Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1050154 |
Kategori: | Research program | Meat |
Ansökningsår: | 2010 |
Datum för slutrapport: | 2 oktober 2015 |
Huvudsökande: | Magdalena Jacobson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | magdalena.jacobson@slu.se |
Telefon: | 018-671475 |
Spädgrisdiarré förknippas vanligen med specifika kolibakterier, men utvecklandet av effektiva vaccin har minskat förekomsten. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion och en god skötsel. Trots detta drabbas grisarna av diarré och uppemot en fjärdedel av grisarna kan dö. Det har hittills inte funnits någon förklaring till sjukdomen. Totalt ingick 50 obehandlade diarrégrisar och 19 friska kontroller. Grisarna obducerades och prov analyserades för gammaglobuliner, morfologi, Chlamydia, E. coli, Clostridium perfringens, C. difficile, Enterococker, virus, och protozoer. Ett samband kunde ses mellan diarré, skador i tarmen och adherenta Enterococcus hirae. Det gick inte att påvisa övriga agens som orsak till sjukdom. Vår slutsats är att spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen, nämligen Enterococcus hirae.
Ny orsak till spädgrisdiarré funnen hos gris?
Spädgrisdiarré är en gammal och välkänd sjukdom hos gris. I Sverige har sjukdomen oftast förknippats med vissa specifika kolibakterier, men sedan effektiva vaccin utvecklades har sjukdomen blivit alltmer ovanlig. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion, väl fungerande vaccinationsrutiner, ett gott smittskydd och en god skötsel. Trots detta drabbas grisarna av diarré och om inte antibiotikabehandling sätts in kan uppemot en fjärdedel av grisarna dö. Liknande rapporter kommer även från andra delar av världen, som Danmark, Frankrike och Canada. Det har hittills inte funnits någon förklaring till sjukdomen.
Vi satte upp två olika hypoteser som skulle kunna förklara sjukdomen:
1). Spädgrisdiarrén orsakas av tidigare kända, sjukdomsframkallande mikrober, men förändringar i deras gener, i grisarnas immunitet och/eller i miljön har banat väg för sjukdomsutbrott.
2). Spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen.
För att testa hypoteserna, undersökte vi 70 grisar från totalt 10 olika besättningar med ”typiska” problem. I varje besättning identifierade vi fem grisar med diarré och två friska spädgrisar som kunde fungera som kontroller. Vi kontrollerade grisarnas immunstatus och undersökte miljön i boxarna. Grisarna obducerades och tarmen undersöktes med mikroskop för att identifiera typiska förändringar. Från varje gris samlades prov och analyserades för förekomst av virus, bakterier, och parasiter.
Vi kunde inte finna några resultat som talar för Hypotes 1. Resultaten från våra studier stödjer istället Hypotes 2, att spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen, nämligen bakterien Enterococcus hirae. Man vet sedan tidigare att bakterien finns hos grisar men den har aldrig förut satts i samband med sjukdom. Hos människa är det däremot väl känt, att närbesläktade, antibiotikaresistenta stammar av enterokocker har utvecklat mekanismer för att binda till tarmslemhinnan och orsaka livshotande sjukdom. I vår studie kunde vi visa att Enterococcus hirae kunde binda till tarmslemhinnan och att den bara hittades i samband med skador i tarmen. Vi kunde också visa, att dessa skador bara fanns hos grisar med diarré. Vi kunde inte påvisa några nya gen-varianter av kolibakterier, andra bakterier, virus eller parasiter som orsak till sjukdomen. Samtliga grisar hade en god immunstatus, hygienen i boxarna var generellt god, och med tre undantag, var smågrisarnas liggplats lagom varm.
I framtiden behöver metoder utvecklas för att kunna diagnosticera sjukdomen hos det levande djuret. Det behövs också undersökningar för att få en uppfattning om hur vanlig sjukdomen är och detaljerade studier behövs över de mekanismer som gör att bakterien kan fästa till tarmslemhinnan, eftersom sådan information sedan kan användas för att utveckla ett fungerande vaccin.
Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …
Läs merProjektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …
Läs merProjektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …
Läs merProjektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …
Läs merProjektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs mer