Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor

Status: Avslutat
Projektnummer: O-18-20-168
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Potatis Socker Växtodling
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 22 december 2022
Huvudsökande: Åsa Olsson Nyström
Organisation: Åsa Olsson Nyström
E-postadress: asa.olsson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0708161283
Medsökande: Mariann Wikström
Medsökande: Lars Persson
Beviljade medel: 3 149 711 SEK

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe species Meloidogyne chitwoodi has been found in the south of Sweden. There is an urgent need for knowledge on how to limit spread of the nematodes and how to sanitate the fields. The aim of this project is to develop disease management strategies to keep population levels of FLN and RKN as low as possible in the crop rotation. The objectives are: 1) study the host crop status for main crops, 2) evaluate the effect of using resistant inter crops and black fallow, and 3) evaluate potato varieties for tolerance to FLN and RKN. The results are valuable in extension service to farmers and they will be able to choose tolerant/resistant crops in the rotation and thus minimize the yield loss.

Frilevande nematoder (FLN) och rotgallnematoder (RGN) är ökande problem i många knöl- och rotgrödor som potatis, sockerbetor och morötter. Det behövs effektiva saneringsåtgärder och medvetet val av grödor i växtföljden för att hålla populationerna låga. Fynd av rotgallnematoden och karantänskadegöraren Meloidogyne chitwoodi, har gjorts i södra Sverige. Det finns ett behov av sanerande åtgärder för att stoppa spridningen. Syftet med projektet är att utveckla metoder för att sanera tätheterna av FLN och RGN till så låga nivåer som möjligt genom växtföljden. Vi avser att 1) studera hur olika grödor fungerar som värdväxter i fält och växthusförsök, 2) ute hos odlare utvärdera åtgärder som multiresistenta mellangrödor och svartträda för sanering; och 3) utvärdera sortskillnader i potatis för mottaglighet i angrepp. Målet är att ta fram konkreta råd till drabbade lantbrukare för val av mellangrödor och sortval av huvudgrödan och på så sätt minimera skadorna och förekomsten.

Frilevande nematoder och rotgallnematoder är ett ökande problem i knöl- och rotgrödor. Det behövs effektiva saneringsåtgärder och en välplanerad växtföljd för att undvika skördeförluster. I projektets första del studerades värdväxtstatus hos huvudgrödor och mellangrödor för några viktiga arter av nematoder. Resultaten visar på säkra skilllnader i värdväxtstatus både mellan grödorna och mellan sorter inom grödorna. Det är mycket lovande och ger nya möjligheter att genom gröd- och sortval kontrollera nematoderna. Fältförsök med mellangrödor, bl a honungsört, purrhavre, tagetes och oljerättika, på nematodsmittad jord visade på betydelsen av att välja mellangröda med omsorg utifrån förekomst av nematoder för att unvika kvalitets och skördeförluster. Försök med potatissorter på nematodsmittad mark visade att det fanns skillnader mellan sorterna för uppkomst, plantor/ha, skörd och angrepp av sjukdomar på knölarna efter skörd.

Frilevande nematoder och rotgallnematoder är ett ökande problem i många knöl- och rotgrödor. Ett av målen med detta projekt var att studera värdväxtstatus mot viktiga arter av växtskadliga nematoder i sockerbetor, morot och potatis. Även stråsäd studerades då de ingår i de flesta växtföljder. Experimenten utfördes i växthus under kontrollerbara betingelser. Kunskap om värdväxtstatus är viktig för att kunna planera vilka grödor som bör ingå i växtföljden på smittade fält för att nematodpopulationerna ska kunna hållas under skadetrösklarna. Värdväxtstatus för rotsårsnematoden Pratylenchus thornei studerades för sorter av vete och korn. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de vetesorter som odlas i Sverige. Kashmir och Elvis var mycket bra värdväxter, Kerrin bra och Memory mindre bra värdväxt. Vårvete och vårkorn var dåliga värdväxter. Resultaten stämmer överens med de från liknande studier i Australien och USA. Resultaten är lovande och ger nya möjligheter att kontrollera skördenedsättande nematoder i stråsäd.
De sorter av morot som testades mot M. hapla befanns alla vara mer eller mindre känsliga. Kontroll av rotgallnematoden i växtföljder med morot bör därför göras genom odling av resistenta mellangrödor och icke värdväxter. I projektet studerades också värdväxtstatus för mellangrödor bl a oljerättika, honungsört, purrhavre och tagetes. Saneringsförmågan hos olika mellangrödor testades även i fältförsök på nematodinfekterade fält. Följande odlingssäsong studerades effekterna på skörd och kvalitet i sockerbetor, morot och potatis. Resultaten visade att honungsört kan föröka rotsårsnematoden P. neglectus. Därför rekommenderas att inte odla honungsört om dessa förekommer på fältet då P. neglectus kan ge stora skördeförluster i stråsäd. Det finns ett stort antal sorter av oljerättika som skiljer sig åt i flera egenskaper. Det är därför viktigt att välja sort utifrån provtagning och identifiering av nematodarter i det aktuella fältet. Hur oljerättika fungerar mot rotsårsnematoder och stubbrotsnemtoder är inte tillräckligt undersökt. Resultat från denna studie tyder på att oljerättika kan föröka stubbrotsnematoder och rekommenderas därför inte om dessa förekommer på fältet inför odling av känsliga grödor. Däremot förefaller de vara dåliga värdväxter för flera rotsårsnematoder. Tagetes förmår reducera antalet rotsårsnematoder till i stort sett noll. Vid sådd av tagetes i juni på ett infekterat fält i Skåne blev saneringen mycket effektiv och inga rotsårsnematoder uppmättes i oktober. Effektiv sanering med tagetes kräver en tillväxtperiod på minst tre månader vilket gör det svårt att få sanerande effekt vid odling som mellangröda med sådd i augusti i vårt klimat. Ogräsförekomsten måste bekämpas då tagetes konkurrerar dåligt. Tagetes har ingen sanerande effekt mot stubbrotsnematoder och rotgallnematoder. Purrhavre växer ofta bra som mellangröda vid sådd i augusti. Resultaten visade att den inte gav någon förökning av stubbrotsnematoder. Den angrips inte heller av rotgallnematoder. Blå lupin befanns vara mottaglig för både P. penetrans och M. hapla.
Potatis kan angripas och skadas av flera arter av frilevande nematoder och rotgallnematoder. Rotsårsnematoden P. penetrans är speciellt allvarlig och ger upphov till skorvliknande symtom som påverkar kvaliten. Även stubbrotsnematoder kan ge skador och överföra TRV redan vid låga tätheter. Kunskap kring hur skörd och kvalitet påverkas hos olika sorter är inte tillräckligt undersökt. I projektet studerades därför metodik för hur sortförsök i potatis skulle kunna utföras. Resultaten visade att det blev säkra skillnader mellan sorterna för uppkomst, planthöjd, plantor per ha, skörd samt angrepp av sjukdomar på knölarna efter skörd. Skadorna ökade med ökande tätheter av nematoder i marken. Att kunna välja motståndskraftiga potatissorter för nematodsmittade fält är mycket viktigt för odlare och bidrar till att minska kvalitets- och skördeförluster.
Detta projekt har visat på betydelsen av att noga planera vilka grödor och mellangrödor som kan ingå i en växtföljd för att undvika skördeförluster av nematoder. Detta förväntas bli än viktigare i ett föränderligt och varmare klimat med längre växtsäsong.

 

Antal träffar i projektbanken: 146

Brukningsmetoder för ökad markkvalité och högre skördestabilitet under extremväder
Thomas Keller

Projektnummer: O-19-23-309 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

Climate projections for Sweden indicate higher temperatures during summer and larger variability in precipitation between years. This poses enormous challenges for Swedish agriculture. The main aim of this project is to investigate relationships between soil management, soil quality and crop yield. …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Mohammad Ramin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer

En ny behandling av ekvint metabolt syndrom med potential att förebygga fång
Johan Bröjer, Swedish Univeristy of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-19-47-479 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Insulin dysregulation (ID), a condition with excessive hyperinsulinemia, is the most common cause of laminitis in the horse. Insulin dysregulation is a core component of equine metabolic syndrome. Management strategies for ID include feeding diets low in non-structural carbohydrates, but excessive …

Läs mer

Förbättra rödklöver som proteinkälla för idisslare genom att optimera polyfenoloxidas initierad proteinkomplexbildning och smältbarhet av aminosyror
Sophie Julie Krizsan, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-22-33-641 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Feeding protein supplements is advantageous because of a positive response in milk production. Rapeseed meal has given better production responses on a protein basis than soybean meal, but its supply is not sufficient to meet the requirements of dairy production. Red clover is one alternative to …

Läs mer

Implementering av hesteassisterte intervensjoner i Dialectic Behavioral Therapy.
Elisabeth Haug, Norges tekniske-naturvitenskaplige universitet (NTNU)

Projektnummer: R-21-47-573 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Emotional instability, impulsivity, ongoing self-harm, frequent suicidal crises, interpersonal problems, substance use disorder, cognitive distortions, and severe internal pain are seen in patients with emotionally unstable personality traits. This is a patient group that requires lot of resources …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer

Tidig detektion och riktad intervention i svensk hortikultur genom selektiva lockbeten och sensorteknologi
Teun Dekker, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-21-25-516 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The rollback of insecticides exposes Swedish horticulture to a multitude of pests. Targeted and sustainable innovations are sorely needed. Here we target several pests of fruits, onion, cabbage, beans and salad and aim to develop 1) species-selective lures using a novel olfactomics platform, 2) use …

Läs mer

Minska skador av fruktträdskräfta genom rätt sort-grundstamskombination och kalciumgödsling
Larisa Gustavsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-25-509 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Fruit tree canker, caused by the fungus Neonectria ditissima, has become a threat for Swedish apple production. No efficient protective measures are available and no complete genetic resistance is known in apple. However, apple genotypes differ in the level of partial resistance which must be fully …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev