Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Stjälkbakterios – kartläggning av nya skadegörare i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142175
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 maj 2014
Huvudsökande: Paula Persson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Paula.Persson@slu.se
Telefon: 018 67 23 58
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En kartläggning av bakterier som orsakar stjälkbakterios i potatis visar att import av utsäde har introducerat arterna Dickeya solani och Pectobacterium wasabie i svensk odling. P. atrosepticum som sedan länge har funnits i odlingen är fortfarande mycket vanlig. Analys av stjälkar med utvecklad stjälkbakterios visar att nämnda arter tillsammans med några få fall av D. dianthicola kan utveckla sjukdomen i vårt klimat. Det är också vanligt att flera bakteriearter är närvarande samtidigt.
A survey of bacteria that causes blackleg of potatoes shows that imports of seeds has introduced the species Dickeya solani, and Pectobacterium wasabie in Swedish production. P. atrosepticum which has long existed in the production is still very common. Analysis of stems with developed blackleg shows that those species along with a few cases of D. dianthicola can cause disease in our climate. It is also common that more than one bacterial species are present simultaneously.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Stjälkbakterios i svenska potatisodlingar orsakar regnrika år stor förödelse. Sjukdomen har under senare år fått en helt ny skadegörarbild ute i Europa vilket medför risk för introduktion av nya arter då man importerar utsäde. SLU och Hushållningssällskapet har tillsammans gjort en kartläggning av smittan i Sverige för att rätt kunna anlysera utsäde och sortera bort kraftigt smittade partier. Kartläggning av orsakande arter är nödvändig för utvecklingen ett adekvat kontrollprogram som minskar konsekvenserna av sjukdomen och dess spridning.
Resultat
Resultaten från tre odlingssäsongers knölanalyser visar att import av utsäde har introducerat arterna Dickeya solani och Pectobacterium wasabie svensk odling. Främst kommer smittan från Nederländskt utsäde. P. atrosepticum som sedan länge har funnits i odlingen är fortfarande mycket vanlig. Analys av stjälkar med utvecklade rötsymptom visar att nämnda arter tillsammans med några få fall av D. dianthicola kan orsaka stjälkbakterios i vårt klimat. Det är också vanligt att flera bakteriearter är närvarande samtidigt. Deltagande i ett europeiskt nätverk Euphresco har medfört viktigt utbyte av erfarenheter till gagn för svensk potatisodling.
Metoder
Knölprover samlades in under tre säsonger 2011-2013. DNA baserade analyser - PCR- av förkomst av bakterier i latent smittade knölar (utan symptom) har utförts av de europeiska aboratorierna vid NAK i Nederländerna och MTT i Finland. Stjälkar med utvecklad stjälkbakterios samlades in juli-augusti 2012 och 2013 och har analyserats med realtids PCR på SLU i Uppsala. Artspecifika primrar som utvärdertas inom Euphresco projektet, har använts.
Slutsatser
Vi kan konstatera att Dickeya solani orsakar stjälksymptom i Sverige och arten kan bli ett problem även under en blöt men sval sommar som 2012. Under den torra och varma sommaren 2013 har vi knappt funnit några stjälkar angripna av D. solani utan främst funnit P. atrosepticum. Utländska erfarenheter visar att Dickeya gynnas av värme. Vårt urval av stjälkar är inte tillräckligt omfattande för att dra några slutsatser om hur klimatet påverkar D.solani men vi kan konstatera att P. atrosepticum fortfarande är en vanlig orsak till stjälkbakterios i vårt klimat. Flera av stjälkproverna togs på fält där vi före odlingssäsongen analyserat latent smitta i utsädet. I de flesta fallen återfann vi D. solani, D. dianthicola och P. atrosepticum i stjälkprov där det funnits i utsädet. P. wasabie hade konstaterats i nästan varje utsädesparti men återfanns bara i 20 procent av stjälkproverna. P. wasabie kan ge stjälkbakterios men verkar inte vara lika aggressiv som de andra arterna.
Dickeya solani anses vara aggressivare än andra Dickeya arter och P. atrosepticum. Utländska erfarenheter har visat att den kan ge motsvarande angrepp vid lägre förekomst av latent smitta än de andra bakteriearterna. D. solani kan vara aggressivare särskilt vid högre temperaturer och studier i Finland har visat att bakterien spelade en viktig roll vid allvarliga utbrott av stjälkbakterios under varma somrar. I ett fält där vi 2012 blev ombedda att ta stjälkprover upplevde både odlaren och rådgivare att sjukdomsangreppet utvecklades snabbare, kraftfullare och med något annorlunda symptom än vad de var vana vid. Från dessa stjälkar isolerades D. solani.

Användning av friskt utsäde är den effektivaste metoden att undvika stjälkbakterios. En test av latent smitta är frivillig och ingår inte i de svenska kraven för certifiering av utsäde. Ju fler odlare som ställer krav på analys eller själva tar ut prover desto större möjligheter finns till förändring. Även om Dickeya spp. redan förekommer i svensk uppförökning finns den inte hos alla utsädesodlare. Vi har i denna studie sett att D. solani kan ge förvärrade problem med tidig nedvissning och rötor. Utsädesföretag bör inte sätta partier smittade med D. solani eftersom den kan sprida sig till andra partier. Certifikatutsäde av klass A eller B kan vid svensk uppförökning vara upp till sjunde fältgeneration. I Nederländerna är rekommendation från det stora projektet Deltaplan Erwinia 2012 att begränsa utsädesodling till maximalt 4 fältgenerationer samt att de första generationerna sker avgränsat från övrig odling på specialiserade företag, allt för att minska spridningen av sjukdomar.

Fältbesiktning är en viktig åtgärd för att gallra bort sjuka partier. Sommaren 2013 provade Jordbruksverket med två besiktningar. Utsädesenheten, tror att Sverige kommer besluta sig för att införa två besiktningar per år, vilket är mycket positivt. I förslag på nya EU utsädesregler föreslås minst två fältinspektioner per år.

Stjälkbakteriosbakterien Dickeya solani är ett talande exempel på hur utsädeburna patogener snabbt sprider sig och hur viktigt det är att ha kontroll på vilka bakterier som förekommer. I hela Europa visar de forskare som ingår i nätverket Euphresco på en allt mer utbredd förekomst utom i Skottland där kraftiga åtgärder vidtagits. Importen av utsäde till Sverige är stor och i ökande, hur stor finns ingen officiell statistik på. Genom vårt deltagande i Euphresco har vi fått ta del av att myndigheter, forskare och företag ser stjälkbakterios som ett allvarligt problem och arbetar för att finna ny kunskap. Resultaten från detta projekt tyder på att det finns all anledning att även i Sverige lägga stor vikt vid denna sjukdom. För att den svenska utsädesodlingen ska kunna leverera friskt utsäde är det av yttersta vikt att myndigheter, utsädesföretag och odlare tar del av ny kunskap, gör fler knölanalyser, analyserar rätt bakteriearter och arbetar aktivt för att minska förekomsten av latent smitta av stjälkbakterios i utsäde och uppförökning i odling.

Att döma av sjukdomsläget i Sverige och övriga Europa kommer Dickeya sp. bli allt vanligare vilket är allvarligt för svensk produktion. Prognoserna för klimatförändringar med regnrika vårar och höstar och en ökande medeltemperatur talar för denna risk. Både D. solani och Pecobacterium wasabie är nyintroducerade vanligt förekommande patogener som måste uppmärksammas. Resultaten visar att både knölar och stjälkar ofta innehåller flerartsblandningar. Mer studier behöver göras för att undersöka vad detta innebär för produktionen av potatis. Analys av utsädessmitta är ett viktigt redskap för kontroll av stjälkbakterios, så att smittade partier kan kasseras som utsäde. Kontinuerliga kartläggningar bör göras så att analysen av latent smitta riktas mot de bakterier som förekommer. Sverige bör ha ett nära samarbete med länder i Europa, främst de länder varifrån vi importerar utsäde.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev