Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Strategisk ägarstyrning och medlemmarnas betydelse i svensk lantbrukskooperation

Status: Avslutat
Projektnummer: V0846160
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 31 juli 2013
Huvudsökande: Filip Wijkström
Organisation: Handelshögskolan i Stockholm
E-postadress: filip.wijkstrom@hhs.se
Telefon: 08-7369000
Beviljade medel: 4 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fokus i projektet handlar om att bättre förstå medlemmarnas roller och betydelse inom lantbrukskooperationens företag, speciellt avseende företagens styrning. Särskilt intresse har tillmätts arenor och processer inom och omkring företagen där medlemmarnas reella ägarstyrning i vid mening kan sägas utövad. Med hjälp av fokuserade intervjuer i de båda fallföretagen samt bland deras medlemmar placeras en detaljerad enkätundersökning samt ett fördjupat och mer historiskt källmaterial i ett större företagsekonomiskt sammanhang. Förutom enkätstudiens noggranna kartläggning av medlemskapets ”genetik” och dess olika dimensioner samt intervju- och arkivstudiernas fokus på relevanta arenor och processer har projektets modellutvecklande ambition resulterat i analytiska modeller för att bättre kunna förstå och även utveckla verksamheternas styrning. Resultat och vägval har under studiens gång regelbundet presenterats och diskuterats med en särskild referensgrupp med nyckelpersoner från näringen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
BAKGRUND
De senaste decennierna har kännetecknats av omfattande av- och omreglering av tidigare relativt stabila förutsättningar i ”de gröna näringarna” (lantbruk och skogsbruk). Konkurrensen från stora internationella aktörer ökar samtidigt som konsumenters värderingar och beteende förändras. De förändrade förutsättningarna har varit en bidragande orsak till genomgripande strukturella och kulturella förändringar i de kvarvarande svenska kooperativa företagen. Man har i många fall valt att bolagisera delar av verksamheten samt bilda större koncerner som drivs mer som traditionella företag (ffa aktiebolag). Svensk utveckling liknar den internationella när det gäller såväl lant- och skogsbruk som kooperativt företagande.

Vi har i tidigare studier vidare kunnat visa på en ”omförhandling av samhällskontraktet”. Sverige kännetecknades tidigare av en stark och på sina håll dominerande folkrörelsetradition. Ett resultat var att vi fick ett rikt föreningsliv bestående av ekonomiska och ideella föreningar. Inom ramen för denna tradition, och i olika typer av verksamheter, har hundratusentals människor under decennier skolats in för att kunna ta hand om och utveckla föreningsdriven verksamhet; ett kunnande om hur man praktiskt driver föreningsverksamhet och hur man organiserar och styr verksamhet i komplexa (ofta federativa) system av föreningar. Konkret handlar det om utbildning och skolning av medlemmar (och ägare) i speciella former för att äga och driva vilka skiljer sig från såväl traditionellt företagande i aktiebolag och koncerner som från styrning och organisering i offentlig sektor. Betydande aktörer – politiska partier, fackförbund, kyrkor och idrottsrörelse samt föreningslivet i vid mening – utvecklar och investerar inte längre lika aktivt som tidigare i folkrörelsetraditionen. Vi ser som ett resultat att den tidigare gemensamma ”allmänning” eller djupa reservoar av föreningskompetens och kunnande i samhället inte är lika självklar som tidigare. Vi bedömer att detta får konsekvenser också för ekonomiska föreningar inom lantbruk och skogsbruk samt för medlemmarnas (lant- och skogsbrukarnas) styrning av sina företag.

Vi kan sammanfatta det som att företag och verksamheter i de gröna näringarna under ett par decennier för det första (som följd av omfattande avregleringar i Sverige och globalt) idag befinner sig på produktmarknader där de möter allt tuffare konkurrens. För det andra tycks det som om själva den kooperativa (förenings)formen inte längre är det självklara alternativet för att driva och utveckla affärsverksamhet i de gröna näringarna. Inspiration hämtas oftare från traditionellt företagande samtidigt som investeringarna i de tidigare formerna för att driva verksamhet tycks avta på bred front i samhället. Givet den särpräglade formen för ägande och organisering i dessa företag, samt de speciella principerna för fördelning av verksamheternas kostnader och överskott, har det blivit hög tid att ställa sig frågan hur kooperativa företags styrning går till idag (framförallt strategiska ägarstyrning) med särskilt fokus på medlemmarnas betydelse i styrningen. Detta står som bakgrund till vårt projekt.

BESKRIVNING AV STUDIEN Som ett sätt att kartlägga och analysera hur ägande och styrning idag utövas i de gröna näringarna har ett forskarteam vid Handelshögskolan i Stockholm genomfört omfattande fallstudier av två stora företag inom svensk lantbruks- och skogsbrukskooperation, Lantmännen samt Södra. Fokus har legat på medlemmarnas roller och betydelse inom lantbrukskooperationens företag, speciellt avseende företagens styrning och särskilt intresse har tillmätts de arenor och processer inom och omkring företagen där medlemmarnas reella ägarstyrning pågår. Med hjälp av intervjuer i företag och bland medlemmar; en detaljerad enkätundersökning av medlemskapet och ett historiskt material (motioner, artiklar i tidningar, material ur företagens årsredovisningar) har vi kartlagt formerna för hur företagen styrs och hur viktiga (strategiska) frågor sas ”vandrar” mellan instanser. Förutom enkätens kartläggning av medlemskapets ”genetik” och medlemskapets dimensioner (t ex egennytta, värderingar, sociala) så får vi genom intervju- och arkivstudierna fokus på de arenor där medlemmarna utövar sin styrning. I projektet har forskarna även utvecklat modeller som kan användas för att bättre förstå och utveckla den kooperativa styrningen samt för att förbättra medlemmarnas inflytande.

RESULTAT & ÅTERFÖRING TILL NÄRINGEN
Forskarna har regelbundet diskuterat resultat och vägval med en referensgrupp av nyckelpersoner från näringen. Planen är nu, efter det att projektet är klart, att utveckla formerna för återföring av den kunskap som har vunnits i takt med att materialet publiceras (bl a i populärvetenskaplig bok på svenska) och blir klart att använda. Vi bedömer att detta för att få en långsiktig effekt på verksamheten måste ske i nära samverkan med företagsledningar och medlemschefer. För mer generell och långsiktig uppbyggnad av kunskap bör samverkan troligen även koordineras med LRF.

Projektet har resulterat i tre typer av resultat: (i) kartläggning av medlemskapets dimensioner i modern lantbruks- och skogbrukskooperation; (ii) bättre förståelse av arenor och processer som spelar roll för medlemmarnas ägarstyrning; samt (iii) analytiska modeller för att beskriva och blottlägga grundläggande principer för styrning och organisering av kooperativa företag. Potentialen i resultaten för näringen låter sig inte enkelt sammanfattas men de är framtagna för att användas för att förnya, förbättra och utveckla nuvarande och framtida medlemmars styrning och kontroll av de kooperativa företagen och deras verksamheter.

AVSLUTNING & DISKUSSION
Utvecklingen som antyds är inte nödvändigtvis negativ för de kooperativa företagen, men den innebär en rejäl utmaning för verksamheterna. Vägen framåt när det gäller ägande, styrning och överskottsfördelning ligger nu någonstans mellan två (idealtypiska) ytterligheter: (A) att transformera ägarstrukturen helt i linje med en mer privatkapitalistisk modell med aktiebolag och koncerner; traditionell separation mellan ägare, brukare och ”kunder” samt fördelning av överskott utifrån andel av verksamheten man äger. Eller så försöker man (B) återfinna den instabila jämvikten mellan föreningslogik och företagslogik. Det senare kommer dock att kräva både investeringar och modellutveckling för en ny generation av styrverktyg och kontrollmekanismer för att medlemmarna effektivt ska kunna äga, organisera och fördela överskottet.

Vilka positioner mellan dessa båda alternativ som företagen väljer är förstås deras (och deras medlemmars) sak. Företagslogiken har dock under senare tid i våra fallföretag (precis som för annat kooperativt företagande) fått allt större betydelse. Föreningslogiken har alltmer hamnat i bakgrunden. Men när vi analyserar medlemmarnas komplexa mix av dimensioner ser vi inte samma entydighet; medlemskårerna i företagen uppvisar mer av mångfald och komplexitet. Huruvida företagen är villiga att ta de investeringar som behövs samt är beredda att införa mer föreningslika mekanismer för att vikta upp medlemmarna i denna medlemsroll (snarare än att transformera dem till ”aktieägare”); eller om tillräckligt många medlemmar är villiga (och tillräckligt kompetenta) att engagera sig i företagens ägande och styrning framöver, besvarar inte projektet. Vår bedömning är dock att företagen ännu uppvisar tillräcklig ”kooperativ karaktär” och intressanta lösningar för att ha valet att utvecklas till moderna – och fortfarande kooperativa – företag, i synnerhet om man är beredd att ta till vara medlemskårens komplexitet. Men detta kräver såväl vilja och engagemang som resurser och långsiktighet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress