Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spädgrisdiarré -Ett nygammalt och allvarligt problem i moderna grisbesättningar.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050154
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 2 oktober 2015
Huvudsökande: Magdalena Jacobson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magdalena.jacobson@slu.se
Telefon: 018-671475
Beviljade medel: 2 220 000 SEK

Spädgrisdiarré förknippas vanligen med specifika kolibakterier, men utvecklandet av effektiva vaccin har minskat förekomsten. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion och en god skötsel. Trots detta drabbas grisarna av diarré och uppemot en fjärdedel av grisarna kan dö. Det har hittills inte funnits någon förklaring till sjukdomen. Totalt ingick 50 obehandlade diarrégrisar och 19 friska kontroller. Grisarna obducerades och prov analyserades för gammaglobuliner, morfologi, Chlamydia, E. coli, Clostridium perfringens, C. difficile, Enterococker, virus, och protozoer. Ett samband kunde ses mellan diarré, skador i tarmen och adherenta Enterococcus hirae. Det gick inte att påvisa övriga agens som orsak till sjukdom. Vår slutsats är att spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen, nämligen Enterococcus hirae.

Ny orsak till spädgrisdiarré funnen hos gris?

Spädgrisdiarré är en gammal och välkänd sjukdom hos gris. I Sverige har sjukdomen oftast förknippats med vissa specifika kolibakterier, men sedan effektiva vaccin utvecklades har sjukdomen blivit alltmer ovanlig. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion, väl fungerande vaccinationsrutiner, ett gott smittskydd och en god skötsel. Trots detta drabbas grisarna av diarré och om inte antibiotikabehandling sätts in kan uppemot en fjärdedel av grisarna dö. Liknande rapporter kommer även från andra delar av världen, som Danmark, Frankrike och Canada. Det har hittills inte funnits någon förklaring till sjukdomen.
Vi satte upp två olika hypoteser som skulle kunna förklara sjukdomen:
1). Spädgrisdiarrén orsakas av tidigare kända, sjukdomsframkallande mikrober, men förändringar i deras gener, i grisarnas immunitet och/eller i miljön har banat väg för sjukdomsutbrott.

2). Spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen.

För att testa hypoteserna, undersökte vi 70 grisar från totalt 10 olika besättningar med ”typiska” problem. I varje besättning identifierade vi fem grisar med diarré och två friska spädgrisar som kunde fungera som kontroller. Vi kontrollerade grisarnas immunstatus och undersökte miljön i boxarna. Grisarna obducerades och tarmen undersöktes med mikroskop för att identifiera typiska förändringar. Från varje gris samlades prov och analyserades för förekomst av virus, bakterier, och parasiter.
Vi kunde inte finna några resultat som talar för Hypotes 1. Resultaten från våra studier stödjer istället Hypotes 2, att spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen, nämligen bakterien Enterococcus hirae. Man vet sedan tidigare att bakterien finns hos grisar men den har aldrig förut satts i samband med sjukdom. Hos människa är det däremot väl känt, att närbesläktade, antibiotikaresistenta stammar av enterokocker har utvecklat mekanismer för att binda till tarmslemhinnan och orsaka livshotande sjukdom. I vår studie kunde vi visa att Enterococcus hirae kunde binda till tarmslemhinnan och att den bara hittades i samband med skador i tarmen. Vi kunde också visa, att dessa skador bara fanns hos grisar med diarré. Vi kunde inte påvisa några nya gen-varianter av kolibakterier, andra bakterier, virus eller parasiter som orsak till sjukdomen. Samtliga grisar hade en god immunstatus, hygienen i boxarna var generellt god, och med tre undantag, var smågrisarnas liggplats lagom varm.
I framtiden behöver metoder utvecklas för att kunna diagnosticera sjukdomen hos det levande djuret. Det behövs också undersökningar för att få en uppfattning om hur vanlig sjukdomen är och detaljerade studier behövs över de mekanismer som gör att bakterien kan fästa till tarmslemhinnan, eftersom sådan information sedan kan användas för att utveckla ett fungerande vaccin.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev