Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Stallgödsling som anpassas till fosforstatus och typ av jord för att minska fosforläckaget från jordbruksmark

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870002
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 4 december 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi undersökte läckage av fosfor (P) beroende på kombinerade effekter mellan jord och stallgödsel från mjölkkor (21-30 kg P ha-1) som spridits på lysimetrar från matjorden och som exponerades för regn i laboratoriet. Vi visade på starka samband mellan koncentrationen av fosfor i läckaget och jordarnas fosforstatus. Regressionen varierade dock mellan jordarna vilka hade provtagits från de långliggande bördighetsförsöken. Fjärdingslöv (lerig jord), Bjertorp (mellanlera) samt Klostergården (styv lera) uppvisade en stark ökning i halten löst reaktiv fosfor (DRP) i läckaget vid högre P-AL efter spridningen men effekten modifierades av jordarnas sorptionskapacitet för fosfor. I motsats härtill hade Ekebo (lättlera) en liten, och Högåsa (lerig jord) en negativ ökning av DRP i läckagevattnet efter tillsatsen av gödseln. Fosforhalterna var relativt låga vid gödslingsgivor som motsvarade bortförsel med skörden vilket visar vikten av en lång tids fosforbalans för att begränsa läckageförlusterna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fosforläckage efter stallgödsling beroende på fosforstatus

Jordbruksmarken svarar för mycket av fosforn som bidrar till algblomningen i Östersjön. Vi behöver förstå på vilket sätt fosforn rör sig ner genom marken, eftersom fosforn sedan ofta förs ut i vattendragen via täckdikesrör eller öppna diken. Jordens fosforstatus eller fosfortalet (P-AL) brukar man i Sverige analysera genom att skaka och extrahera (dra ut) fosfor i en sur lösning. Ett högt fosfortal kan betyda att det är en större risk för ett högt läckage. Vi ville studera detta samband närmare, och framför allt ville vi se hur fosforläckaget från matjorden påverkades av att man gödslar med flytgödsel till jordar med varierande fosfortal. Vi ville också studera växelverkan mellan jord, växtodlingssystem och fosforläckage.

Jordar med olika bördighet och med eller utan stallgödsling

Vi tog ut jordkolonner från fem olika platser med olika jordtyper (lerig jord, lättlera mellanlera och styv lera) som fosforgödslats på fyra olika sätt sedan 40, eller ända upp till 50 år tillbaka i tiden. Den första nivån har under hela den tiden inte fått någon fosfor från handelsgödsel, den andra nivå motsvarar det man rekommenderar, dvs. en gödsling med fosfor som är lika stor som mängden fosfor man för bort med skörden. De båda övriga nivåerna motsvarar en gödsling som inneburit en viss, respektive en stor uppgödsling hela tiden. Motsvarande nivåer på gödslingen har utförts i två odlingssystem – den ena med ren växtodling utan djur och den andra som på en mjölkgård med måttligt antal kor. Det har inneburit att man odlar en hel del vall och gödslat åkermarken med stallgödsel vart 4:e eller vart 6:e år.

Efterliknar ett regn i laboratoriet

Jordkolonnerna transporterades till laboratoriet och sattes in i en regnsimulator som har sprutmunstycken 1,2 över jordytan. Jorden fick ett kontgjort regn i flera omgångar både före och efter det att man tillfört gödsel från mjölkkor på jordkolonner. Mängden maximerades så att den ungefär motsvarade vad man ger varje år om man har högsta möjliga antal djur på gården enligt bestämmelserna för djurtäthet.

Vissa jordar är känsligare än andra

Det fanns starka samband mellan fosforläckaget i laboratoriet med kolonner och jordarnas fosforstatus. Resultaten visar därför att fosforn i jorden kontroller fosforläckage från matjorden. Vi fann inte några större skillnader i fosforläckage om man hade haft växtodling eller odlat som på en mjölkgård. Däremot fanns det tydliga skillnader mellan de olika jordarna. Vissa läckte mer fosfor vid samma fosforstatus i jorden än andra. Det gällde framför allt efter det att man tillfört gödseln till jorden som motsvarade en maximalt tillåten mängd. Störst var skillnaderna mellan två jordar som ligger ganska nära varandra i Skåne. Vi vet inte den exakta orsaken men de har olika geologiskt ursprung, olika fördelning av lermineral, olika pH och olika förmåga att sorbera fosforn.

Risk efter ny flytgödseltillförsel i relation till fosfortalet

Efter att stallgödsel tillförts ökade läckaget av fosfor mera vid högre P-AL tal. Ökningen i fosforläckage från Klostergården var ibland lägre än vad man kunde vänta när man beräknade hur mycket fosfor som borde kunna sorbera (häfta vid) jorden utifrån jordens kemiska egenskaper och partikelsammansättning. Eftersom både fosformängd och tillgänglighet för läckage ökar med ökat P-AL-tal är det mycket viktigt att gödsla med en intensitet som motsvarar bortförseln med skördeprodukterna.

Risken för fosforläckage efter årets gödsling jämfört med gammal uppgödsling

För fyra av de här undersökta fem jordarna ökade stallgödseltillförseln risken för att det skulle läcka mycket fosfor. Mekanismen för detta behöver dock studeras mer. I genomsnitt blev risken nästan dubbelt så stor efter engångsgödslingen jämfört med före engångsgödslingen om man hade en medelmåttlig fosforstatus i jorden. Ändå var denna risk totalt mindre än vad som blivit följden av att man under 40-50 års tid tillfört 30 kg mer fosfor än vad man fört bort med skörden. En sådan kraftig ”historisk” gödsling tredubblade läckagerisken. Resultaten är därmed liknande de som vi funnit från undersökningar i Halland.
Våra studier understryker vikten av att gödsla med precision och med fosforkartan som underlag. Speciellt gäller det när man tillför flytgödsel. Vår studie stärker teorin att man inte bör tillföra mera stallgödselfosfor än man för bort med skörden. Denna fosformängd har i praktiken varit mindre än de maximala 22 kg som reglerna för djurtäthet motsvarar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2021

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2021

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Växtnäring 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-185 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingsmaterial 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Ogräs 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-184 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2021

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Växtskydd 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 februari 2021

Controlled inputs of plant protection agents are vital for achieving high yields in fresh condition. Integrated Pest Management (IPM) lays the foundation for this, in which plant protection is a very important tool for keeping the crop healthy and free from attacks by pathogens. The pathogens …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2021

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Vatten 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-183 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2021

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev