Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden

Status: Avslutat
Projektnummer: H-17-47-290
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 29 juni 2021
Huvudsökande: Susanna Hedenborg
Organisation: Malmö högskola
E-postadress: susanna.hedenborg@mah.se
Telefon: 0709655495
Medsökande: Lovisa Broms
Medsökande: Aage Radmann
Beviljade medel: 1 306 000 SEK

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable cultures. Whether stable cultures vary with age, gender and riding experience is investigated. First, norms will be mapped out using a survey. Second, information on horse-keeping and the welfare of horses on sites used by riders will be analysed. Third, riders are interviewed to deepen the analysis and create an understanding of how and why certain information is granted value. For the welfare of horses, it is important to bridge the gap between research and practice. Therefore, the project will lead to suggestions about how digital communication tools can be improved and developed.

Syftet med projektet är att analysera stallbackskulturer i cyberrymden i Sverige och Norge. Under senare år har frågor om hästhållning och omsorg om hästen debatterats i sociala medier och på nätet skapas normer för hur hästar ska tas omhand. Dessa normer ges i projektet samlingsnamnet stallbackskulturer. Huruvida stallbackskulturen varierar med ålder, genus och riderfarenhet undersöks i projektet. För det första kartläggs normerna genom en enkätstudie. Därefter analyseras information om hästhållning och hästars välfärd som finns på de sajter där ryttare söker information. Vidare intervjuas ryttare för att fördjupa analysen samt skapa förståelse för vilken (och varför) information som tillerkänns värde. Att kunskap som sprids vilar på forskning och beprövad erfarenhet, inte tyckanden, är av vikt för hästars välfärd. Därför ska projektet leda till förslag på hur digitala kommunikationsverktyg kan utvecklas.

Under senare år har frågor om hästhållning och omsorg om hästen debatterats i sociala medier och här skapas normer för hur hästar ska tas omhand. I studien visas hur ryttare beter sig på internet och normer kring detta beteende. Vidare ges en förståelse för vilken (och varför) information om hästar som hittades på internet som tillerkänns värde. Slutligen presenteras normer som sprids av så kallade influensers i hästsfären. Studien pekar på att ryttare i olika åldersgrupper använder och påverkas av sociala medier på olika sätt; använder sociala medier på olika sätt i förhållande till hästars hälsa och träning; måste förhålla sig till de kommersiella budskap som blandas med information om hästars hälsa och träning.
Sammantaget visar studien på att det finns ett behov av kunskap om hur människor använder sociala medier och dessas komplexitet inom hästsportens organisationer och de utbildningar som leder till professioner inom hästsektorn.

Under senare år har frågor om hästhållning och omsorg om hästen debatterats i sociala medier och här skapas normer för hur hästar ska tas omhand. I det här projektet visas hur ryttare beter sig på internet och normer kring detta beteende; en förståelse för vilken (och varför) information om hästar som hittades på internet som tillerkänns värde; samt normer som sprids av så kallade influensers i hästsfären i Sverige och Norge. Enkäter, intervjuer och netnografi har använts i projektets fyra delstudier.
Den första delstudien visar att ryttare i olika åldersgrupper använder och påverkas av sociala medier på skilda sätt. Sociala medier används för att ryttare vill lära sig mer om hästar. Samtidigt upplever de att andra ryttare (i andra åldersgrupper) använder sociala medier på ett felaktigt. Äldre ryttare menar att yngre ryttare saknar förmåga att skilja mellan pålitliga och opålitliga källor för information om hästar, och att yngre ryttare är elaka mot varandra online. Omvänt gör de yngre ryttarna samma påståenden om de äldre. Ryttarnas misstankar om ’andra’ och deras informationssökning är relaterade till starka normerna och traditionerna inom hästsport som reglerar vad stallbackskulturen ska innehålla och hur hästen ska hanteras och behandlas i olika situationer.
Syftet med delstudie 2 var att analysera och bidra till förståelsen för hur unga ryttare i en idrottsskolekontext uppfattar, konstruerar, förhandlar och hanterar identiteter på sociala medier. Studien visar att eleverna menar att skolorna härbärgerar normer som inte uppfattas som autentiska av eleverna, som till synes redan är medvetna om och källkritiska till hur deras sport kommuniceras på sociala medieplattformar. Några av de unga ryttarna upplever dessutom en känsla av otillräcklighet när de jämför sig med andra ryttares onlineframställningar. De känner att de inte lever upp till bilden av ’superryttaren’. Detta påverkar deras identitetskonstruktion. Vissa elever känner sig inspirerade och utvecklar en stark ryttaridentitet, medan andra upplever prestationsångest och ifrågasätter sin framtid inom sporten.
I delstudie 3, undersöks vilken information ryttare litar på online i relation till träning och hästens hälsa. Studien visar att ryttare litar på information och kunskap som distribueras av ridsportförbund, tidskrifter och forskare. Samtidigt visar studien att ryttare värdesätter och litar på information som kommer från personer i deras närmiljö, offline, oavsett dessa personers bakgrund eller utbildning. Det här förhållningssättet är viktigt att känna till även i relation till information online. Studien visar att personliga upplevelser som presenteras via sociala medier uppfattas som mer värdefulla än andra inlägg på sociala medier. Resultaten pekar på vikten av att förstå hur influensers, som skapar vänskapsrelationer med sina följare online, når ut med sina budskap.
I en fjärde delstudie undersöks vilka budskap som förmedlas av så kallade influensers inom hästsporten. Här framkommer att influensers inom denna sektor använder relationen till hästen för att skapa intimitet med sina följare. Intimiteten, och att följarna uppfattar influensers som autentiska, är viktig för att kunna nå fram andra budskap. Studien visar att populära influensers sällan blir ifrågasatta och när de blir det så agerar de (online) på ett sådant sätt att de återupprättar en auktoritet. Deras budskap handlar både om relationen till hästen men även om kommersiella produkter. I relation till hästen är det en professionell kultur där arbetet runt hästen tar all tid som visas upp, vilket är paradoxalt eftersom de måste använda en hel del tid till att vara influensers. När det gäller de kommersiella budskapen handlar de om produkter relaterade till hästen.
Sammantaget visar studien på att det finns ett behov av kunskap om hur människor använder sociala medier och dessas komplexitet inom hästsportens organisationer och de utbildningar som leder till professioner inom hästsektorn.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 juni 2022

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2022

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

En mänsklig sida av hästvälfärden
Petra Andersson, Göteborgs universitet

Projektnummer: H-18-47-401 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juni 2022

The goal of the applied project is to shed light on overlooked aspects of the complex subject of horse welfare.
Because of the specific position stall owners have, they are especially suitable to contribute to our knowledge about
the possibilities and limitations that set the conditions for …

Läs mer

Hästsparkas anslagsenergi - underlag för dimensionering av stallinredning och byggnadskonstruktioner
Madeleine Magnusson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H-14-47-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 mars 2022

The aim is to get basic data for testing impact energy resistance of stable fittings and building elements. The goal is to quantify potential impact energy of horse kicks in order to elucidate the implication of “sufficient strength to resist horse kicks”, which is a demand for stable fitting …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev