Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spridningsteknik och gödslingsstrategier för mjölformiga, organiska gödselmedel.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733482
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Gunnar Lundin
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: gunnar.lundin@jti.se
Telefon: 010-516 69 56
Beviljade medel: 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Undersökningen syftade till att redovisa lämplig spridningsteknik för mjölformiga gödselmedel. Tidigare erfarenheter från försök och praktisk drift inhämtades avseende spridning av benmjöl. Vidare genomfördes spridningsförsök vid en officiell provningsanläggning.
Sammantaget kunde konstateras att det idag inte finns någon kommersiellt tillgänglig maskin som är väl lämpad att sprida benmjöl. Tre tänkbara framtidskoncept redovisas därför, varav den ena är en befintlig försöksmaskin medan de båda andra befinner sig på idéstadiet.
Undersökningen visade att det är positivt om framtida maskiner för mjölformiga gödselmedel kan hantera en mångfald av material. Dels för att kunna sprida olika slags växtnäringsprodukter men även för att underlätta användning utanför lantbruket. Vidare bör möjlig¬heten att komponera flexibla spridarekipage bestående av flera enheter beaktas. Slutligen behöver metoder identifieras för att karakterisera de mjölformiga gödselmedlens fysikaliska egenskaper.

Populärvetenskaplig sammanfattning
En möjlighet att reducera kostnaderna för inköpt växtnäring är att exkludera momentet med att korna gödseln utan i stället använda gödselmedlen i mjölform. En betydande grupp av sådana mjölformiga gödselmedel har slaktbiprodukter som råvara. Man skiljer i detta sammanhang på köttmjöl och benmjöl. Köttmjöl produceras av mjukdelar från slaktkroppen medan benmjöl utvinns ur krossade djurben.
Vad gäller spridningsteknik för mjölformiga gödselmedel belöper en stor del av hittills vunna erfarenheter på benmjöl. I den föreliggande undersökningen behandlas därför i huvudsak denna produkt. Avsikten är dock att resultaten även skall komma till nytta för spridning av andra typer av mycket finkornig växtnäring.
Mjölformiga gödselmedel ställer höga krav på spridnings¬tekniken. Genom att produkterna är finkorniga och ibland även klibbiga ökar risken för valvbildning vilket kan hämma utmaningen och ge stockningar i transportledningar. Vidare är det med små korn jämförelsevis svårt att uppnå stora kastlängder samtidigt som vindkänsligheten är betydande.
Benmjöl sprids idag huvudsakligen med rörspridare d.v.s. avancerade maskiner av samma typ som används för kalk. Idag finns emellertid bara ett tiotal sådana maskiner i hela landet som var och en har att betjäna stora geografiska områden. Följden har blivit att benmjölet ofta sprids vid tidpunkter som inte är optimala med hänsyn till växtnäringsutnyttjandet. Vidare innebär den aktuella tekniken stora givor vilket i sin tur kan medföra omfattande förrådsgödsling exempelvis av fosfor.
För att åstadkomma bättre anpassning i tid och av givor är det angeläget att kunna utnyttja mindre investeringskrävande spridningsutrustning alternativt maskiner med ett bredare användningsområde och som härigenom kan göras mer lättillgängliga.
Undersökningen syftade till att identifiera och utvärdera lämplig spridningsteknik för mjölformiga gödselmedel. Den nytta som avsågs åstadkommas var förbättrat växtnäringsutnyttjande och därigenom ökad lönsamhet respektive minskad miljöpåverkan i växtodlingen.
Ett antal tänkbara tekniska lösningar för spridning av benmjöl inventerades. Vidare genomfördes spridningsförsök vid den officiella testanläggningen i Bygholm, Danmark.
Av centrifugalspridarna i marknaden är det i första hand de kombinerade maskinerna för såväl konstgödsel som kalk som kan komma ifråga. Erfarenheter från prov i Tyskland visar att fördelningen i sidled fungerat väl med effektiva arbetsbredder upp till 12 meter. Vid spridning i Finland och Danmark har arbetsbredden begränsats till mellan 6 och 8 meter. Dessa skillnader torde i huvudsak bero på variationer i gödselmedlens fysikaliska egenskaper. Troligen har de tyska proven utförts med benmjöl som varit förhållandevis fett och/eller fuktigt. Sådana kvaliteter ger genom sin klibbighet nämligen grövre partiklar som är jämförelsevis lätta att förflytta genom luften. Å andra sidan ger fuktiga eller feta produkter mer problem med valvbildning i behållarna liksom påbakning på maskinkomponenter.
De begränsade arbetsbredderna enligt ovan medför att kapaciteten reduceras. En annan effekt är att givorna vid rimliga körhastigheter kan bli så höga att det kan vara svårt att klara maximala engångsgivor med hänsyn till fosforinnehållet. Till detta kommer att centrifugalspridare i kombination med småkorniga gödselmedel är vindkänsliga.
En annan grupp av maskiner för tillförsel av växtnäring är de s.k. fallspridarna. Här är arbetsbredden lika med maskinens bredd. Med fallspridarna elimineras en del av centrifugalspridarnas nackdelar såsom vindkänslighet och diffusa arbetsbredder. Fallspridare med långsamtgående tallrikar över hela arbetsbredden har tidigare i stor omfattning begagnats för konstgödsel i svenskt lantbruk och det finns även en modern typ men vars tillverkning f.n. är vilande. En ytterligare fördel med dessa maskiner är möjligheterna att begränsa gödselgivorna till behovet för enstaka år. Små arbetsbredder liksom små (och från storsäckar svårfyllda) behållare för gödselmedlen begränsar dock kapaciteten.
Andra maskiner som inkluderades i undersökningen var kletgödselspridare och spridare med skakramp. Inget av dessa koncept visade sig dock vara väl ägnat för benmjöl.
Sammantaget kan konstateras att det idag inte finns någon kommersiellt tillgänglig maskin som är väl lämpad att sprida benmjöl och att utrymme sålunda finns för nytänkande. Ett nyckelord i samman-hanget torde vara mångsidighet. Dels för att de mjölformiga gödselmedel som framgent kommer att spridas i svenskt lantbruk kan förväntas variera stort, både vad avser volymer och kvaliteter. Vidare för att mångsidiga maskiner kan användas även utanför lantbruket och på det viset medverka till att reducera de fasta kostnaderna.
Intressant i detta sammanhang är en dansk försöksmaskin med kedjeutmatning som klarar att sprida pulverformiga material. Starka sidor är bl.a. den uppvisade möjligheten till begränsade givor samt den mycket jämna fördelningen i sidled.
Stor flexibilitet kan även förväntas av ett tänkt koncept som har maskiner för väghållning som utgångspunkt, närmare bestämt en enskivig, hydraulburen saltspridare. En sådan maskin i modifierad form skulle närmast kunna betraktas som ett mellanting mellan en traditionell centrifugalspridare och en fallspridare.
Känd teknik men i ny tillämpning representeras av ett skissat koncept med parallellkopplade skruvdoserare. Dessa komponenter är ju väl beprövade i utfodringssammanhang och torde efter eventuella modifieringar även kunna klara olika gödselmedel, kalk, sand, salt etc.
Vid framtagning av nya maskiner för spridning av mjölformiga produkter bör man beakta möjlig¬heten sätta samman flexibla spridarekipage bestående av flera enheter. Vid gödsling i fält kan dessa härvid arbeta bredvid varandra medan man vid vägtransport fäller in yttre sektioner. Om samma utrustning skall användas för andra uppgifter (såsom t.ex. väghållning) kan i stället varje enhet begagnas separat, exempelvis i trepunktslyften på en traktor.
Föreliggande undersökning har visat på den betydande inverkan som olika kvaliteter av benmjöl har på spridningsresultatet. Inför framtida arbeten med utveckling och utvärdering av teknik för mjöl-formiga gödselmedel är det därför angeläget att identifiera metoder för att karakterisera deras fysikal¬iska egenskaper.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev