Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Stoppa smittspridningen av kvarka – en studie av tysta smittbärare av Streptococcus equi

Status: Avslutat
Projektnummer: H1147203
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 8 oktober 2014
Huvudsökande: Gittan Gröndahl
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: gittan.grondahl@sva.se
Telefon: 018-674297
Beviljade medel: 700 000 SEK

Kvarka, infektion med Streptococcus equi subspecies equi (S. equi), är en smittsam luftvägssjukdom hos hästar som kan ge s k tysta smittbärare. Förekomst och diagnos av tysta smittbärare undersöktes hos 12 hästar som genomgått kvarka. Hästarna provtogs med nässvabb och nässköljprov minst tre gånger, från 3-4 veckor, fram till mellan 7 veckor till 4 månader efter symptomslut, och luftsäcksprov togs. Proverna analyserades med real-tids-PCR för S equi och PCR-positiva prover odlades. Serologi användes för att mäta antikroppar mot S equi. Samtliga hästar visade sig vara eller bli tysta smittbärare av kvarka under studien. Smittfrihet i alla provtyper sågs senare under perioden hos endast 2 av 12 hästar. Sensitiviteten vid PCR var högst för luftsäcksprover, följt av nässköljprover. Nässvabb kan inte rekommenderas. Serologi kan vara användbart för screening av smittbärare, med viss reservation. Detta är ny och viktig kunskap för bekämpning av kvarka.

Vi har studerat tysta smittbärarna av kvarkabakterier bland hästar. Fynden var tyvärr nedslående. Hos smittade hästar som ägarna trodde blivit friska fanns bakterierna kvar – men dolda. Kvarka är en av de värsta smittsamma hästsjukdomarna i Sverige. Sjukdomen orsakar akut lidande för hästen genom att den får svårt att svälja och ibland att andas, feber och svullna lymfknutor som ofta utvecklas till sprickande varbölder. Sjukdomen orsakas av bakterien Streptococcus equi och sprids snabbt mellan hästar i stallet. Varje år är det mellan 30 till 70 nya utbrott av kvarka i Sverige. Stall som får in kvarka bland hästarna tvingas till isolering som ibland kan pågå i månader.

Studien visar dessvärre att smittbärare är vanligt under perioden 3 veckor till 4 månader efter att hästarna inte längre visar symptom på kvarka. 92% av undersökta hästar var ännu smittbärare efter ”sedvanlig treveckors isolering” efter kvarka, och 67% efter 6 veckors isolering. Flera hästar var ännu smittbärare efter 4-5 månader. Hos en häst var det först efter 10 veckor som smitta började påvisas. Hästen hade då tidigare genomgått tre fria nässköljprover, men inget luftsäckssköljprov hade utförts vid dessa tillfällen. Infektionen kan ha funnits i luftsäckarna hela tiden hos denna häst, eller så hade den återsmittats från de tre tysta smittbärarna i samma lösdrift.

För att stoppa spridning av kvarka är det viktigt att känna till att bakterien kan spridas från till synes friska hästar, och då blir det intressant att identifiera och isolera smittspridarna. Behandling av dessa med penicillin i luftsäckarna och allmänbehandling kan provas. I stall med kvarstående smittbärare och då det finns omsättning på hästarna kan kvarka etablera sig och blossa upp igen och igen genom åren, på nya hästar som inte är immuna.

För att säkert kunna påvisa bakterier som gömt sig inne i luftsäckarna i svalget hos hästar som till synes inte varit sjuka eller har tillfrisknat från kvarka krävs provtagning med endoskopi. För att leta efter smittbärare under upp till 4 månader av konvalescensen visade studien att veterinären bör ta luftsäcksprover med endoskop, i kombination med nässköljprov. Luftsäcksendoskopi är dock ingen enkel metod som varje praktiserande veterinär behärskar eller har med sig i bagaget. Utrustningen måste dessutom desinficeras mellan varje häst, vilket gör att det tar lång tid att undersöka alla hästar i stallet.

Nässköljprover kan vara ett alternativ i vissa lägen. Man kan börja med upprepade nässköljprover och gå vidare med endoskopi på dem som inte ger utslag på nässköljprov. Den metod som oftast används vid diagnos av akut kvarka, så kallad nässvabb, där provet tas med en provtagningspinne i hästens näsborre, visade sig vara sämst när det gäller att fånga upp smittbärare bland hästar som tillfrisknat. Nässköljprov, där man sköljer ur både näshåla och svalg gav mycket högre träffsäkerhet, och luftsäcksprov via endoskop var allra säkrast. PCR-metoden, där bakteriens DNA påvisas, var känsligare och därmed säkrare än traditionell bakterieodling.

Vi utvärderade också en ny metod där blodprov analyseras för antikroppar mot kvarka, för att även kunna få hjälp av enkla blodprover i bekämpningen av sjukdomen. Blodprov för kvarkaserologi visade sig kunna vara användbart för en första screening efter smittbärare under de första månaderna efter genomgången kvarka, eller om exponering för kvarka är okänd, och när ett enklare prov föredras. Blodprovet ger dock något högre risk för både falskt negativa och falskt positiva jämfört med PCR. Serologi kan också vara ett hjälpmedel för att komma till diagnos ”i efterhand”.

Vid utbrott av kvarka har tidigare rekommenderats en symptomfri period efter att senast insjuknade häst i stallet blivit frisk innan bakterierna anses vara borta, ofta tre veckor, eller 4-6 veckor som SVA hittills gett råd om. De nya forskningsrönen visar nu att den tiden tyvärr inte räcker för att bli av med smittan hos många hästar. För veterinärkåren blir det kanske i del fall nödvändigt att förlänga isoleringen och ta fler prover. Den nya kunskapen från studien kan också tillämpas för att utforma ett nationellt bekämpningsprogram mot kvarka.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress