Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Strategisk ägarstyrning och medlemmarnas betydelse i svensk lantbrukskooperation

Status: Avslutat
Projektnummer: V0846160
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 31 juli 2013
Huvudsökande: Filip Wijkström
Organisation: Handelshögskolan i Stockholm
E-postadress: filip.wijkstrom@hhs.se
Telefon: 08-7369000
Beviljade medel: 4 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fokus i projektet handlar om att bättre förstå medlemmarnas roller och betydelse inom lantbrukskooperationens företag, speciellt avseende företagens styrning. Särskilt intresse har tillmätts arenor och processer inom och omkring företagen där medlemmarnas reella ägarstyrning i vid mening kan sägas utövad. Med hjälp av fokuserade intervjuer i de båda fallföretagen samt bland deras medlemmar placeras en detaljerad enkätundersökning samt ett fördjupat och mer historiskt källmaterial i ett större företagsekonomiskt sammanhang. Förutom enkätstudiens noggranna kartläggning av medlemskapets ”genetik” och dess olika dimensioner samt intervju- och arkivstudiernas fokus på relevanta arenor och processer har projektets modellutvecklande ambition resulterat i analytiska modeller för att bättre kunna förstå och även utveckla verksamheternas styrning. Resultat och vägval har under studiens gång regelbundet presenterats och diskuterats med en särskild referensgrupp med nyckelpersoner från näringen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
BAKGRUND
De senaste decennierna har kännetecknats av omfattande av- och omreglering av tidigare relativt stabila förutsättningar i ”de gröna näringarna” (lantbruk och skogsbruk). Konkurrensen från stora internationella aktörer ökar samtidigt som konsumenters värderingar och beteende förändras. De förändrade förutsättningarna har varit en bidragande orsak till genomgripande strukturella och kulturella förändringar i de kvarvarande svenska kooperativa företagen. Man har i många fall valt att bolagisera delar av verksamheten samt bilda större koncerner som drivs mer som traditionella företag (ffa aktiebolag). Svensk utveckling liknar den internationella när det gäller såväl lant- och skogsbruk som kooperativt företagande.

Vi har i tidigare studier vidare kunnat visa på en ”omförhandling av samhällskontraktet”. Sverige kännetecknades tidigare av en stark och på sina håll dominerande folkrörelsetradition. Ett resultat var att vi fick ett rikt föreningsliv bestående av ekonomiska och ideella föreningar. Inom ramen för denna tradition, och i olika typer av verksamheter, har hundratusentals människor under decennier skolats in för att kunna ta hand om och utveckla föreningsdriven verksamhet; ett kunnande om hur man praktiskt driver föreningsverksamhet och hur man organiserar och styr verksamhet i komplexa (ofta federativa) system av föreningar. Konkret handlar det om utbildning och skolning av medlemmar (och ägare) i speciella former för att äga och driva vilka skiljer sig från såväl traditionellt företagande i aktiebolag och koncerner som från styrning och organisering i offentlig sektor. Betydande aktörer – politiska partier, fackförbund, kyrkor och idrottsrörelse samt föreningslivet i vid mening – utvecklar och investerar inte längre lika aktivt som tidigare i folkrörelsetraditionen. Vi ser som ett resultat att den tidigare gemensamma ”allmänning” eller djupa reservoar av föreningskompetens och kunnande i samhället inte är lika självklar som tidigare. Vi bedömer att detta får konsekvenser också för ekonomiska föreningar inom lantbruk och skogsbruk samt för medlemmarnas (lant- och skogsbrukarnas) styrning av sina företag.

Vi kan sammanfatta det som att företag och verksamheter i de gröna näringarna under ett par decennier för det första (som följd av omfattande avregleringar i Sverige och globalt) idag befinner sig på produktmarknader där de möter allt tuffare konkurrens. För det andra tycks det som om själva den kooperativa (förenings)formen inte längre är det självklara alternativet för att driva och utveckla affärsverksamhet i de gröna näringarna. Inspiration hämtas oftare från traditionellt företagande samtidigt som investeringarna i de tidigare formerna för att driva verksamhet tycks avta på bred front i samhället. Givet den särpräglade formen för ägande och organisering i dessa företag, samt de speciella principerna för fördelning av verksamheternas kostnader och överskott, har det blivit hög tid att ställa sig frågan hur kooperativa företags styrning går till idag (framförallt strategiska ägarstyrning) med särskilt fokus på medlemmarnas betydelse i styrningen. Detta står som bakgrund till vårt projekt.

BESKRIVNING AV STUDIEN Som ett sätt att kartlägga och analysera hur ägande och styrning idag utövas i de gröna näringarna har ett forskarteam vid Handelshögskolan i Stockholm genomfört omfattande fallstudier av två stora företag inom svensk lantbruks- och skogsbrukskooperation, Lantmännen samt Södra. Fokus har legat på medlemmarnas roller och betydelse inom lantbrukskooperationens företag, speciellt avseende företagens styrning och särskilt intresse har tillmätts de arenor och processer inom och omkring företagen där medlemmarnas reella ägarstyrning pågår. Med hjälp av intervjuer i företag och bland medlemmar; en detaljerad enkätundersökning av medlemskapet och ett historiskt material (motioner, artiklar i tidningar, material ur företagens årsredovisningar) har vi kartlagt formerna för hur företagen styrs och hur viktiga (strategiska) frågor sas ”vandrar” mellan instanser. Förutom enkätens kartläggning av medlemskapets ”genetik” och medlemskapets dimensioner (t ex egennytta, värderingar, sociala) så får vi genom intervju- och arkivstudierna fokus på de arenor där medlemmarna utövar sin styrning. I projektet har forskarna även utvecklat modeller som kan användas för att bättre förstå och utveckla den kooperativa styrningen samt för att förbättra medlemmarnas inflytande.

RESULTAT & ÅTERFÖRING TILL NÄRINGEN
Forskarna har regelbundet diskuterat resultat och vägval med en referensgrupp av nyckelpersoner från näringen. Planen är nu, efter det att projektet är klart, att utveckla formerna för återföring av den kunskap som har vunnits i takt med att materialet publiceras (bl a i populärvetenskaplig bok på svenska) och blir klart att använda. Vi bedömer att detta för att få en långsiktig effekt på verksamheten måste ske i nära samverkan med företagsledningar och medlemschefer. För mer generell och långsiktig uppbyggnad av kunskap bör samverkan troligen även koordineras med LRF.

Projektet har resulterat i tre typer av resultat: (i) kartläggning av medlemskapets dimensioner i modern lantbruks- och skogbrukskooperation; (ii) bättre förståelse av arenor och processer som spelar roll för medlemmarnas ägarstyrning; samt (iii) analytiska modeller för att beskriva och blottlägga grundläggande principer för styrning och organisering av kooperativa företag. Potentialen i resultaten för näringen låter sig inte enkelt sammanfattas men de är framtagna för att användas för att förnya, förbättra och utveckla nuvarande och framtida medlemmars styrning och kontroll av de kooperativa företagen och deras verksamheter.

AVSLUTNING & DISKUSSION
Utvecklingen som antyds är inte nödvändigtvis negativ för de kooperativa företagen, men den innebär en rejäl utmaning för verksamheterna. Vägen framåt när det gäller ägande, styrning och överskottsfördelning ligger nu någonstans mellan två (idealtypiska) ytterligheter: (A) att transformera ägarstrukturen helt i linje med en mer privatkapitalistisk modell med aktiebolag och koncerner; traditionell separation mellan ägare, brukare och ”kunder” samt fördelning av överskott utifrån andel av verksamheten man äger. Eller så försöker man (B) återfinna den instabila jämvikten mellan föreningslogik och företagslogik. Det senare kommer dock att kräva både investeringar och modellutveckling för en ny generation av styrverktyg och kontrollmekanismer för att medlemmarna effektivt ska kunna äga, organisera och fördela överskottet.

Vilka positioner mellan dessa båda alternativ som företagen väljer är förstås deras (och deras medlemmars) sak. Företagslogiken har dock under senare tid i våra fallföretag (precis som för annat kooperativt företagande) fått allt större betydelse. Föreningslogiken har alltmer hamnat i bakgrunden. Men när vi analyserar medlemmarnas komplexa mix av dimensioner ser vi inte samma entydighet; medlemskårerna i företagen uppvisar mer av mångfald och komplexitet. Huruvida företagen är villiga att ta de investeringar som behövs samt är beredda att införa mer föreningslika mekanismer för att vikta upp medlemmarna i denna medlemsroll (snarare än att transformera dem till ”aktieägare”); eller om tillräckligt många medlemmar är villiga (och tillräckligt kompetenta) att engagera sig i företagens ägande och styrning framöver, besvarar inte projektet. Vår bedömning är dock att företagen ännu uppvisar tillräcklig ”kooperativ karaktär” och intressanta lösningar för att ha valet att utvecklas till moderna – och fortfarande kooperativa – företag, i synnerhet om man är beredd att ta till vara medlemskårens komplexitet. Men detta kräver såväl vilja och engagemang som resurser och långsiktighet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev