Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spridningsteknik och gödslingsstrategier för mjölformiga, organiska gödselmedel.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733482
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Gunnar Lundin
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: gunnar.lundin@jti.se
Telefon: 010-516 69 56
Beviljade medel: 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Undersökningen syftade till att redovisa lämplig spridningsteknik för mjölformiga gödselmedel. Tidigare erfarenheter från försök och praktisk drift inhämtades avseende spridning av benmjöl. Vidare genomfördes spridningsförsök vid en officiell provningsanläggning.
Sammantaget kunde konstateras att det idag inte finns någon kommersiellt tillgänglig maskin som är väl lämpad att sprida benmjöl. Tre tänkbara framtidskoncept redovisas därför, varav den ena är en befintlig försöksmaskin medan de båda andra befinner sig på idéstadiet.
Undersökningen visade att det är positivt om framtida maskiner för mjölformiga gödselmedel kan hantera en mångfald av material. Dels för att kunna sprida olika slags växtnäringsprodukter men även för att underlätta användning utanför lantbruket. Vidare bör möjlig¬heten att komponera flexibla spridarekipage bestående av flera enheter beaktas. Slutligen behöver metoder identifieras för att karakterisera de mjölformiga gödselmedlens fysikaliska egenskaper.

Populärvetenskaplig sammanfattning
En möjlighet att reducera kostnaderna för inköpt växtnäring är att exkludera momentet med att korna gödseln utan i stället använda gödselmedlen i mjölform. En betydande grupp av sådana mjölformiga gödselmedel har slaktbiprodukter som råvara. Man skiljer i detta sammanhang på köttmjöl och benmjöl. Köttmjöl produceras av mjukdelar från slaktkroppen medan benmjöl utvinns ur krossade djurben.
Vad gäller spridningsteknik för mjölformiga gödselmedel belöper en stor del av hittills vunna erfarenheter på benmjöl. I den föreliggande undersökningen behandlas därför i huvudsak denna produkt. Avsikten är dock att resultaten även skall komma till nytta för spridning av andra typer av mycket finkornig växtnäring.
Mjölformiga gödselmedel ställer höga krav på spridnings¬tekniken. Genom att produkterna är finkorniga och ibland även klibbiga ökar risken för valvbildning vilket kan hämma utmaningen och ge stockningar i transportledningar. Vidare är det med små korn jämförelsevis svårt att uppnå stora kastlängder samtidigt som vindkänsligheten är betydande.
Benmjöl sprids idag huvudsakligen med rörspridare d.v.s. avancerade maskiner av samma typ som används för kalk. Idag finns emellertid bara ett tiotal sådana maskiner i hela landet som var och en har att betjäna stora geografiska områden. Följden har blivit att benmjölet ofta sprids vid tidpunkter som inte är optimala med hänsyn till växtnäringsutnyttjandet. Vidare innebär den aktuella tekniken stora givor vilket i sin tur kan medföra omfattande förrådsgödsling exempelvis av fosfor.
För att åstadkomma bättre anpassning i tid och av givor är det angeläget att kunna utnyttja mindre investeringskrävande spridningsutrustning alternativt maskiner med ett bredare användningsområde och som härigenom kan göras mer lättillgängliga.
Undersökningen syftade till att identifiera och utvärdera lämplig spridningsteknik för mjölformiga gödselmedel. Den nytta som avsågs åstadkommas var förbättrat växtnäringsutnyttjande och därigenom ökad lönsamhet respektive minskad miljöpåverkan i växtodlingen.
Ett antal tänkbara tekniska lösningar för spridning av benmjöl inventerades. Vidare genomfördes spridningsförsök vid den officiella testanläggningen i Bygholm, Danmark.
Av centrifugalspridarna i marknaden är det i första hand de kombinerade maskinerna för såväl konstgödsel som kalk som kan komma ifråga. Erfarenheter från prov i Tyskland visar att fördelningen i sidled fungerat väl med effektiva arbetsbredder upp till 12 meter. Vid spridning i Finland och Danmark har arbetsbredden begränsats till mellan 6 och 8 meter. Dessa skillnader torde i huvudsak bero på variationer i gödselmedlens fysikaliska egenskaper. Troligen har de tyska proven utförts med benmjöl som varit förhållandevis fett och/eller fuktigt. Sådana kvaliteter ger genom sin klibbighet nämligen grövre partiklar som är jämförelsevis lätta att förflytta genom luften. Å andra sidan ger fuktiga eller feta produkter mer problem med valvbildning i behållarna liksom påbakning på maskinkomponenter.
De begränsade arbetsbredderna enligt ovan medför att kapaciteten reduceras. En annan effekt är att givorna vid rimliga körhastigheter kan bli så höga att det kan vara svårt att klara maximala engångsgivor med hänsyn till fosforinnehållet. Till detta kommer att centrifugalspridare i kombination med småkorniga gödselmedel är vindkänsliga.
En annan grupp av maskiner för tillförsel av växtnäring är de s.k. fallspridarna. Här är arbetsbredden lika med maskinens bredd. Med fallspridarna elimineras en del av centrifugalspridarnas nackdelar såsom vindkänslighet och diffusa arbetsbredder. Fallspridare med långsamtgående tallrikar över hela arbetsbredden har tidigare i stor omfattning begagnats för konstgödsel i svenskt lantbruk och det finns även en modern typ men vars tillverkning f.n. är vilande. En ytterligare fördel med dessa maskiner är möjligheterna att begränsa gödselgivorna till behovet för enstaka år. Små arbetsbredder liksom små (och från storsäckar svårfyllda) behållare för gödselmedlen begränsar dock kapaciteten.
Andra maskiner som inkluderades i undersökningen var kletgödselspridare och spridare med skakramp. Inget av dessa koncept visade sig dock vara väl ägnat för benmjöl.
Sammantaget kan konstateras att det idag inte finns någon kommersiellt tillgänglig maskin som är väl lämpad att sprida benmjöl och att utrymme sålunda finns för nytänkande. Ett nyckelord i samman-hanget torde vara mångsidighet. Dels för att de mjölformiga gödselmedel som framgent kommer att spridas i svenskt lantbruk kan förväntas variera stort, både vad avser volymer och kvaliteter. Vidare för att mångsidiga maskiner kan användas även utanför lantbruket och på det viset medverka till att reducera de fasta kostnaderna.
Intressant i detta sammanhang är en dansk försöksmaskin med kedjeutmatning som klarar att sprida pulverformiga material. Starka sidor är bl.a. den uppvisade möjligheten till begränsade givor samt den mycket jämna fördelningen i sidled.
Stor flexibilitet kan även förväntas av ett tänkt koncept som har maskiner för väghållning som utgångspunkt, närmare bestämt en enskivig, hydraulburen saltspridare. En sådan maskin i modifierad form skulle närmast kunna betraktas som ett mellanting mellan en traditionell centrifugalspridare och en fallspridare.
Känd teknik men i ny tillämpning representeras av ett skissat koncept med parallellkopplade skruvdoserare. Dessa komponenter är ju väl beprövade i utfodringssammanhang och torde efter eventuella modifieringar även kunna klara olika gödselmedel, kalk, sand, salt etc.
Vid framtagning av nya maskiner för spridning av mjölformiga produkter bör man beakta möjlig¬heten sätta samman flexibla spridarekipage bestående av flera enheter. Vid gödsling i fält kan dessa härvid arbeta bredvid varandra medan man vid vägtransport fäller in yttre sektioner. Om samma utrustning skall användas för andra uppgifter (såsom t.ex. väghållning) kan i stället varje enhet begagnas separat, exempelvis i trepunktslyften på en traktor.
Föreliggande undersökning har visat på den betydande inverkan som olika kvaliteter av benmjöl har på spridningsresultatet. Inför framtida arbeten med utveckling och utvärdering av teknik för mjöl-formiga gödselmedel är det därför angeläget att identifiera metoder för att karakterisera deras fysikal¬iska egenskaper.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2022

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 augusti 2022

Kött
Matfågel
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 augusti 2022

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev