Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Strategisk ägarstyrning och medlemmarnas betydelse i svensk lantbrukskooperation

Status: Avslutat
Projektnummer: V0846160
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 31 juli 2013
Huvudsökande: Filip Wijkström
Organisation: Handelshögskolan i Stockholm
E-postadress: filip.wijkstrom@hhs.se
Telefon: 08-7369000
Beviljade medel: 4 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fokus i projektet handlar om att bättre förstå medlemmarnas roller och betydelse inom lantbrukskooperationens företag, speciellt avseende företagens styrning. Särskilt intresse har tillmätts arenor och processer inom och omkring företagen där medlemmarnas reella ägarstyrning i vid mening kan sägas utövad. Med hjälp av fokuserade intervjuer i de båda fallföretagen samt bland deras medlemmar placeras en detaljerad enkätundersökning samt ett fördjupat och mer historiskt källmaterial i ett större företagsekonomiskt sammanhang. Förutom enkätstudiens noggranna kartläggning av medlemskapets ”genetik” och dess olika dimensioner samt intervju- och arkivstudiernas fokus på relevanta arenor och processer har projektets modellutvecklande ambition resulterat i analytiska modeller för att bättre kunna förstå och även utveckla verksamheternas styrning. Resultat och vägval har under studiens gång regelbundet presenterats och diskuterats med en särskild referensgrupp med nyckelpersoner från näringen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
BAKGRUND
De senaste decennierna har kännetecknats av omfattande av- och omreglering av tidigare relativt stabila förutsättningar i ”de gröna näringarna” (lantbruk och skogsbruk). Konkurrensen från stora internationella aktörer ökar samtidigt som konsumenters värderingar och beteende förändras. De förändrade förutsättningarna har varit en bidragande orsak till genomgripande strukturella och kulturella förändringar i de kvarvarande svenska kooperativa företagen. Man har i många fall valt att bolagisera delar av verksamheten samt bilda större koncerner som drivs mer som traditionella företag (ffa aktiebolag). Svensk utveckling liknar den internationella när det gäller såväl lant- och skogsbruk som kooperativt företagande.

Vi har i tidigare studier vidare kunnat visa på en ”omförhandling av samhällskontraktet”. Sverige kännetecknades tidigare av en stark och på sina håll dominerande folkrörelsetradition. Ett resultat var att vi fick ett rikt föreningsliv bestående av ekonomiska och ideella föreningar. Inom ramen för denna tradition, och i olika typer av verksamheter, har hundratusentals människor under decennier skolats in för att kunna ta hand om och utveckla föreningsdriven verksamhet; ett kunnande om hur man praktiskt driver föreningsverksamhet och hur man organiserar och styr verksamhet i komplexa (ofta federativa) system av föreningar. Konkret handlar det om utbildning och skolning av medlemmar (och ägare) i speciella former för att äga och driva vilka skiljer sig från såväl traditionellt företagande i aktiebolag och koncerner som från styrning och organisering i offentlig sektor. Betydande aktörer – politiska partier, fackförbund, kyrkor och idrottsrörelse samt föreningslivet i vid mening – utvecklar och investerar inte längre lika aktivt som tidigare i folkrörelsetraditionen. Vi ser som ett resultat att den tidigare gemensamma ”allmänning” eller djupa reservoar av föreningskompetens och kunnande i samhället inte är lika självklar som tidigare. Vi bedömer att detta får konsekvenser också för ekonomiska föreningar inom lantbruk och skogsbruk samt för medlemmarnas (lant- och skogsbrukarnas) styrning av sina företag.

Vi kan sammanfatta det som att företag och verksamheter i de gröna näringarna under ett par decennier för det första (som följd av omfattande avregleringar i Sverige och globalt) idag befinner sig på produktmarknader där de möter allt tuffare konkurrens. För det andra tycks det som om själva den kooperativa (förenings)formen inte längre är det självklara alternativet för att driva och utveckla affärsverksamhet i de gröna näringarna. Inspiration hämtas oftare från traditionellt företagande samtidigt som investeringarna i de tidigare formerna för att driva verksamhet tycks avta på bred front i samhället. Givet den särpräglade formen för ägande och organisering i dessa företag, samt de speciella principerna för fördelning av verksamheternas kostnader och överskott, har det blivit hög tid att ställa sig frågan hur kooperativa företags styrning går till idag (framförallt strategiska ägarstyrning) med särskilt fokus på medlemmarnas betydelse i styrningen. Detta står som bakgrund till vårt projekt.

BESKRIVNING AV STUDIEN Som ett sätt att kartlägga och analysera hur ägande och styrning idag utövas i de gröna näringarna har ett forskarteam vid Handelshögskolan i Stockholm genomfört omfattande fallstudier av två stora företag inom svensk lantbruks- och skogsbrukskooperation, Lantmännen samt Södra. Fokus har legat på medlemmarnas roller och betydelse inom lantbrukskooperationens företag, speciellt avseende företagens styrning och särskilt intresse har tillmätts de arenor och processer inom och omkring företagen där medlemmarnas reella ägarstyrning pågår. Med hjälp av intervjuer i företag och bland medlemmar; en detaljerad enkätundersökning av medlemskapet och ett historiskt material (motioner, artiklar i tidningar, material ur företagens årsredovisningar) har vi kartlagt formerna för hur företagen styrs och hur viktiga (strategiska) frågor sas ”vandrar” mellan instanser. Förutom enkätens kartläggning av medlemskapets ”genetik” och medlemskapets dimensioner (t ex egennytta, värderingar, sociala) så får vi genom intervju- och arkivstudierna fokus på de arenor där medlemmarna utövar sin styrning. I projektet har forskarna även utvecklat modeller som kan användas för att bättre förstå och utveckla den kooperativa styrningen samt för att förbättra medlemmarnas inflytande.

RESULTAT & ÅTERFÖRING TILL NÄRINGEN
Forskarna har regelbundet diskuterat resultat och vägval med en referensgrupp av nyckelpersoner från näringen. Planen är nu, efter det att projektet är klart, att utveckla formerna för återföring av den kunskap som har vunnits i takt med att materialet publiceras (bl a i populärvetenskaplig bok på svenska) och blir klart att använda. Vi bedömer att detta för att få en långsiktig effekt på verksamheten måste ske i nära samverkan med företagsledningar och medlemschefer. För mer generell och långsiktig uppbyggnad av kunskap bör samverkan troligen även koordineras med LRF.

Projektet har resulterat i tre typer av resultat: (i) kartläggning av medlemskapets dimensioner i modern lantbruks- och skogbrukskooperation; (ii) bättre förståelse av arenor och processer som spelar roll för medlemmarnas ägarstyrning; samt (iii) analytiska modeller för att beskriva och blottlägga grundläggande principer för styrning och organisering av kooperativa företag. Potentialen i resultaten för näringen låter sig inte enkelt sammanfattas men de är framtagna för att användas för att förnya, förbättra och utveckla nuvarande och framtida medlemmars styrning och kontroll av de kooperativa företagen och deras verksamheter.

AVSLUTNING & DISKUSSION
Utvecklingen som antyds är inte nödvändigtvis negativ för de kooperativa företagen, men den innebär en rejäl utmaning för verksamheterna. Vägen framåt när det gäller ägande, styrning och överskottsfördelning ligger nu någonstans mellan två (idealtypiska) ytterligheter: (A) att transformera ägarstrukturen helt i linje med en mer privatkapitalistisk modell med aktiebolag och koncerner; traditionell separation mellan ägare, brukare och ”kunder” samt fördelning av överskott utifrån andel av verksamheten man äger. Eller så försöker man (B) återfinna den instabila jämvikten mellan föreningslogik och företagslogik. Det senare kommer dock att kräva både investeringar och modellutveckling för en ny generation av styrverktyg och kontrollmekanismer för att medlemmarna effektivt ska kunna äga, organisera och fördela överskottet.

Vilka positioner mellan dessa båda alternativ som företagen väljer är förstås deras (och deras medlemmars) sak. Företagslogiken har dock under senare tid i våra fallföretag (precis som för annat kooperativt företagande) fått allt större betydelse. Föreningslogiken har alltmer hamnat i bakgrunden. Men när vi analyserar medlemmarnas komplexa mix av dimensioner ser vi inte samma entydighet; medlemskårerna i företagen uppvisar mer av mångfald och komplexitet. Huruvida företagen är villiga att ta de investeringar som behövs samt är beredda att införa mer föreningslika mekanismer för att vikta upp medlemmarna i denna medlemsroll (snarare än att transformera dem till ”aktieägare”); eller om tillräckligt många medlemmar är villiga (och tillräckligt kompetenta) att engagera sig i företagens ägande och styrning framöver, besvarar inte projektet. Vår bedömning är dock att företagen ännu uppvisar tillräcklig ”kooperativ karaktär” och intressanta lösningar för att ha valet att utvecklas till moderna – och fortfarande kooperativa – företag, i synnerhet om man är beredd att ta till vara medlemskårens komplexitet. Men detta kräver såväl vilja och engagemang som resurser och långsiktighet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev