Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-578
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling Trädgård
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 27 november 2019
Huvudsökande: Mariann Wikström
Organisation: Mariann Wikström
E-postadress: mariann.wikstrom@agroplantarum.se
Telefon: +46 760 909 808
Medsökande: Jürgen Köhl
Beviljade medel: 2 455 150 SEK

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to examine how the seed health affects the attack; to clarify if the carrot psyllid or other insects can act as possible vectors for the disease; to test the effect of various fungicides; and to develop a forecasting method to predict Acrothecium attacks in the autumn before storage of carrots. The project will be conducted in close cooperation with the Swedish carrot growers and the results will be directly useful for the growers.

Syftet med detta projekt är att klarlägga biologi och spridningsvägar för Acrothecium carotae - svampen som orsakar en allvarlig röta på lagrade morötter. Det är först när vi känner till detta som vi på ett effektivt sätt kan bekämpa denna allvarliga patogen. Projektet har fyra delmål; att undersöka hur utsädets sundhet påverkar angreppet; att klarlägga betydelsen av morotsbladloppa och andra insekter som möjliga vektorer för sjukdomen; att testa effekten av olika fungicider; samt att utveckla en prognosmetod för att kunna förutsäga Acrothecium-angrepp på hösten före inlagring av morötterna. Projektet kommer att bedrivas i nära samarbete med de svenska morotsodlarna och resultaten kommer att bli direkt användbara för odlarna.

Den allvarligaste lagringssjukdomen i svensk morotsodling är Acrothecium-röta, som orsakas av svampen Acrothecium carotae (syn. Rhexocercosporidium carotae). Syftet med detta projekt var att klarlägga biologi och spridningsvägar för svampen samt att utveckla en prognosmetod. Resultaten visar att det kan finnas spår av Acrothecium-DNA på kommersiella morotsfrön, men det var inget samband mellan detta och det slutliga angreppet. Det är andra faktorer som påverkar angreppets storlek och den viktigaste är mekaniska skador på rötterna. Svampen finns överallt i alla morotsodlingsområden i Sverige. Den kan påträffas i både rötter och blad från mycket tidigt i plantans utveckling fram till skörd, vilket innebär att det är mycket svårt att bekämpa svampen. De viktigaste infektionskällorna är smittad jord och andra flockblomstriga värdväxter. En prognosmetod har utvecklats för att kunna förutsäga angreppet på hösten. Även en DNA-baserad metod, LAMP, har utvecklats för detektion av svampen.

Den mest odlade grönsaken i Sverige är morot och de flesta som konsumeras här är svenskodlade. Morötter kan angripas av flera olika lagringssjukdomar och den s.k. Acrothecium-rötan är den allra allvarligaste. Den upptäcktes 1965 i Norge och har sedan dess spritts och är nu ett problem i många länder. Smittan sker i fält men angreppen på moroten visar sig först under lagring. Symtomen är små bruna eller svarta ytliga prickar, vilka senare utvecklas till större fläckar. I senare stadier blir fläckarna djupare och morötterna kan bli helt förstörda och morötterna blir osäljbara. Andelen säljbara morötter från lagrade partier varierar mellan 5 och 90% och bortsorteringen är oftast mycket stor. Att morötterna måste kasseras så sent som vid packning får mycket stora ekonomiska konsekvenser för odlarna eftersom de redan haft alla kostnader för odlingen i samband med sådd, skötsel, skörd och lagring.
Viktig information om till exempel svampens livscykel, huvudsakliga smittkälla och infektionsprocess saknas. Syftet med detta projekt var att klarlägga biologi och spridningsvägar för svampen samt att utveckla en prognosmetod för att kunna förutse angrepp.
Vem är boven?
Vi har analyserat frön från 19 olika kommersiella utsädespartier. I nio av dem fanns det spår av Acrothecium-DNA på fröna, men dessa mängder var mycket små och visade sig inte ha någon betydelse för det slutliga angreppet på morötterna. I projektet har vi också planterat morötter och producerat eget frö. Frön som producerades från angripna morötter hade stora mängder Acrothecium-DNA och de resulterade i 44% säljbara morötter. I frön som producerades från friska morötter kunde vi däremot inte påvisa något Acrothecium-DNA. De resulterade också i en mycket större andel säljbara morötter på 97%.
För att ta reda på när svampen angriper moroten har vi tagit prov på både rötter och blast under hela växtperioden och gjort DNA-analyser. I vissa fält har vi hittat Acrothecium-DNA redan när moroten precis har börjat växa och det visar att smittan sker via jorden. I andra fält har vi inte hittat något Acrothecium-DNA förrän precis innan skörd och där har troligtvis smittan kommit från andra värdväxter, t.ex. hundkex eller vildmorot. Vi vet sedan tidigare att mekaniska skador vid skörd har en stor påverkan på hur stora problemen blir. I våra försök var angreppen vid handskörd 0,3% angripen rotyta, vilket motsvarar ett par millimeterstora prickar. När morötterna skördades med maskin var angreppen 1,3% angripen rotyta, vilket motsvarar en större fläck av ett mynts storlek. Utöver de mekaniska skador som uppstår vid skörd har vi nu också indikationer på att skador orsakade av insekter, till exempel morotsbladloppa eller nematoder, kan utgöra en inkörsport till svampen och medföra ökade angrepp.
Hur kan man minska problemet?
I projektet har vi visat att fröbehandling med det biologiska bekämpningsmedlet Cedress, minskar angreppen och ger fler säljbara morötter. Trots detta behöver odlarna fler verktyg i kampen mot sjukdomen. Som det är nu finns ingen annan möjlighet att bekämpa sjukdomen.
Det finns inget samband mellan hur mycket Acrothecium-DNA vi hittar i morötter eller blast innan lagring och hur stora de slutliga angreppen blir efter lagring. Detta beror på att det är flera olika faktorer som påverkar angreppen. De två viktigaste faktorerna är mekaniska skador vid skörd och hur länge morötterna står kvar i marken innan de skördas. Därför är det viktigt med en skonsam skörd och att man inte låter morötterna stå kvar i marken för länge på hösten. För att få reda på vilka partier som riskerar att få stora angrepp redan innan sjukdomen bryter ut har vi i projektet utvecklat en prognosmetod. Efter en enkel provtagning i fält innan skörd snabblagras morötterna under kontrollerade förhållanden. Efter ett visst antal daggrader kan angreppen av Acrothecium bedömas. Redan under hösten 2019 har modellen använts kommersiellt av odlare för att bedöma vilka partier som är lämpliga för långlagring.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev