Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Stallgödsling som anpassas till fosforstatus och typ av jord för att minska fosforläckaget från jordbruksmark

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870002
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 4 december 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi undersökte läckage av fosfor (P) beroende på kombinerade effekter mellan jord och stallgödsel från mjölkkor (21-30 kg P ha-1) som spridits på lysimetrar från matjorden och som exponerades för regn i laboratoriet. Vi visade på starka samband mellan koncentrationen av fosfor i läckaget och jordarnas fosforstatus. Regressionen varierade dock mellan jordarna vilka hade provtagits från de långliggande bördighetsförsöken. Fjärdingslöv (lerig jord), Bjertorp (mellanlera) samt Klostergården (styv lera) uppvisade en stark ökning i halten löst reaktiv fosfor (DRP) i läckaget vid högre P-AL efter spridningen men effekten modifierades av jordarnas sorptionskapacitet för fosfor. I motsats härtill hade Ekebo (lättlera) en liten, och Högåsa (lerig jord) en negativ ökning av DRP i läckagevattnet efter tillsatsen av gödseln. Fosforhalterna var relativt låga vid gödslingsgivor som motsvarade bortförsel med skörden vilket visar vikten av en lång tids fosforbalans för att begränsa läckageförlusterna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fosforläckage efter stallgödsling beroende på fosforstatus

Jordbruksmarken svarar för mycket av fosforn som bidrar till algblomningen i Östersjön. Vi behöver förstå på vilket sätt fosforn rör sig ner genom marken, eftersom fosforn sedan ofta förs ut i vattendragen via täckdikesrör eller öppna diken. Jordens fosforstatus eller fosfortalet (P-AL) brukar man i Sverige analysera genom att skaka och extrahera (dra ut) fosfor i en sur lösning. Ett högt fosfortal kan betyda att det är en större risk för ett högt läckage. Vi ville studera detta samband närmare, och framför allt ville vi se hur fosforläckaget från matjorden påverkades av att man gödslar med flytgödsel till jordar med varierande fosfortal. Vi ville också studera växelverkan mellan jord, växtodlingssystem och fosforläckage.

Jordar med olika bördighet och med eller utan stallgödsling

Vi tog ut jordkolonner från fem olika platser med olika jordtyper (lerig jord, lättlera mellanlera och styv lera) som fosforgödslats på fyra olika sätt sedan 40, eller ända upp till 50 år tillbaka i tiden. Den första nivån har under hela den tiden inte fått någon fosfor från handelsgödsel, den andra nivå motsvarar det man rekommenderar, dvs. en gödsling med fosfor som är lika stor som mängden fosfor man för bort med skörden. De båda övriga nivåerna motsvarar en gödsling som inneburit en viss, respektive en stor uppgödsling hela tiden. Motsvarande nivåer på gödslingen har utförts i två odlingssystem – den ena med ren växtodling utan djur och den andra som på en mjölkgård med måttligt antal kor. Det har inneburit att man odlar en hel del vall och gödslat åkermarken med stallgödsel vart 4:e eller vart 6:e år.

Efterliknar ett regn i laboratoriet

Jordkolonnerna transporterades till laboratoriet och sattes in i en regnsimulator som har sprutmunstycken 1,2 över jordytan. Jorden fick ett kontgjort regn i flera omgångar både före och efter det att man tillfört gödsel från mjölkkor på jordkolonner. Mängden maximerades så att den ungefär motsvarade vad man ger varje år om man har högsta möjliga antal djur på gården enligt bestämmelserna för djurtäthet.

Vissa jordar är känsligare än andra

Det fanns starka samband mellan fosforläckaget i laboratoriet med kolonner och jordarnas fosforstatus. Resultaten visar därför att fosforn i jorden kontroller fosforläckage från matjorden. Vi fann inte några större skillnader i fosforläckage om man hade haft växtodling eller odlat som på en mjölkgård. Däremot fanns det tydliga skillnader mellan de olika jordarna. Vissa läckte mer fosfor vid samma fosforstatus i jorden än andra. Det gällde framför allt efter det att man tillfört gödseln till jorden som motsvarade en maximalt tillåten mängd. Störst var skillnaderna mellan två jordar som ligger ganska nära varandra i Skåne. Vi vet inte den exakta orsaken men de har olika geologiskt ursprung, olika fördelning av lermineral, olika pH och olika förmåga att sorbera fosforn.

Risk efter ny flytgödseltillförsel i relation till fosfortalet

Efter att stallgödsel tillförts ökade läckaget av fosfor mera vid högre P-AL tal. Ökningen i fosforläckage från Klostergården var ibland lägre än vad man kunde vänta när man beräknade hur mycket fosfor som borde kunna sorbera (häfta vid) jorden utifrån jordens kemiska egenskaper och partikelsammansättning. Eftersom både fosformängd och tillgänglighet för läckage ökar med ökat P-AL-tal är det mycket viktigt att gödsla med en intensitet som motsvarar bortförseln med skördeprodukterna.

Risken för fosforläckage efter årets gödsling jämfört med gammal uppgödsling

För fyra av de här undersökta fem jordarna ökade stallgödseltillförseln risken för att det skulle läcka mycket fosfor. Mekanismen för detta behöver dock studeras mer. I genomsnitt blev risken nästan dubbelt så stor efter engångsgödslingen jämfört med före engångsgödslingen om man hade en medelmåttlig fosforstatus i jorden. Ändå var denna risk totalt mindre än vad som blivit följden av att man under 40-50 års tid tillfört 30 kg mer fosfor än vad man fört bort med skörden. En sådan kraftig ”historisk” gödsling tredubblade läckagerisken. Resultaten är därmed liknande de som vi funnit från undersökningar i Halland.
Våra studier understryker vikten av att gödsla med precision och med fosforkartan som underlag. Speciellt gäller det när man tillför flytgödsel. Vår studie stärker teorin att man inte bör tillföra mera stallgödselfosfor än man för bort med skörden. Denna fosformängd har i praktiken varit mindre än de maximala 22 kg som reglerna för djurtäthet motsvarar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev