Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Stjälkbakterios – kartläggning av nya skadegörare i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142175
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 maj 2014
Huvudsökande: Paula Persson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Paula.Persson@slu.se
Telefon: 018 67 23 58
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En kartläggning av bakterier som orsakar stjälkbakterios i potatis visar att import av utsäde har introducerat arterna Dickeya solani och Pectobacterium wasabie i svensk odling. P. atrosepticum som sedan länge har funnits i odlingen är fortfarande mycket vanlig. Analys av stjälkar med utvecklad stjälkbakterios visar att nämnda arter tillsammans med några få fall av D. dianthicola kan utveckla sjukdomen i vårt klimat. Det är också vanligt att flera bakteriearter är närvarande samtidigt.
A survey of bacteria that causes blackleg of potatoes shows that imports of seeds has introduced the species Dickeya solani, and Pectobacterium wasabie in Swedish production. P. atrosepticum which has long existed in the production is still very common. Analysis of stems with developed blackleg shows that those species along with a few cases of D. dianthicola can cause disease in our climate. It is also common that more than one bacterial species are present simultaneously.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Stjälkbakterios i svenska potatisodlingar orsakar regnrika år stor förödelse. Sjukdomen har under senare år fått en helt ny skadegörarbild ute i Europa vilket medför risk för introduktion av nya arter då man importerar utsäde. SLU och Hushållningssällskapet har tillsammans gjort en kartläggning av smittan i Sverige för att rätt kunna anlysera utsäde och sortera bort kraftigt smittade partier. Kartläggning av orsakande arter är nödvändig för utvecklingen ett adekvat kontrollprogram som minskar konsekvenserna av sjukdomen och dess spridning.
Resultat
Resultaten från tre odlingssäsongers knölanalyser visar att import av utsäde har introducerat arterna Dickeya solani och Pectobacterium wasabie svensk odling. Främst kommer smittan från Nederländskt utsäde. P. atrosepticum som sedan länge har funnits i odlingen är fortfarande mycket vanlig. Analys av stjälkar med utvecklade rötsymptom visar att nämnda arter tillsammans med några få fall av D. dianthicola kan orsaka stjälkbakterios i vårt klimat. Det är också vanligt att flera bakteriearter är närvarande samtidigt. Deltagande i ett europeiskt nätverk Euphresco har medfört viktigt utbyte av erfarenheter till gagn för svensk potatisodling.
Metoder
Knölprover samlades in under tre säsonger 2011-2013. DNA baserade analyser - PCR- av förkomst av bakterier i latent smittade knölar (utan symptom) har utförts av de europeiska aboratorierna vid NAK i Nederländerna och MTT i Finland. Stjälkar med utvecklad stjälkbakterios samlades in juli-augusti 2012 och 2013 och har analyserats med realtids PCR på SLU i Uppsala. Artspecifika primrar som utvärdertas inom Euphresco projektet, har använts.
Slutsatser
Vi kan konstatera att Dickeya solani orsakar stjälksymptom i Sverige och arten kan bli ett problem även under en blöt men sval sommar som 2012. Under den torra och varma sommaren 2013 har vi knappt funnit några stjälkar angripna av D. solani utan främst funnit P. atrosepticum. Utländska erfarenheter visar att Dickeya gynnas av värme. Vårt urval av stjälkar är inte tillräckligt omfattande för att dra några slutsatser om hur klimatet påverkar D.solani men vi kan konstatera att P. atrosepticum fortfarande är en vanlig orsak till stjälkbakterios i vårt klimat. Flera av stjälkproverna togs på fält där vi före odlingssäsongen analyserat latent smitta i utsädet. I de flesta fallen återfann vi D. solani, D. dianthicola och P. atrosepticum i stjälkprov där det funnits i utsädet. P. wasabie hade konstaterats i nästan varje utsädesparti men återfanns bara i 20 procent av stjälkproverna. P. wasabie kan ge stjälkbakterios men verkar inte vara lika aggressiv som de andra arterna.
Dickeya solani anses vara aggressivare än andra Dickeya arter och P. atrosepticum. Utländska erfarenheter har visat att den kan ge motsvarande angrepp vid lägre förekomst av latent smitta än de andra bakteriearterna. D. solani kan vara aggressivare särskilt vid högre temperaturer och studier i Finland har visat att bakterien spelade en viktig roll vid allvarliga utbrott av stjälkbakterios under varma somrar. I ett fält där vi 2012 blev ombedda att ta stjälkprover upplevde både odlaren och rådgivare att sjukdomsangreppet utvecklades snabbare, kraftfullare och med något annorlunda symptom än vad de var vana vid. Från dessa stjälkar isolerades D. solani.

Användning av friskt utsäde är den effektivaste metoden att undvika stjälkbakterios. En test av latent smitta är frivillig och ingår inte i de svenska kraven för certifiering av utsäde. Ju fler odlare som ställer krav på analys eller själva tar ut prover desto större möjligheter finns till förändring. Även om Dickeya spp. redan förekommer i svensk uppförökning finns den inte hos alla utsädesodlare. Vi har i denna studie sett att D. solani kan ge förvärrade problem med tidig nedvissning och rötor. Utsädesföretag bör inte sätta partier smittade med D. solani eftersom den kan sprida sig till andra partier. Certifikatutsäde av klass A eller B kan vid svensk uppförökning vara upp till sjunde fältgeneration. I Nederländerna är rekommendation från det stora projektet Deltaplan Erwinia 2012 att begränsa utsädesodling till maximalt 4 fältgenerationer samt att de första generationerna sker avgränsat från övrig odling på specialiserade företag, allt för att minska spridningen av sjukdomar.

Fältbesiktning är en viktig åtgärd för att gallra bort sjuka partier. Sommaren 2013 provade Jordbruksverket med två besiktningar. Utsädesenheten, tror att Sverige kommer besluta sig för att införa två besiktningar per år, vilket är mycket positivt. I förslag på nya EU utsädesregler föreslås minst två fältinspektioner per år.

Stjälkbakteriosbakterien Dickeya solani är ett talande exempel på hur utsädeburna patogener snabbt sprider sig och hur viktigt det är att ha kontroll på vilka bakterier som förekommer. I hela Europa visar de forskare som ingår i nätverket Euphresco på en allt mer utbredd förekomst utom i Skottland där kraftiga åtgärder vidtagits. Importen av utsäde till Sverige är stor och i ökande, hur stor finns ingen officiell statistik på. Genom vårt deltagande i Euphresco har vi fått ta del av att myndigheter, forskare och företag ser stjälkbakterios som ett allvarligt problem och arbetar för att finna ny kunskap. Resultaten från detta projekt tyder på att det finns all anledning att även i Sverige lägga stor vikt vid denna sjukdom. För att den svenska utsädesodlingen ska kunna leverera friskt utsäde är det av yttersta vikt att myndigheter, utsädesföretag och odlare tar del av ny kunskap, gör fler knölanalyser, analyserar rätt bakteriearter och arbetar aktivt för att minska förekomsten av latent smitta av stjälkbakterios i utsäde och uppförökning i odling.

Att döma av sjukdomsläget i Sverige och övriga Europa kommer Dickeya sp. bli allt vanligare vilket är allvarligt för svensk produktion. Prognoserna för klimatförändringar med regnrika vårar och höstar och en ökande medeltemperatur talar för denna risk. Både D. solani och Pecobacterium wasabie är nyintroducerade vanligt förekommande patogener som måste uppmärksammas. Resultaten visar att både knölar och stjälkar ofta innehåller flerartsblandningar. Mer studier behöver göras för att undersöka vad detta innebär för produktionen av potatis. Analys av utsädessmitta är ett viktigt redskap för kontroll av stjälkbakterios, så att smittade partier kan kasseras som utsäde. Kontinuerliga kartläggningar bör göras så att analysen av latent smitta riktas mot de bakterier som förekommer. Sverige bör ha ett nära samarbete med länder i Europa, främst de länder varifrån vi importerar utsäde.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Trädgård
Växtodling

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev