Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe species Meloidogyne chitwoodi has been found in the south of Sweden. There is an urgent need for knowledge on how to limit spread of the nematodes and how to sanitate the fields. The aim of this project is to develop disease management strategies to keep population levels of FLN and RKN as low as possible in the crop rotation. The objectives are: 1) study the host crop status for main crops, 2) evaluate the effect of using resistant inter crops and black fallow, and 3) evaluate potato varieties for tolerance to FLN and RKN. The results are valuable in extension service to farmers and they will be able to choose tolerant/resistant crops in the rotation and thus minimize the yield loss.

Frilevande nematoder (FLN) och rotgallnematoder (RGN) är ökande problem i många knöl- och rotgrödor som potatis, sockerbetor och morötter. Det behövs effektiva saneringsåtgärder och medvetet val av grödor i växtföljden för att hålla populationerna låga. Fynd av rotgallnematoden och karantänskadegöraren Meloidogyne chitwoodi, har gjorts i södra Sverige. Det finns ett behov av sanerande åtgärder för att stoppa spridningen. Syftet med projektet är att utveckla metoder för att sanera tätheterna av FLN och RGN till så låga nivåer som möjligt genom växtföljden. Vi avser att 1) studera hur olika grödor fungerar som värdväxter i fält och växthusförsök, 2) ute hos odlare utvärdera åtgärder som multiresistenta mellangrödor och svartträda för sanering; och 3) utvärdera sortskillnader i potatis för mottaglighet i angrepp. Målet är att ta fram konkreta råd till drabbade lantbrukare för val av mellangrödor och sortval av huvudgrödan och på så sätt minimera skadorna och förekomsten.

Frilevande nematoder och rotgallnematoder är ett ökande problem i knöl- och rotgrödor. Det behövs effektiva saneringsåtgärder och en välplanerad växtföljd för att undvika skördeförluster. I projektets första del studerades värdväxtstatus hos huvudgrödor och mellangrödor för några viktiga arter av nematoder. Resultaten visar på säkra skilllnader i värdväxtstatus både mellan grödorna och mellan sorter inom grödorna. Det är mycket lovande och ger nya möjligheter att genom gröd- och sortval kontrollera nematoderna. Fältförsök med mellangrödor, bl a honungsört, purrhavre, tagetes och oljerättika, på nematodsmittad jord visade på betydelsen av att välja mellangröda med omsorg utifrån förekomst av nematoder för att unvika kvalitets och skördeförluster. Försök med potatissorter på nematodsmittad mark visade att det fanns skillnader mellan sorterna för uppkomst, plantor/ha, skörd och angrepp av sjukdomar på knölarna efter skörd.

Frilevande nematoder och rotgallnematoder är ett ökande problem i många knöl- och rotgrödor. Ett av målen med detta projekt var att studera värdväxtstatus mot viktiga arter av växtskadliga nematoder i sockerbetor, morot och potatis. Även stråsäd studerades då de ingår i de flesta växtföljder. Experimenten utfördes i växthus under kontrollerbara betingelser. Kunskap om värdväxtstatus är viktig för att kunna planera vilka grödor som bör ingå i växtföljden på smittade fält för att nematodpopulationerna ska kunna hållas under skadetrösklarna. Värdväxtstatus för rotsårsnematoden Pratylenchus thornei studerades för sorter av vete och korn. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de vetesorter som odlas i Sverige. Kashmir och Elvis var mycket bra värdväxter, Kerrin bra och Memory mindre bra värdväxt. Vårvete och vårkorn var dåliga värdväxter. Resultaten stämmer överens med de från liknande studier i Australien och USA. Resultaten är lovande och ger nya möjligheter att kontrollera skördenedsättande nematoder i stråsäd.
De sorter av morot som testades mot M. hapla befanns alla vara mer eller mindre känsliga. Kontroll av rotgallnematoden i växtföljder med morot bör därför göras genom odling av resistenta mellangrödor och icke värdväxter. I projektet studerades också värdväxtstatus för mellangrödor bl a oljerättika, honungsört, purrhavre och tagetes. Saneringsförmågan hos olika mellangrödor testades även i fältförsök på nematodinfekterade fält. Följande odlingssäsong studerades effekterna på skörd och kvalitet i sockerbetor, morot och potatis. Resultaten visade att honungsört kan föröka rotsårsnematoden P. neglectus. Därför rekommenderas att inte odla honungsört om dessa förekommer på fältet då P. neglectus kan ge stora skördeförluster i stråsäd. Det finns ett stort antal sorter av oljerättika som skiljer sig åt i flera egenskaper. Det är därför viktigt att välja sort utifrån provtagning och identifiering av nematodarter i det aktuella fältet. Hur oljerättika fungerar mot rotsårsnematoder och stubbrotsnemtoder är inte tillräckligt undersökt. Resultat från denna studie tyder på att oljerättika kan föröka stubbrotsnematoder och rekommenderas därför inte om dessa förekommer på fältet inför odling av känsliga grödor. Däremot förefaller de vara dåliga värdväxter för flera rotsårsnematoder. Tagetes förmår reducera antalet rotsårsnematoder till i stort sett noll. Vid sådd av tagetes i juni på ett infekterat fält i Skåne blev saneringen mycket effektiv och inga rotsårsnematoder uppmättes i oktober. Effektiv sanering med tagetes kräver en tillväxtperiod på minst tre månader vilket gör det svårt att få sanerande effekt vid odling som mellangröda med sådd i augusti i vårt klimat. Ogräsförekomsten måste bekämpas då tagetes konkurrerar dåligt. Tagetes har ingen sanerande effekt mot stubbrotsnematoder och rotgallnematoder. Purrhavre växer ofta bra som mellangröda vid sådd i augusti. Resultaten visade att den inte gav någon förökning av stubbrotsnematoder. Den angrips inte heller av rotgallnematoder. Blå lupin befanns vara mottaglig för både P. penetrans och M. hapla.
Potatis kan angripas och skadas av flera arter av frilevande nematoder och rotgallnematoder. Rotsårsnematoden P. penetrans är speciellt allvarlig och ger upphov till skorvliknande symtom som påverkar kvaliten. Även stubbrotsnematoder kan ge skador och överföra TRV redan vid låga tätheter. Kunskap kring hur skörd och kvalitet påverkas hos olika sorter är inte tillräckligt undersökt. I projektet studerades därför metodik för hur sortförsök i potatis skulle kunna utföras. Resultaten visade att det blev säkra skillnader mellan sorterna för uppkomst, planthöjd, plantor per ha, skörd samt angrepp av sjukdomar på knölarna efter skörd. Skadorna ökade med ökande tätheter av nematoder i marken. Att kunna välja motståndskraftiga potatissorter för nematodsmittade fält är mycket viktigt för odlare och bidrar till att minska kvalitets- och skördeförluster.
Detta projekt har visat på betydelsen av att noga planera vilka grödor och mellangrödor som kan ingå i en växtföljd för att undvika skördeförluster av nematoder. Detta förväntas bli än viktigare i ett föränderligt och varmare klimat med längre växtsäsong.