Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Strategi för att minimera kadmium i jordbruksmark och gröda

Status: Avslutat
Projektnummer: V0533114
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 4 november 2012
Huvudsökande: Jan Eriksson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jan.eriksson@mark.slu.se
Telefon: 018 - 67 12 71
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I ett delprojekt undersöktes möjligheten att risklassa mark i områden där det känt att grödorna ofta har förhöjda kadmiumhalter främst på grund av inslag av Cd-rik alunskiffer. Studien visar att geologiska kartor och data från flygmätning av uran kalibrerade med stickprovsanalyser av Cd-halter i jord och gröda kan användas för riskklassificering av jordar på regional nivå i denna typ av landskap. Detta kan användas för att identifiera fält där speciella åtgärder kan behövas för att minska risken för hög Cd-halt i matgrödor. I ett annat delprojekt samlades porvatten in från fyra jordar runt Uppsala och två i Skåne för att få ett mått på utlakning av kadmium. Data bekräftar att de antaganden om utlakning som gjorts i beräkningar av tillförsel och bortförsel av Cd i marken. Dessa beräkningar antyder balans för åkermarkens matjord. Projektet (inkl. MISTRA-del) har också resulterat i en rapport där en strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa presenteras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund

Människans intag av kadmium är en möjlig hälsosrisk. Det mesta av det kadmium vi får i oss kommer från maten. Inom svenskt lantbruk har man därför länge haft ögonen på detta ämne och framförallt vidtagit åtgärder för att bromsa haltökningen i marken. Tidigare tillfördes exempelvis ganska mycket kadmium med fosforgödselmedlen, men nu används oftast fosforgödsel baserad på kadmiumfattig råvara. Man har också satt gränser för kadmiumhalt grödor som går till livsmedel exempelvis inom Sigillodlingen. Även om tillskotten utifrån påverkar halten av kadmium i grödorna så finns det också en tydlig koppling till den naturliga förekomsten av kadmium i marken. I vissa områden är halterna i grödorna höga främst för att den naturliga halten i marken är hög. I detta forskningsprojekt har vi försökt att hitta en metod att utifrån information om geologisk bakgrund klassificera mark med avseende på risk för höga halter i grödor. En annan del av projektet var också att studera hur in- och utflödena av marken ser ut att kunna se om halterna i åkermarken fortfarande ökar. Här fokuserade vi på utlakningen eftersom det är ett flöde som är viktigt för resultatet av sådana beräkningar, men det finns få fältbaserade undersökningar av dess storlek.

Risklassificering av åkermark med avseende på kadmiuminnehåll

För studien om riskklassificering av mark valde vi ut två områden, ett i västra Östergötland och ett på Österlen i Skåne, där man haft problem med förhöjda kadmiumhalter vid Sigillodling av vete. Bakgrunden till de förhöjda halterna är att marken i båda områdena är påverkad av bergarten alunskiffer som ofta har naturligt hög halt av Cd. I området i Skåne bidrar också kadmiumrik sandsten till detta. Till att börja med försökte vi hitta ett samband mellan kadmiumhalt i mark- och grödprov som vi själva tog i området och tillgängliga detaljkartor över jordart och berggrund. Det fanns ett samband, men bruset var ganska stort. Det var inte förrän vi kom på att alunskiffer också innehåller uran som vi fick fram ett väldigt tydligt samband. Uran avger radioaktiv gammastrålning och detta har karterats genom flygmätningar. När vi utgick från en karta över uranhalterna i marken kunde vi hitta platser där det var riktigt höga halter av kadmium i både mark och gröda. Med hjälp av GIS-teknik kunde vi ni nu göra översiktlig risklassificering av de undersökta områdena. I området i Skåne kunde vi dela in jordbruksmarken i 5 riskklasser från hög till låg risk: 1) >5 mg/kg av uran 2) 3-5 mg/kg av uran 3) Morän på kambrisk sandsten. 4) Flodavlagringar (vid åar och bäckar) nedströms andra riskklasser. 5) Annan geologisk bakgrund. Våra analyser av veteprov tagna på de olika marktyperna visade signifikanta skillnader i kadmiumhalt mellan risklasserna. I området i Östergötland prövade en annan modell där vi delade in marken i sådan som skulle kunna får grönt kort för Sigillodling baserat på data främst från flygmätningar av 238U och sådan där det krävs mer detaljerad kartering och provtagning av mark och gröda för att skilja ut mark som eventuellt inte är lämplig för Sigillodling eller annan odling certifierad med avseende på Cd.

Regionala riskkartor är oftast inte tillräckligt detaljerade för att visa situationen på gårdsnivå. Vi testade därför också en metod för detaljkartering på gårdsnivå. Vi monterade en gammastrålningsmätare på ett motorfordon scannade några utvalda fält både i Östergötland och Skåne. Detta visade att det är stor variation i uranhalterna mellan olika delar av fälten och att detta speglar motsvarande variation i matjordens och vetet Cd-halt. De stora dragen i detaljkarteringen av uran sammanföll också väl med mönstret från flygmätningarna.

Trots liknade geologisk bakgrund och halter i marken som var ungefär på samma nivå så var halterna i vete betydligt större på Österlen än i västra Östergötland. Detta visar att riskklassning baserad på geologisk bakgrund inom varje område måste kalibreras mot Cd-analys av några representativa stickprov av mark- och gröda. Erfarenheten från gårdar som prövat Sigill-odling av vete i dessa områden visar att på Österlen har man ofta fått ge upp på grund av för höga halter i vetet, medan man i Östergötland sällan har för höga halter i vetet, men enligt reglerna fortlöpande måste analysera grödan eftersom Cd-halten i marken ligger över den kritiska gränsen.

Den metod för riskklassificering som vi utvecklat kan användas för att skilja ut fält och delar av fält där kadmiumhalten troligen inte är något problem där speciella åtgärder kan behövas för att minska risken för hög kadmiumhalt i matgrödor. Om man vill bedriva något slags miljö- eller kvalitetscertifierad odling typ Sigill borde man med hjälp av en riskklassificering kunna ge en stor del av marken med förhöjda Cd-halter i detta område ”grönt kort” som befriar från ständig kontroll av grödans halter. Även på Österlen finns det ”gröna” områden, även om frekvensen är mindre. För en del av de riktigt kadmiumrika markerna på Österlen vore det också bra om man kunde odla andra grödor än matgrodor eftersom halten i grödan där är mycket hög. Energigrödor (om askan inte återförs till marken) och fodergrödor (en mycket liten del kadmium i fodret går över till mjölk och kött) är tänkbara alternativ. Eftersom detta ändå påverkar brukarens möjlighet att fritt disponera sin mark är det viktigt att kunna ringa in de verkligt kritiska markerna ända ned på fältnivå.

Utlakning av kadmium från åkermark

I den andra delen av projektet samlade under 1,5 till 2 års tid vi in porvatten från två olika nivåer i markprofilen på fyra platser runt Uppsala och två på Säbyholms gård i Skåne. Med hjälp av dessa data och avrinningsdata kunde vi sedan beräkna hur mycket kadmium som transporteras nedåt i markprofilen. Utlakningen från matjorden på de 6 platserna var i genomsnitt 0,32 g/ha/år, med en variation på 0,09 – 0,58 g/ha/år. Dessa data har bidragit med bättre underlag till de beräkningar av den långsiktiga förändringen av kadmiumhalten i matjorden som vi gjort olika sammanhang: Dessa beräkningar antyder att de åtgärder som vidtagits för att minska tillförseln av kadmium nu har lett till att kadmiumhalten i matjorden inte längre ökar. Intressant är också att utlakningen i stort sett är lika stor som nedfallet av kadmium från luften.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev