Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Strategi för att minimera kadmium i jordbruksmark och gröda

Status: Avslutat
Projektnummer: V0533114
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 4 november 2012
Huvudsökande: Jan Eriksson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jan.eriksson@mark.slu.se
Telefon: 018 - 67 12 71
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I ett delprojekt undersöktes möjligheten att risklassa mark i områden där det känt att grödorna ofta har förhöjda kadmiumhalter främst på grund av inslag av Cd-rik alunskiffer. Studien visar att geologiska kartor och data från flygmätning av uran kalibrerade med stickprovsanalyser av Cd-halter i jord och gröda kan användas för riskklassificering av jordar på regional nivå i denna typ av landskap. Detta kan användas för att identifiera fält där speciella åtgärder kan behövas för att minska risken för hög Cd-halt i matgrödor. I ett annat delprojekt samlades porvatten in från fyra jordar runt Uppsala och två i Skåne för att få ett mått på utlakning av kadmium. Data bekräftar att de antaganden om utlakning som gjorts i beräkningar av tillförsel och bortförsel av Cd i marken. Dessa beräkningar antyder balans för åkermarkens matjord. Projektet (inkl. MISTRA-del) har också resulterat i en rapport där en strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa presenteras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund

Människans intag av kadmium är en möjlig hälsosrisk. Det mesta av det kadmium vi får i oss kommer från maten. Inom svenskt lantbruk har man därför länge haft ögonen på detta ämne och framförallt vidtagit åtgärder för att bromsa haltökningen i marken. Tidigare tillfördes exempelvis ganska mycket kadmium med fosforgödselmedlen, men nu används oftast fosforgödsel baserad på kadmiumfattig råvara. Man har också satt gränser för kadmiumhalt grödor som går till livsmedel exempelvis inom Sigillodlingen. Även om tillskotten utifrån påverkar halten av kadmium i grödorna så finns det också en tydlig koppling till den naturliga förekomsten av kadmium i marken. I vissa områden är halterna i grödorna höga främst för att den naturliga halten i marken är hög. I detta forskningsprojekt har vi försökt att hitta en metod att utifrån information om geologisk bakgrund klassificera mark med avseende på risk för höga halter i grödor. En annan del av projektet var också att studera hur in- och utflödena av marken ser ut att kunna se om halterna i åkermarken fortfarande ökar. Här fokuserade vi på utlakningen eftersom det är ett flöde som är viktigt för resultatet av sådana beräkningar, men det finns få fältbaserade undersökningar av dess storlek.

Risklassificering av åkermark med avseende på kadmiuminnehåll

För studien om riskklassificering av mark valde vi ut två områden, ett i västra Östergötland och ett på Österlen i Skåne, där man haft problem med förhöjda kadmiumhalter vid Sigillodling av vete. Bakgrunden till de förhöjda halterna är att marken i båda områdena är påverkad av bergarten alunskiffer som ofta har naturligt hög halt av Cd. I området i Skåne bidrar också kadmiumrik sandsten till detta. Till att börja med försökte vi hitta ett samband mellan kadmiumhalt i mark- och grödprov som vi själva tog i området och tillgängliga detaljkartor över jordart och berggrund. Det fanns ett samband, men bruset var ganska stort. Det var inte förrän vi kom på att alunskiffer också innehåller uran som vi fick fram ett väldigt tydligt samband. Uran avger radioaktiv gammastrålning och detta har karterats genom flygmätningar. När vi utgick från en karta över uranhalterna i marken kunde vi hitta platser där det var riktigt höga halter av kadmium i både mark och gröda. Med hjälp av GIS-teknik kunde vi ni nu göra översiktlig risklassificering av de undersökta områdena. I området i Skåne kunde vi dela in jordbruksmarken i 5 riskklasser från hög till låg risk: 1) >5 mg/kg av uran 2) 3-5 mg/kg av uran 3) Morän på kambrisk sandsten. 4) Flodavlagringar (vid åar och bäckar) nedströms andra riskklasser. 5) Annan geologisk bakgrund. Våra analyser av veteprov tagna på de olika marktyperna visade signifikanta skillnader i kadmiumhalt mellan risklasserna. I området i Östergötland prövade en annan modell där vi delade in marken i sådan som skulle kunna får grönt kort för Sigillodling baserat på data främst från flygmätningar av 238U och sådan där det krävs mer detaljerad kartering och provtagning av mark och gröda för att skilja ut mark som eventuellt inte är lämplig för Sigillodling eller annan odling certifierad med avseende på Cd.

Regionala riskkartor är oftast inte tillräckligt detaljerade för att visa situationen på gårdsnivå. Vi testade därför också en metod för detaljkartering på gårdsnivå. Vi monterade en gammastrålningsmätare på ett motorfordon scannade några utvalda fält både i Östergötland och Skåne. Detta visade att det är stor variation i uranhalterna mellan olika delar av fälten och att detta speglar motsvarande variation i matjordens och vetet Cd-halt. De stora dragen i detaljkarteringen av uran sammanföll också väl med mönstret från flygmätningarna.

Trots liknade geologisk bakgrund och halter i marken som var ungefär på samma nivå så var halterna i vete betydligt större på Österlen än i västra Östergötland. Detta visar att riskklassning baserad på geologisk bakgrund inom varje område måste kalibreras mot Cd-analys av några representativa stickprov av mark- och gröda. Erfarenheten från gårdar som prövat Sigill-odling av vete i dessa områden visar att på Österlen har man ofta fått ge upp på grund av för höga halter i vetet, medan man i Östergötland sällan har för höga halter i vetet, men enligt reglerna fortlöpande måste analysera grödan eftersom Cd-halten i marken ligger över den kritiska gränsen.

Den metod för riskklassificering som vi utvecklat kan användas för att skilja ut fält och delar av fält där kadmiumhalten troligen inte är något problem där speciella åtgärder kan behövas för att minska risken för hög kadmiumhalt i matgrödor. Om man vill bedriva något slags miljö- eller kvalitetscertifierad odling typ Sigill borde man med hjälp av en riskklassificering kunna ge en stor del av marken med förhöjda Cd-halter i detta område ”grönt kort” som befriar från ständig kontroll av grödans halter. Även på Österlen finns det ”gröna” områden, även om frekvensen är mindre. För en del av de riktigt kadmiumrika markerna på Österlen vore det också bra om man kunde odla andra grödor än matgrodor eftersom halten i grödan där är mycket hög. Energigrödor (om askan inte återförs till marken) och fodergrödor (en mycket liten del kadmium i fodret går över till mjölk och kött) är tänkbara alternativ. Eftersom detta ändå påverkar brukarens möjlighet att fritt disponera sin mark är det viktigt att kunna ringa in de verkligt kritiska markerna ända ned på fältnivå.

Utlakning av kadmium från åkermark

I den andra delen av projektet samlade under 1,5 till 2 års tid vi in porvatten från två olika nivåer i markprofilen på fyra platser runt Uppsala och två på Säbyholms gård i Skåne. Med hjälp av dessa data och avrinningsdata kunde vi sedan beräkna hur mycket kadmium som transporteras nedåt i markprofilen. Utlakningen från matjorden på de 6 platserna var i genomsnitt 0,32 g/ha/år, med en variation på 0,09 – 0,58 g/ha/år. Dessa data har bidragit med bättre underlag till de beräkningar av den långsiktiga förändringen av kadmiumhalten i matjorden som vi gjort olika sammanhang: Dessa beräkningar antyder att de åtgärder som vidtagits för att minska tillförseln av kadmium nu har lett till att kadmiumhalten i matjorden inte längre ökar. Intressant är också att utlakningen i stort sett är lika stor som nedfallet av kadmium från luften.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2019

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2019

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress