Stjälkbakterios – kartläggning av nya skadegörare i Sverige

Sammanfattning av slutrapport
En kartläggning av bakterier som orsakar stjälkbakterios i potatis visar att import av utsäde har introducerat arterna Dickeya solani och Pectobacterium wasabie i svensk odling. P. atrosepticum som sedan länge har funnits i odlingen är fortfarande mycket vanlig. Analys av stjälkar med utvecklad stjälkbakterios visar att nämnda arter tillsammans med några få fall av D. dianthicola kan utveckla sjukdomen i vårt klimat. Det är också vanligt att flera bakteriearter är närvarande samtidigt.
A survey of bacteria that causes blackleg of potatoes shows that imports of seeds has introduced the species Dickeya solani, and Pectobacterium wasabie in Swedish production. P. atrosepticum which has long existed in the production is still very common. Analysis of stems with developed blackleg shows that those species along with a few cases of D. dianthicola can cause disease in our climate. It is also common that more than one bacterial species are present simultaneously.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Stjälkbakterios i svenska potatisodlingar orsakar regnrika år stor förödelse. Sjukdomen har under senare år fått en helt ny skadegörarbild ute i Europa vilket medför risk för introduktion av nya arter då man importerar utsäde. SLU och Hushållningssällskapet har tillsammans gjort en kartläggning av smittan i Sverige för att rätt kunna anlysera utsäde och sortera bort kraftigt smittade partier. Kartläggning av orsakande arter är nödvändig för utvecklingen ett adekvat kontrollprogram som minskar konsekvenserna av sjukdomen och dess spridning.
Resultat
Resultaten från tre odlingssäsongers knölanalyser visar att import av utsäde har introducerat arterna Dickeya solani och Pectobacterium wasabie svensk odling. Främst kommer smittan från Nederländskt utsäde. P. atrosepticum som sedan länge har funnits i odlingen är fortfarande mycket vanlig. Analys av stjälkar med utvecklade rötsymptom visar att nämnda arter tillsammans med några få fall av D. dianthicola kan orsaka stjälkbakterios i vårt klimat. Det är också vanligt att flera bakteriearter är närvarande samtidigt. Deltagande i ett europeiskt nätverk Euphresco har medfört viktigt utbyte av erfarenheter till gagn för svensk potatisodling.
Metoder
Knölprover samlades in under tre säsonger 2011-2013. DNA baserade analyser - PCR- av förkomst av bakterier i latent smittade knölar (utan symptom) har utförts av de europeiska aboratorierna vid NAK i Nederländerna och MTT i Finland. Stjälkar med utvecklad stjälkbakterios samlades in juli-augusti 2012 och 2013 och har analyserats med realtids PCR på SLU i Uppsala. Artspecifika primrar som utvärdertas inom Euphresco projektet, har använts.
Slutsatser
Vi kan konstatera att Dickeya solani orsakar stjälksymptom i Sverige och arten kan bli ett problem även under en blöt men sval sommar som 2012. Under den torra och varma sommaren 2013 har vi knappt funnit några stjälkar angripna av D. solani utan främst funnit P. atrosepticum. Utländska erfarenheter visar att Dickeya gynnas av värme. Vårt urval av stjälkar är inte tillräckligt omfattande för att dra några slutsatser om hur klimatet påverkar D.solani men vi kan konstatera att P. atrosepticum fortfarande är en vanlig orsak till stjälkbakterios i vårt klimat. Flera av stjälkproverna togs på fält där vi före odlingssäsongen analyserat latent smitta i utsädet. I de flesta fallen återfann vi D. solani, D. dianthicola och P. atrosepticum i stjälkprov där det funnits i utsädet. P. wasabie hade konstaterats i nästan varje utsädesparti men återfanns bara i 20 procent av stjälkproverna. P. wasabie kan ge stjälkbakterios men verkar inte vara lika aggressiv som de andra arterna.
Dickeya solani anses vara aggressivare än andra Dickeya arter och P. atrosepticum. Utländska erfarenheter har visat att den kan ge motsvarande angrepp vid lägre förekomst av latent smitta än de andra bakteriearterna. D. solani kan vara aggressivare särskilt vid högre temperaturer och studier i Finland har visat att bakterien spelade en viktig roll vid allvarliga utbrott av stjälkbakterios under varma somrar. I ett fält där vi 2012 blev ombedda att ta stjälkprover upplevde både odlaren och rådgivare att sjukdomsangreppet utvecklades snabbare, kraftfullare och med något annorlunda symptom än vad de var vana vid. Från dessa stjälkar isolerades D. solani.

Användning av friskt utsäde är den effektivaste metoden att undvika stjälkbakterios. En test av latent smitta är frivillig och ingår inte i de svenska kraven för certifiering av utsäde. Ju fler odlare som ställer krav på analys eller själva tar ut prover desto större möjligheter finns till förändring. Även om Dickeya spp. redan förekommer i svensk uppförökning finns den inte hos alla utsädesodlare. Vi har i denna studie sett att D. solani kan ge förvärrade problem med tidig nedvissning och rötor. Utsädesföretag bör inte sätta partier smittade med D. solani eftersom den kan sprida sig till andra partier. Certifikatutsäde av klass A eller B kan vid svensk uppförökning vara upp till sjunde fältgeneration. I Nederländerna är rekommendation från det stora projektet Deltaplan Erwinia 2012 att begränsa utsädesodling till maximalt 4 fältgenerationer samt att de första generationerna sker avgränsat från övrig odling på specialiserade företag, allt för att minska spridningen av sjukdomar.

Fältbesiktning är en viktig åtgärd för att gallra bort sjuka partier. Sommaren 2013 provade Jordbruksverket med två besiktningar. Utsädesenheten, tror att Sverige kommer besluta sig för att införa två besiktningar per år, vilket är mycket positivt. I förslag på nya EU utsädesregler föreslås minst två fältinspektioner per år.

Stjälkbakteriosbakterien Dickeya solani är ett talande exempel på hur utsädeburna patogener snabbt sprider sig och hur viktigt det är att ha kontroll på vilka bakterier som förekommer. I hela Europa visar de forskare som ingår i nätverket Euphresco på en allt mer utbredd förekomst utom i Skottland där kraftiga åtgärder vidtagits. Importen av utsäde till Sverige är stor och i ökande, hur stor finns ingen officiell statistik på. Genom vårt deltagande i Euphresco har vi fått ta del av att myndigheter, forskare och företag ser stjälkbakterios som ett allvarligt problem och arbetar för att finna ny kunskap. Resultaten från detta projekt tyder på att det finns all anledning att även i Sverige lägga stor vikt vid denna sjukdom. För att den svenska utsädesodlingen ska kunna leverera friskt utsäde är det av yttersta vikt att myndigheter, utsädesföretag och odlare tar del av ny kunskap, gör fler knölanalyser, analyserar rätt bakteriearter och arbetar aktivt för att minska förekomsten av latent smitta av stjälkbakterios i utsäde och uppförökning i odling.

Att döma av sjukdomsläget i Sverige och övriga Europa kommer Dickeya sp. bli allt vanligare vilket är allvarligt för svensk produktion. Prognoserna för klimatförändringar med regnrika vårar och höstar och en ökande medeltemperatur talar för denna risk. Både D. solani och Pecobacterium wasabie är nyintroducerade vanligt förekommande patogener som måste uppmärksammas. Resultaten visar att både knölar och stjälkar ofta innehåller flerartsblandningar. Mer studier behöver göras för att undersöka vad detta innebär för produktionen av potatis. Analys av utsädessmitta är ett viktigt redskap för kontroll av stjälkbakterios, så att smittade partier kan kasseras som utsäde. Kontinuerliga kartläggningar bör göras så att analysen av latent smitta riktas mot de bakterier som förekommer. Sverige bör ha ett nära samarbete med länder i Europa, främst de länder varifrån vi importerar utsäde.