på skörd och kvalitet i efterföljande spannmålsgröda

Status: Avslutat
Projektnummer: H0744104
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 16 november 2012
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Beviljade medel: 1 950 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Växtföljden är grunden i odlingssystemet. I detta ännu pågående projekt studeras två aspekter: 1. Effekten av raps och mellangröda i betväxtföljden; 2. Betan som förfrukt till höstvete. Försök med fem olika växtföljder finns på sex platser, utlagda två varje år och avslutas hösten 2013. Raps odlas som förfrukt eller förförfrukt till betorna och jämförs med enbart höstvete som förfrukt. I ett led odlas oljerättika som mellangröda i två år före betor. Från resultaten kan nämnas något högre betskörd efter raps jämfört med enbart höstvete, lägre penetrationsmotstånd i jorden efter oljerättika och inga skillnader i sjukdomar hittills. Betans förfruktsvärde studerades hos 27 odlare i höstvete odlat efter betor respektive vårkorn. Betor som förfrukt gav 274 kg/ha (3,2 %) mer i skörd jämfört med vårkorn och enskilda år högre. Skillnaderna i angrepp av sjukdomar på rot och blad var små. Försöken gav ingen skillnad i skörd av höstvete inom såtidpunkterna 5/9 till den 10/10.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden och sockerbetan som förfrukt
En välplanerad växtföljd lägger grunden för ett uthålligt odlingssystem där jordens långsiktiga bördighet bevaras och varje gröda får de bästa förutsättningarna för att ge hög skörd. Kunskap om de olika grödornas påverkan genom sjukdomar, skadegörare, struktur- och växtnäringseffekter är väsentliga i detta sammanhang. Detta projektet har varit uppdelat i två delar. Syftet med det första, ”Raps och mellangröda i betväxtföljden”, var att studera inverkan av för- och förförfrukt på skörd och kvalitet i sockerbetor samt att följa utvecklingen i växtföljderna av skadegörare som har betydelse för sockerbetan. En annan aspekt var inverkan på jordstruktur av för- och förförfrukt och höstrapsens placering i växtföljden i förhållande till betorna samt odling av oljerättika i växtföljden.
Försöken pågår fortfarande, men resultaten från skörden på de två första försöksplatserna ger vissa indikationer. En varierad växtföljd med raps, höstvete och sockerbetor gav en skördeökning jämfört med en ensidig växtföljd med enbart höstvete och sockerbetor. I betsorten Julietta ökade skörden från 8,3 till 9,4 ton socker/ha i det första försöket. Även i ledet där höstrapsen odlats året före sockerbetorna blev det skördeökning jämfört med den ensidiga spannmålsväxtföljden. Andra effekter var ett högre blåtal i betorna i de led där det ingått höstraps, jämfört med den ensidiga spannmålsväxtföljden. Blåtalet var högst och sockerhalten lägst i ledet där höstraps var förfrukt till betorna.
Det ingick också en växtföljd med upprepad odling av oljerättika som mellangröda och den jämfördes med en växtföljd med höstvete och vårkorn utan mellangröda. Oljerättikan var tyvärr pga vädret relativt svag under försöksåren och sockerskörden i de två leden ligger på samma nivå, strax över 9 ton/ha i det ena försöket.
I det andra försöket gav ledet med höstraps precis före sockerbetorna högst skörd, 11,9 ton/ha jämfört med den ensidiga spannmålsväxtföljden, 10,2 ton/ha. Inte heller i detta försök blev det någon skillnad i skörd mellan den ensidiga spannmålsväxtföljd och spannmålsväxtföljd med odling av mellangröda. För att en mellangröda av oljerättika ska kunna ha någon positiv inverkan på bördighet krävs att den sås i tid och även gödslas. Med tanke på fånggrödeersättning gödslades inte oljerättikan i dessa två försök. Fler slutsatser kommer att kunna dras efter att de två följande betåren har genomförts.
Syftet med det andra delprojektet, ”Betor och korn som förfrukter till höstvete”, var att ur ett växtföljdsperspektiv studera sockerbetans förfruktsvärde jämfört med korn till efterföljande höstvete.
Flera faktorer påverkar skörden i denna studie. Såtidpunkten för höstvetet i kombination med vädersituationen påverkar övervintringen. Såtidpunkten styrs i sin tur av upptagningstidpunkten för. Den viktigaste frågeställningen för odlaren är hur sent man kan så höstvetet i kombination med hur snabbt man kan få fram en tillräckligt bra såbädd. Men det är inte självklart hur såtidpunkten inverkar på utvintringen. Tidigt sådda bestånd och/eller hög utsädesmängd och stort plantantal med stor bladmassa på hösten kan drabbas av svampangrepp vid snötäcke på otjälad mark. Sent sådda fält med svaga bestånd kan utvintra efter barmarksfrost på vårvintern. En ytterligare komponent är sortens egenskaper och anpassning till klimatet på odlingsplatsen.
Resultaten visade att sockerbetor som förfrukt till höstvete gav 274 kg/ha mer (3,2%) jämfört med vårkorn som förfrukt, med så lika förutsättningar som möjligt (13 par med respektive förfrukt).
• Ett år med lägre skördenivå (2010: 8000 kg/ha) gav större skillnad: 6 % (470 kg vete/ha) mer i skörd efter sockerbetor.
• Tidig sådd av höstvete efter sockerbetor gav 190 kg mer i skörd jämfört med vårkorn som förfrukt.
• Fusarium culmorum som även ger axfusarios, var den vanligaste rotpatogenen i jordtest men det fanns inga statistiska skillnader mellan de båda förfrukterna sett över de slutligt utvalda paren. Fusarium graminearum hittades inte alls.
• Angreppen av gulrost i höstvetet var stora det första året, men endast små skillnader mellan förfrukterna kunde mätas.
• Svartpricksjuka var vanlig alla åren men lika efter de båda förfrukterna. Mjöldagg och vetets bladfläcksjuka (DTR) fanns endast i liten omfattning under åren.
• Skillnaden i inverkan av sockerbetor som förfrukt eller förförfrukt på jordstruktur och patogener är antagligen ganska liten i den relativt varierade skånska betväxtföljden.
• Höstvetesådd gynnas av en mild höst och det fanns inte någon stor effekt av såtidpunkt på skörden av höstvete efter sockerbetor inom sådatum 5/9 till den 10/10.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev