Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133108
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 13 oktober 2016
Huvudsökande: Jenny Kreuger
Organisation: SLU
E-postadress: jenny.kreuger@slu.se
Telefon: +46 18 67 24 62
Beviljade medel: 2 300 000 SEK

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien undersöktes halterna i bäckvatten, dränering och i ytavrinning i tre små delavrinningsområden med varierande sammansättning av jordarter. Förlusterna skilde avsevärt mellan områdena; högre koncentrationer av ett större antal substanser uppmättes i bäcken i ett område med en stor andel lerjordar än i ett område med en större blandning av jordarter, och förlusterna från det tredje i huvudsak sandiga området var försumbara. Transporten skedde främst via snabba flödesvägar. Förhöjda halter påträffades både i ytavrinning och i dräneringsvatten, men det finns starka skäl att tro att transporten över markytan varit begränsad och att makroporflöde till dräneringen varit den dominerande transportvägen.

Bekämpningsmedelsläckage till ytvatten – var och hur sker förlusterna?

Det finns fortfarande stora kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper om hur och varför bekämpningsmedelsrester når ytvatten är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder och skulle också kunna bidra till en säkrare godkännandeprocess för nya bekämpningsmedel. I det här projektet mätte vi koncentrationerna av bekämpningsmedel i bäckvatten, dränering och ytavrinning i tre små jordbruksdominerade områden med olika sammansättning av jordarter för att ta reda på om transporten av bekämpningsmedel skiljer mellan olika jordar och vilken typ av flöden som bidrar mest till förlusterna.

Förlusternas storlek varierar med jordart

Det var stora skillnader i förekomsten av bekämpningsmedel i bäckvatten mellan de tre undersökta områdena. Förlusterna var vid samtliga provtillfällen störst från ett område med en stor andel lerjordar, medan de var mindre från ett område med en större blandning av jordarter. Förekomsten av bekämpningsmedel i bäckvatten i ett område som domineras av sandiga och moiga jordar var försumbar. Resultaten tyder på att en högre andel leriga jordar innebär en ökad risk för att bekämpningsmedel når vattendraget, vilket sannolikt beror på att lerjordar ofta har välutvecklade system av stora kontinuerliga porer (makroporer) som snabbt kan leda vatten och lösta ämnen till dräneringssystemet.

Snabba flöden dominerar transporten

Det går också utifrån de sätt på vilket vatten generellt rör sig genom leriga respektive sandiga jordar att dra slutsatser om betydelsen av olika flödesvägar för den totala transporten av bekämpningsmedel till vattendraget. Flödena genom sandjordar sker oftast relativt jämnt genom marken i stora texturporer som ger hög genomsläpplighet. Lerjordar karaktäriseras av två olika typer av flöden; mycket långsamma flöden genom små texturporer och snabba flöden genom makroporer. Ju snabbare flödet genom marken är desto mindre av bekämpningsmedlen hinner brytas ner på vägen. Att förlusterna var som störst från det område som hade en hög andel leriga jordar och mycket små från det sandiga området talar därför starkt för att det är de riktigt snabba flödena såsom makroporflöde till dräneringen som står för huvuddelen av transporten.

Dränering troligen den viktigaste förlustvägen

Ett stort antal verksamma bekämpningsmedelssubstanser hittades i både dräneringsvatten och i ytavrinning. Koncentrationerna var i vissa fall kraftigt förhöjda i dessa prover i förhållande till de halter som påträffades i bäckvattnet. Ytavrinning skulle potentiellt kunna leda till mycket stor transport av bekämpningsmedel om en tillräcklig mängd av fallande nederbörd bildar ytavrinning och om det finns en kontinuerlig flödesväg över markytan ner till bäcken. Mycket tyder dock på att detta är sällsynt i de områden som undersöktes i denna studie, och att dräneringen är den mest betydande förlustvägen för bekämpningsmedel till vattendraget.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev