Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Stallgödsling som anpassas till fosforstatus och typ av jord för att minska fosforläckaget från jordbruksmark

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870002
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 4 december 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi undersökte läckage av fosfor (P) beroende på kombinerade effekter mellan jord och stallgödsel från mjölkkor (21-30 kg P ha-1) som spridits på lysimetrar från matjorden och som exponerades för regn i laboratoriet. Vi visade på starka samband mellan koncentrationen av fosfor i läckaget och jordarnas fosforstatus. Regressionen varierade dock mellan jordarna vilka hade provtagits från de långliggande bördighetsförsöken. Fjärdingslöv (lerig jord), Bjertorp (mellanlera) samt Klostergården (styv lera) uppvisade en stark ökning i halten löst reaktiv fosfor (DRP) i läckaget vid högre P-AL efter spridningen men effekten modifierades av jordarnas sorptionskapacitet för fosfor. I motsats härtill hade Ekebo (lättlera) en liten, och Högåsa (lerig jord) en negativ ökning av DRP i läckagevattnet efter tillsatsen av gödseln. Fosforhalterna var relativt låga vid gödslingsgivor som motsvarade bortförsel med skörden vilket visar vikten av en lång tids fosforbalans för att begränsa läckageförlusterna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fosforläckage efter stallgödsling beroende på fosforstatus

Jordbruksmarken svarar för mycket av fosforn som bidrar till algblomningen i Östersjön. Vi behöver förstå på vilket sätt fosforn rör sig ner genom marken, eftersom fosforn sedan ofta förs ut i vattendragen via täckdikesrör eller öppna diken. Jordens fosforstatus eller fosfortalet (P-AL) brukar man i Sverige analysera genom att skaka och extrahera (dra ut) fosfor i en sur lösning. Ett högt fosfortal kan betyda att det är en större risk för ett högt läckage. Vi ville studera detta samband närmare, och framför allt ville vi se hur fosforläckaget från matjorden påverkades av att man gödslar med flytgödsel till jordar med varierande fosfortal. Vi ville också studera växelverkan mellan jord, växtodlingssystem och fosforläckage.

Jordar med olika bördighet och med eller utan stallgödsling

Vi tog ut jordkolonner från fem olika platser med olika jordtyper (lerig jord, lättlera mellanlera och styv lera) som fosforgödslats på fyra olika sätt sedan 40, eller ända upp till 50 år tillbaka i tiden. Den första nivån har under hela den tiden inte fått någon fosfor från handelsgödsel, den andra nivå motsvarar det man rekommenderar, dvs. en gödsling med fosfor som är lika stor som mängden fosfor man för bort med skörden. De båda övriga nivåerna motsvarar en gödsling som inneburit en viss, respektive en stor uppgödsling hela tiden. Motsvarande nivåer på gödslingen har utförts i två odlingssystem – den ena med ren växtodling utan djur och den andra som på en mjölkgård med måttligt antal kor. Det har inneburit att man odlar en hel del vall och gödslat åkermarken med stallgödsel vart 4:e eller vart 6:e år.

Efterliknar ett regn i laboratoriet

Jordkolonnerna transporterades till laboratoriet och sattes in i en regnsimulator som har sprutmunstycken 1,2 över jordytan. Jorden fick ett kontgjort regn i flera omgångar både före och efter det att man tillfört gödsel från mjölkkor på jordkolonner. Mängden maximerades så att den ungefär motsvarade vad man ger varje år om man har högsta möjliga antal djur på gården enligt bestämmelserna för djurtäthet.

Vissa jordar är känsligare än andra

Det fanns starka samband mellan fosforläckaget i laboratoriet med kolonner och jordarnas fosforstatus. Resultaten visar därför att fosforn i jorden kontroller fosforläckage från matjorden. Vi fann inte några större skillnader i fosforläckage om man hade haft växtodling eller odlat som på en mjölkgård. Däremot fanns det tydliga skillnader mellan de olika jordarna. Vissa läckte mer fosfor vid samma fosforstatus i jorden än andra. Det gällde framför allt efter det att man tillfört gödseln till jorden som motsvarade en maximalt tillåten mängd. Störst var skillnaderna mellan två jordar som ligger ganska nära varandra i Skåne. Vi vet inte den exakta orsaken men de har olika geologiskt ursprung, olika fördelning av lermineral, olika pH och olika förmåga att sorbera fosforn.

Risk efter ny flytgödseltillförsel i relation till fosfortalet

Efter att stallgödsel tillförts ökade läckaget av fosfor mera vid högre P-AL tal. Ökningen i fosforläckage från Klostergården var ibland lägre än vad man kunde vänta när man beräknade hur mycket fosfor som borde kunna sorbera (häfta vid) jorden utifrån jordens kemiska egenskaper och partikelsammansättning. Eftersom både fosformängd och tillgänglighet för läckage ökar med ökat P-AL-tal är det mycket viktigt att gödsla med en intensitet som motsvarar bortförseln med skördeprodukterna.

Risken för fosforläckage efter årets gödsling jämfört med gammal uppgödsling

För fyra av de här undersökta fem jordarna ökade stallgödseltillförseln risken för att det skulle läcka mycket fosfor. Mekanismen för detta behöver dock studeras mer. I genomsnitt blev risken nästan dubbelt så stor efter engångsgödslingen jämfört med före engångsgödslingen om man hade en medelmåttlig fosforstatus i jorden. Ändå var denna risk totalt mindre än vad som blivit följden av att man under 40-50 års tid tillfört 30 kg mer fosfor än vad man fört bort med skörden. En sådan kraftig ”historisk” gödsling tredubblade läckagerisken. Resultaten är därmed liknande de som vi funnit från undersökningar i Halland.
Våra studier understryker vikten av att gödsla med precision och med fosforkartan som underlag. Speciellt gäller det när man tillför flytgödsel. Vår studie stärker teorin att man inte bör tillföra mera stallgödselfosfor än man för bort med skörden. Denna fosformängd har i praktiken varit mindre än de maximala 22 kg som reglerna för djurtäthet motsvarar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev