Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spädgrisdiarré -Ett nygammalt och allvarligt problem i moderna grisbesättningar.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050154
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 2 oktober 2015
Huvudsökande: Magdalena Jacobson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magdalena.jacobson@slu.se
Telefon: 018-671475
Beviljade medel: 2 220 000 SEK

Spädgrisdiarré förknippas vanligen med specifika kolibakterier, men utvecklandet av effektiva vaccin har minskat förekomsten. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion och en god skötsel. Trots detta drabbas grisarna av diarré och uppemot en fjärdedel av grisarna kan dö. Det har hittills inte funnits någon förklaring till sjukdomen. Totalt ingick 50 obehandlade diarrégrisar och 19 friska kontroller. Grisarna obducerades och prov analyserades för gammaglobuliner, morfologi, Chlamydia, E. coli, Clostridium perfringens, C. difficile, Enterococker, virus, och protozoer. Ett samband kunde ses mellan diarré, skador i tarmen och adherenta Enterococcus hirae. Det gick inte att påvisa övriga agens som orsak till sjukdom. Vår slutsats är att spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen, nämligen Enterococcus hirae.

Ny orsak till spädgrisdiarré funnen hos gris?

Spädgrisdiarré är en gammal och välkänd sjukdom hos gris. I Sverige har sjukdomen oftast förknippats med vissa specifika kolibakterier, men sedan effektiva vaccin utvecklades har sjukdomen blivit alltmer ovanlig. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion, väl fungerande vaccinationsrutiner, ett gott smittskydd och en god skötsel. Trots detta drabbas grisarna av diarré och om inte antibiotikabehandling sätts in kan uppemot en fjärdedel av grisarna dö. Liknande rapporter kommer även från andra delar av världen, som Danmark, Frankrike och Canada. Det har hittills inte funnits någon förklaring till sjukdomen.
Vi satte upp två olika hypoteser som skulle kunna förklara sjukdomen:
1). Spädgrisdiarrén orsakas av tidigare kända, sjukdomsframkallande mikrober, men förändringar i deras gener, i grisarnas immunitet och/eller i miljön har banat väg för sjukdomsutbrott.

2). Spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen.

För att testa hypoteserna, undersökte vi 70 grisar från totalt 10 olika besättningar med ”typiska” problem. I varje besättning identifierade vi fem grisar med diarré och två friska spädgrisar som kunde fungera som kontroller. Vi kontrollerade grisarnas immunstatus och undersökte miljön i boxarna. Grisarna obducerades och tarmen undersöktes med mikroskop för att identifiera typiska förändringar. Från varje gris samlades prov och analyserades för förekomst av virus, bakterier, och parasiter.
Vi kunde inte finna några resultat som talar för Hypotes 1. Resultaten från våra studier stödjer istället Hypotes 2, att spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen, nämligen bakterien Enterococcus hirae. Man vet sedan tidigare att bakterien finns hos grisar men den har aldrig förut satts i samband med sjukdom. Hos människa är det däremot väl känt, att närbesläktade, antibiotikaresistenta stammar av enterokocker har utvecklat mekanismer för att binda till tarmslemhinnan och orsaka livshotande sjukdom. I vår studie kunde vi visa att Enterococcus hirae kunde binda till tarmslemhinnan och att den bara hittades i samband med skador i tarmen. Vi kunde också visa, att dessa skador bara fanns hos grisar med diarré. Vi kunde inte påvisa några nya gen-varianter av kolibakterier, andra bakterier, virus eller parasiter som orsak till sjukdomen. Samtliga grisar hade en god immunstatus, hygienen i boxarna var generellt god, och med tre undantag, var smågrisarnas liggplats lagom varm.
I framtiden behöver metoder utvecklas för att kunna diagnosticera sjukdomen hos det levande djuret. Det behövs också undersökningar för att få en uppfattning om hur vanlig sjukdomen är och detaljerade studier behövs över de mekanismer som gör att bakterien kan fästa till tarmslemhinnan, eftersom sådan information sedan kan användas för att utveckla ett fungerande vaccin.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgården. /Metod och Teknik
Christel Cederberg, Svensk Mjölk

Projektnummer: 0248049 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Applicering av Trichoderma sp. och Beauveria bassiana med kalldimningsaggregat mot svartprickröta i gurka
Anna-Mia Björkholm, SLU

Projektnummer: H0756514 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2007

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev