Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spridningsteknik och gödslingsstrategier för mjölformiga, organiska gödselmedel.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733482
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Gunnar Lundin
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: gunnar.lundin@jti.se
Telefon: 010-516 69 56
Beviljade medel: 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Undersökningen syftade till att redovisa lämplig spridningsteknik för mjölformiga gödselmedel. Tidigare erfarenheter från försök och praktisk drift inhämtades avseende spridning av benmjöl. Vidare genomfördes spridningsförsök vid en officiell provningsanläggning.
Sammantaget kunde konstateras att det idag inte finns någon kommersiellt tillgänglig maskin som är väl lämpad att sprida benmjöl. Tre tänkbara framtidskoncept redovisas därför, varav den ena är en befintlig försöksmaskin medan de båda andra befinner sig på idéstadiet.
Undersökningen visade att det är positivt om framtida maskiner för mjölformiga gödselmedel kan hantera en mångfald av material. Dels för att kunna sprida olika slags växtnäringsprodukter men även för att underlätta användning utanför lantbruket. Vidare bör möjlig¬heten att komponera flexibla spridarekipage bestående av flera enheter beaktas. Slutligen behöver metoder identifieras för att karakterisera de mjölformiga gödselmedlens fysikaliska egenskaper.

Populärvetenskaplig sammanfattning
En möjlighet att reducera kostnaderna för inköpt växtnäring är att exkludera momentet med att korna gödseln utan i stället använda gödselmedlen i mjölform. En betydande grupp av sådana mjölformiga gödselmedel har slaktbiprodukter som råvara. Man skiljer i detta sammanhang på köttmjöl och benmjöl. Köttmjöl produceras av mjukdelar från slaktkroppen medan benmjöl utvinns ur krossade djurben.
Vad gäller spridningsteknik för mjölformiga gödselmedel belöper en stor del av hittills vunna erfarenheter på benmjöl. I den föreliggande undersökningen behandlas därför i huvudsak denna produkt. Avsikten är dock att resultaten även skall komma till nytta för spridning av andra typer av mycket finkornig växtnäring.
Mjölformiga gödselmedel ställer höga krav på spridnings¬tekniken. Genom att produkterna är finkorniga och ibland även klibbiga ökar risken för valvbildning vilket kan hämma utmaningen och ge stockningar i transportledningar. Vidare är det med små korn jämförelsevis svårt att uppnå stora kastlängder samtidigt som vindkänsligheten är betydande.
Benmjöl sprids idag huvudsakligen med rörspridare d.v.s. avancerade maskiner av samma typ som används för kalk. Idag finns emellertid bara ett tiotal sådana maskiner i hela landet som var och en har att betjäna stora geografiska områden. Följden har blivit att benmjölet ofta sprids vid tidpunkter som inte är optimala med hänsyn till växtnäringsutnyttjandet. Vidare innebär den aktuella tekniken stora givor vilket i sin tur kan medföra omfattande förrådsgödsling exempelvis av fosfor.
För att åstadkomma bättre anpassning i tid och av givor är det angeläget att kunna utnyttja mindre investeringskrävande spridningsutrustning alternativt maskiner med ett bredare användningsområde och som härigenom kan göras mer lättillgängliga.
Undersökningen syftade till att identifiera och utvärdera lämplig spridningsteknik för mjölformiga gödselmedel. Den nytta som avsågs åstadkommas var förbättrat växtnäringsutnyttjande och därigenom ökad lönsamhet respektive minskad miljöpåverkan i växtodlingen.
Ett antal tänkbara tekniska lösningar för spridning av benmjöl inventerades. Vidare genomfördes spridningsförsök vid den officiella testanläggningen i Bygholm, Danmark.
Av centrifugalspridarna i marknaden är det i första hand de kombinerade maskinerna för såväl konstgödsel som kalk som kan komma ifråga. Erfarenheter från prov i Tyskland visar att fördelningen i sidled fungerat väl med effektiva arbetsbredder upp till 12 meter. Vid spridning i Finland och Danmark har arbetsbredden begränsats till mellan 6 och 8 meter. Dessa skillnader torde i huvudsak bero på variationer i gödselmedlens fysikaliska egenskaper. Troligen har de tyska proven utförts med benmjöl som varit förhållandevis fett och/eller fuktigt. Sådana kvaliteter ger genom sin klibbighet nämligen grövre partiklar som är jämförelsevis lätta att förflytta genom luften. Å andra sidan ger fuktiga eller feta produkter mer problem med valvbildning i behållarna liksom påbakning på maskinkomponenter.
De begränsade arbetsbredderna enligt ovan medför att kapaciteten reduceras. En annan effekt är att givorna vid rimliga körhastigheter kan bli så höga att det kan vara svårt att klara maximala engångsgivor med hänsyn till fosforinnehållet. Till detta kommer att centrifugalspridare i kombination med småkorniga gödselmedel är vindkänsliga.
En annan grupp av maskiner för tillförsel av växtnäring är de s.k. fallspridarna. Här är arbetsbredden lika med maskinens bredd. Med fallspridarna elimineras en del av centrifugalspridarnas nackdelar såsom vindkänslighet och diffusa arbetsbredder. Fallspridare med långsamtgående tallrikar över hela arbetsbredden har tidigare i stor omfattning begagnats för konstgödsel i svenskt lantbruk och det finns även en modern typ men vars tillverkning f.n. är vilande. En ytterligare fördel med dessa maskiner är möjligheterna att begränsa gödselgivorna till behovet för enstaka år. Små arbetsbredder liksom små (och från storsäckar svårfyllda) behållare för gödselmedlen begränsar dock kapaciteten.
Andra maskiner som inkluderades i undersökningen var kletgödselspridare och spridare med skakramp. Inget av dessa koncept visade sig dock vara väl ägnat för benmjöl.
Sammantaget kan konstateras att det idag inte finns någon kommersiellt tillgänglig maskin som är väl lämpad att sprida benmjöl och att utrymme sålunda finns för nytänkande. Ett nyckelord i samman-hanget torde vara mångsidighet. Dels för att de mjölformiga gödselmedel som framgent kommer att spridas i svenskt lantbruk kan förväntas variera stort, både vad avser volymer och kvaliteter. Vidare för att mångsidiga maskiner kan användas även utanför lantbruket och på det viset medverka till att reducera de fasta kostnaderna.
Intressant i detta sammanhang är en dansk försöksmaskin med kedjeutmatning som klarar att sprida pulverformiga material. Starka sidor är bl.a. den uppvisade möjligheten till begränsade givor samt den mycket jämna fördelningen i sidled.
Stor flexibilitet kan även förväntas av ett tänkt koncept som har maskiner för väghållning som utgångspunkt, närmare bestämt en enskivig, hydraulburen saltspridare. En sådan maskin i modifierad form skulle närmast kunna betraktas som ett mellanting mellan en traditionell centrifugalspridare och en fallspridare.
Känd teknik men i ny tillämpning representeras av ett skissat koncept med parallellkopplade skruvdoserare. Dessa komponenter är ju väl beprövade i utfodringssammanhang och torde efter eventuella modifieringar även kunna klara olika gödselmedel, kalk, sand, salt etc.
Vid framtagning av nya maskiner för spridning av mjölformiga produkter bör man beakta möjlig¬heten sätta samman flexibla spridarekipage bestående av flera enheter. Vid gödsling i fält kan dessa härvid arbeta bredvid varandra medan man vid vägtransport fäller in yttre sektioner. Om samma utrustning skall användas för andra uppgifter (såsom t.ex. väghållning) kan i stället varje enhet begagnas separat, exempelvis i trepunktslyften på en traktor.
Föreliggande undersökning har visat på den betydande inverkan som olika kvaliteter av benmjöl har på spridningsresultatet. Inför framtida arbeten med utveckling och utvärdering av teknik för mjöl-formiga gödselmedel är det därför angeläget att identifiera metoder för att karakterisera deras fysikal¬iska egenskaper.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Växtodling
Energi & biomassa
Trädgård

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev