Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies for business development? How and why are specific strategies chosen to achieve different types of goals?

2. What are the effects on farm financial outcome of different strategic choices for business development? How do different strategic choices impact technically efficient use of farm resources and what are the implications for farm profitability and financial risk exposure?
Findings can be used for more accurate guidance of farmers facing choices of strategic direction. The project will be based on in-depth interviews with farmers and on analyses of accounting information obtained from the Farm Economic Survey.

Projektet syftar till att fördjupa kunskapen om vad som driver företagsutveckling i lantbruksföretag samt om hur olika strategier för utveckling påverkar företagens ekonomiska resultat. Vi vill besvara följande frågor:
1. Vilka drivkrafter styr strategier för företagsutveckling inom svenskt lantbruk? Hur väljer man strategi för att uppfylla olika mål?
2. Vilka ekonomiska effekter följer med olika strategier för företagsutveckling? Hur påverkas t.ex. resursutnyttjandet och vad händer med gårdens lönsamhet? Hur påverkas risken i företagets resultat?
Resultaten kan användas för mer precis och informerad vägledning vid strategival. Projektet baseras på djupintervjuer med lantbrukare och på analyser av bokföringsmaterial från Jordbruksekonomiska undersökningen.

Projektet syftade till att undersöka företagsutveckling hos lantbruksföretag, inklusive drivkrafter och inverkan på indikatorer för ekonomiskt utfall. Forskningen baserades på en mixed-method-ansats, där vi kombinerade kvalitativa intervjuer med enkätdata och longitudinellt paneldata baserat på vilket indikatorer för företagsutveckling, ekonomiskt utfall och behov av arbetskraft kunde beräknas. Resultaten tyder på att diversifierade lantbrukare har delvis andra drivkrafter än icke-diversifierade. Entreprenöriell orientering påverkar hur nöjda lantbrukarna är med verksamheternas utveckling, men detta samband påverkas inte av diversifiering. Diversifiering har positiv koppling till gårdarnas ekonomiska utfall när det gäller mjölkgårdar. Diversifiering utanför det vanliga lantbruket minskade arbetsbehovet men ökade variationen i inkomsten, medan diversifiering inom lantbruket kopplas till ökat arbetsbehov och minskad inkomstvariation.

Vi undersökte vad som motiverar lantbrukare när de väljer utvecklingsstrategi för sina företag. Vi undersökte också på vilket sätt lantbrukarnas entreprenöriella inriktning, dvs. attityden till att utveckla sina produkter, marknadsmöjligheter och till att fokusera på företagsutveckling, kan länkas till hur nöjda de är med gårdarnas utveckling. Vi undersökte också på vilket sätt diversifiering påverkar sambandet mellan entrepreöriell inriktning och nöjdhet med verksamhetens utveckling. Slutligen undersökte vi på vilket sätt olika strategier för företagsutveckling kan sammankopplas med gårdarnas ekonomiska resultat, variation i inkomst och behov av arbetskraft på gårdarna.

Företagsutveckling behöver ske i alla typer av verksamheter och lantbruksföretag är i detta avseende inget undantag. Företagsutveckling säkerställer anpassning till såväl yttre som interna förutsättningar, vilka utvecklas och varierar över tid. I den vetenskapliga litteraturen har företagsutveckling hos lantbruk har ofta studerats i termer av gårdsdiversifiering, vilket innebär förekomst av inkomstgenererande verksamheter utanför kärnverksamheten inom jordbruket. Det kan t.ex. handla om entreprenaduppdrag eller om gårdsbaserad turismverksamhet. Företagsutveckling i lantbruket har också studerats i termer av specialisering inom enskilda delar inom lantbruket, t.ex. mjölk eller spannmål, samt i termer av diversifiering inom lantbruksverksamheten. Det senare innebär att gården får intäkter från två eller flera olika områden inom lantbruket, t.ex. både mjölk och spannmål. I detta projekt fokuserade vi på gårdsdiversifiering och lantbruksdiversifiering och kontrasterade till specialisering inom enskilda lantbruksverksamheter.

Vi använde en mixed-method-ansats, genom att kombinera kvalitativ och kvantitativ metod. Vi intervjuade först ett mindre urval lantbrukare för att kartlägga drivkrafter att diversifiera verksamheten respektive att utveckla icke-diversifierad verksamhet. Därefter använde vi enkätdata för att analysera kopplingarna mellan lantbrukarnas entreprenöriella orientering och deras tillfredsställelse med verksamheternas resultat och hur kopplingen dessa styrs av diversifiering. I nästa steg använde vi redovisningsdata för ett stort urval av gårdar och över tid för att undersöka sambanden mellan lantbrukets ekonomiska resultat och diversifieringsstrategier. Slutligen använde vi samma dataset för att undersöka sambandet mellan gårds- och lantbruksdiversifiering och å ena sidan efterfrågan på arbetskraft på gården och å andra sidan hur inkomsten varierar. Vi kan dra fyra huvudsakliga slutsatser:

1. Lantbrukare som diversifierar sin verksamhet utanför det vanliga jordbruket tenderar att motiveras av att uppnå värden som är kopplade till jordbrukets sociala påverkan och till hållbarhetsaspekter bortom ekonomisk hållbarhet. De som driver icke-diversifierad verksamhet, motiveras av en blandning av ekonomiska och vinstrelaterade drivkrafter, och andra drivkrafter av t.ex. social karaktär.

2. Entreprenöriell orientering är positivt relaterat till hur nöjda lantbrukarna är med gårdarnas prestationer och resultat när det gäller inkomst, men är negativt förknippad med hur nöjda de är med möjligheten till fritid och när det gäller gårdsstorlek. Att använda gårdsdiversifiering som en affärsutvecklingsstrategi påverkade dock inte kopplingen mellan entreprenöriell inriktning och tillfredsställelse med gårdarnas resultat.

3. För mjölkgårdar finner vi ett samband mellan å ena sidan gårds- och lantbruksdiversifiering och å andra sidan gårdarnas ekonomiska resultat. Sambanden är positiva och statistiskt säkerställda. För övriga typer av gårdar finner vi inga motsvarande statistiskt säkerställda samband.

4. Gårdsdiversifiering visar sig leda till ett minskat arbetskraftsbehov och till ökad variation i inkomsten, särskilt på mindre gårdar. Lantbruksdiversifiering visade sig vara positivt förknippat med behovet av arbetskraft och negativt förknippat med inkomstvariation.