Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-578
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling Trädgård
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 27 november 2019
Huvudsökande: Mariann Wikström
Organisation: Mariann Wikström
E-postadress: mariann.wikstrom@agroplantarum.se
Telefon: +46 760 909 808
Medsökande: Jürgen Köhl
Beviljade medel: 2 455 150 SEK

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to examine how the seed health affects the attack; to clarify if the carrot psyllid or other insects can act as possible vectors for the disease; to test the effect of various fungicides; and to develop a forecasting method to predict Acrothecium attacks in the autumn before storage of carrots. The project will be conducted in close cooperation with the Swedish carrot growers and the results will be directly useful for the growers.

Syftet med detta projekt är att klarlägga biologi och spridningsvägar för Acrothecium carotae - svampen som orsakar en allvarlig röta på lagrade morötter. Det är först när vi känner till detta som vi på ett effektivt sätt kan bekämpa denna allvarliga patogen. Projektet har fyra delmål; att undersöka hur utsädets sundhet påverkar angreppet; att klarlägga betydelsen av morotsbladloppa och andra insekter som möjliga vektorer för sjukdomen; att testa effekten av olika fungicider; samt att utveckla en prognosmetod för att kunna förutsäga Acrothecium-angrepp på hösten före inlagring av morötterna. Projektet kommer att bedrivas i nära samarbete med de svenska morotsodlarna och resultaten kommer att bli direkt användbara för odlarna.

Den allvarligaste lagringssjukdomen i svensk morotsodling är Acrothecium-röta, som orsakas av svampen Acrothecium carotae (syn. Rhexocercosporidium carotae). Syftet med detta projekt var att klarlägga biologi och spridningsvägar för svampen samt att utveckla en prognosmetod. Resultaten visar att det kan finnas spår av Acrothecium-DNA på kommersiella morotsfrön, men det var inget samband mellan detta och det slutliga angreppet. Det är andra faktorer som påverkar angreppets storlek och den viktigaste är mekaniska skador på rötterna. Svampen finns överallt i alla morotsodlingsområden i Sverige. Den kan påträffas i både rötter och blad från mycket tidigt i plantans utveckling fram till skörd, vilket innebär att det är mycket svårt att bekämpa svampen. De viktigaste infektionskällorna är smittad jord och andra flockblomstriga värdväxter. En prognosmetod har utvecklats för att kunna förutsäga angreppet på hösten. Även en DNA-baserad metod, LAMP, har utvecklats för detektion av svampen.

Den mest odlade grönsaken i Sverige är morot och de flesta som konsumeras här är svenskodlade. Morötter kan angripas av flera olika lagringssjukdomar och den s.k. Acrothecium-rötan är den allra allvarligaste. Den upptäcktes 1965 i Norge och har sedan dess spritts och är nu ett problem i många länder. Smittan sker i fält men angreppen på moroten visar sig först under lagring. Symtomen är små bruna eller svarta ytliga prickar, vilka senare utvecklas till större fläckar. I senare stadier blir fläckarna djupare och morötterna kan bli helt förstörda och morötterna blir osäljbara. Andelen säljbara morötter från lagrade partier varierar mellan 5 och 90% och bortsorteringen är oftast mycket stor. Att morötterna måste kasseras så sent som vid packning får mycket stora ekonomiska konsekvenser för odlarna eftersom de redan haft alla kostnader för odlingen i samband med sådd, skötsel, skörd och lagring.
Viktig information om till exempel svampens livscykel, huvudsakliga smittkälla och infektionsprocess saknas. Syftet med detta projekt var att klarlägga biologi och spridningsvägar för svampen samt att utveckla en prognosmetod för att kunna förutse angrepp.
Vem är boven?
Vi har analyserat frön från 19 olika kommersiella utsädespartier. I nio av dem fanns det spår av Acrothecium-DNA på fröna, men dessa mängder var mycket små och visade sig inte ha någon betydelse för det slutliga angreppet på morötterna. I projektet har vi också planterat morötter och producerat eget frö. Frön som producerades från angripna morötter hade stora mängder Acrothecium-DNA och de resulterade i 44% säljbara morötter. I frön som producerades från friska morötter kunde vi däremot inte påvisa något Acrothecium-DNA. De resulterade också i en mycket större andel säljbara morötter på 97%.
För att ta reda på när svampen angriper moroten har vi tagit prov på både rötter och blast under hela växtperioden och gjort DNA-analyser. I vissa fält har vi hittat Acrothecium-DNA redan när moroten precis har börjat växa och det visar att smittan sker via jorden. I andra fält har vi inte hittat något Acrothecium-DNA förrän precis innan skörd och där har troligtvis smittan kommit från andra värdväxter, t.ex. hundkex eller vildmorot. Vi vet sedan tidigare att mekaniska skador vid skörd har en stor påverkan på hur stora problemen blir. I våra försök var angreppen vid handskörd 0,3% angripen rotyta, vilket motsvarar ett par millimeterstora prickar. När morötterna skördades med maskin var angreppen 1,3% angripen rotyta, vilket motsvarar en större fläck av ett mynts storlek. Utöver de mekaniska skador som uppstår vid skörd har vi nu också indikationer på att skador orsakade av insekter, till exempel morotsbladloppa eller nematoder, kan utgöra en inkörsport till svampen och medföra ökade angrepp.
Hur kan man minska problemet?
I projektet har vi visat att fröbehandling med det biologiska bekämpningsmedlet Cedress, minskar angreppen och ger fler säljbara morötter. Trots detta behöver odlarna fler verktyg i kampen mot sjukdomen. Som det är nu finns ingen annan möjlighet att bekämpa sjukdomen.
Det finns inget samband mellan hur mycket Acrothecium-DNA vi hittar i morötter eller blast innan lagring och hur stora de slutliga angreppen blir efter lagring. Detta beror på att det är flera olika faktorer som påverkar angreppen. De två viktigaste faktorerna är mekaniska skador vid skörd och hur länge morötterna står kvar i marken innan de skördas. Därför är det viktigt med en skonsam skörd och att man inte låter morötterna stå kvar i marken för länge på hösten. För att få reda på vilka partier som riskerar att få stora angrepp redan innan sjukdomen bryter ut har vi i projektet utvecklat en prognosmetod. Efter en enkel provtagning i fält innan skörd snabblagras morötterna under kontrollerade förhållanden. Efter ett visst antal daggrader kan angreppen av Acrothecium bedömas. Redan under hösten 2019 har modellen använts kommersiellt av odlare för att bedöma vilka partier som är lämpliga för långlagring.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress