Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta

Status: Avslutat
Projektnummer: H-18-47-389
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 15 december 2022
Huvudsökande: Eva Tydén
Organisation: Swedish University of Agricultural Sciences
E-postadress: eva.tyden@slu.se
Telefon: 0705743203
Medsökande: Eva Osterman-Lind
Medsökande: null null
Beviljade medel: 2 228 000 SEK

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, Strongylus vulgaris, the most pathogenic and feared parasite of horses, has increased since then. Deworming all horses on a regular basis is not a solution of this problem. We need to develop alternative methods to drugs for parasite control. The aims of this project are to a) investigate the survival of overwintered S. vulgaris larvae on pasture b) investigate a predatory fungus which trap parasitic larvae on pasture c) develop clinical diagnostic markers for migrating S. vulgaris larvae. It is vital to reduce the use of anthelmintic drugs without an increased risk of parasitic diseases. The results from this project will introduce new approaches to control and diagnose strongyle parasites.

Resistens mot avmaskningsmedel är ett hot mot hästars hälsa. I likhet med antibiotika är det nödvändigt att vara restriktiv med användningen för att bevara effekten. Sedan tio år rekommenderas selektiv avmaskning av hästar. Tyvärr har hästens mest fruktade parasit, Strongylus vulgaris, ökat i Sveriges sedan dess. Lösningen på problemet är inte att gå tillbaka till rutinmässig avmaskning av alla hästar; man måste i stället utveckla alternativa hållbara metoder som komplement till avmaskningsmedel. Syftet med detta projekt är att a) undersöka övervintring av S. vulgaris larver på betet b) utvärdera en rovsvamp som fångar parasitära larver i träckhögarna på betet c) utvärdera kliniska markörer för migrerande larver av S. vulgaris. Det är avgörande för framtiden att hitta långsiktigt hållbara rutiner för parasitkontroll utan att det samtidigt leder till ökade parasitskador. Resultaten från detta projekt kan komma att bidra till nya metoder för både kontroll och diagnostik av blodmaskar.

De mest relevanta resultaten för hästsektorn:
Alternativa metoder för att reducera parasitlarver på betet visar att harvning vid ett enstaka tillfälle vid torr väderlek på sommaren inte minskar antalet infektiösa larver på betet. Dessutom måste betesmarker infekterade med S. vulgaris vila i två år för att anses fria från parasiten. För att särskilja S. vulgaris orsakad tarminfarkt och så kallad idiopatisk bukhinneinflammation kan fynden vid rektalundersökning, antibiotikaterapisvaret de första 48 timmarna efter insatt behandling, vilken månad hästen insjuknade samt specifika laboratorieanalyser (antal neutrofiler och fibrinogennivån i blodet samt proteinnivån i bukvätskan) vara behjälpliga. Därför bör hästar med idiopatisk bukhinneinflammation utvärderas noggrant, med tonvikt på fynd av rektal palpation och initialt svar på antimikrobiell behandling.

Den stora blodmasken, Strongylus vulgaris, anses vara hästens farligaste parasit. Hästens parasiter har utvecklat resistens och i likhet med antibiotika måste avmaskningsmedel användas restriktivt för att förbli verksamma. Sedan 2007 rekommenderas därför selektiv avmaskning (SAT) av hästar, vilket i praktiken innebär att alla hästar träckprovundersöks och endast de individer som utskiljer en viss mängd parasitägg avmaskas och/eller om S. vulgaris påvisas. När det gäller analys av ägg från cyathostomer och S. vulgaris går det inte att skilja dem morfologiskt; undersökning med odling eller PCR krävs för diagnostik av S. vulgaris. Att enbart använda sig av äggräkning som grund för avmaskning kan medföra en risk för återinträde av S. vulgaris eftersom även lågutskiljande hästar kan vara infekterade med denna parasit och dessvärre har en ökad förekomst av S. vulgaris i Sverige påvisats sedan introduktionen av SAT.

Lösningen på problemet är dock inte att återgå till rutinmässiga avmaskningar på grund av tilltagande problem med resistens hos hästens små blodmaskar och spolmask. Det är avgörande för hästnäringens framtid att man tillämpar långsiktigt hållbara metoder för parasitkontroll. Till exempel är det viktigt att alltid inkludera analys för S. vulgaris på våren, speciellt hos hästar som utsöndrar inga eller få ägg eftersom den gruppen annars lämnas obehandlade. Vidare kommer det i framtiden att vara ännu viktigare att kombinera läkemedelsbehandling med alternativa metoder. Det är sannolikt inga nya substanser för avmaskning av häst på väg ut på marknaden och därför måste de medel som finns att tillgå användas på bästa sätt så att resistensutveckling bromsas utan att det samtidigt leder till ökat lidande orsakat av parasiter.

Den idag tillgängliga diagnostiken för stor blodmask (odling, PCR) kan enbart påvisa förekomst av vuxna parasiter hos den infekterade hästen, men inte de sjukdomsframkallande larvstadierna. Det är därför mycket angeläget att utveckla metoder för att diagnosticera hästar som är infekterade med S. vulgaris larver, med eller utan tecken på sjukdom. Larvernas vandring i de blodkärl som försörjer tarmen med syre kan orsaka kärlinflammation och blodproppar, vilket i sin tur kan leda till syrebrist i tarmväggen som då dör och går i nekros. Bakterier tar sig sedan ut via den döda tarmväggen till bukhålan och orsakar en bukhinneinflammation. För att hästen skall överleva krävs att det avdöda tarmsegmentet opereras bort. Dock är det mycket svårt att skilja denna typ av bukhinneinflammation från den mer vanligt förekommande så kallade idiopatiska varianten.

Syfte
Syftet med det här projektet var att undersöka (i), överlevad av S. vulgaris larver på bete (ii) effekten av alternativa beteshygieniska åtgärder (iii) kliniska markörer för migrerande S. vulgaris laver.

Resultat
I den första delstudien undersöktes överlevnad av S. vulgaris larver och resultaten visade att larverna kan överleva en vintersäsong på betet. Det är först efter två års vila från betande hästar som markerna kan anses fria från larver. I den andra delstudien kunde vi visa att harva beteshagen under torra väderförhållanden inte reducerade antalet blodmasklarver på betet, även om markerna tilläts vila under en längre period. Att tillskotts fodra med rovsvampen Duddingtonia flagrans minskade antal larver som kunde migrera ut från träcken och har potential som ett komplement till övriga betesåtgärder för att minska parasitsmittan på betet, men ytterligare studier avseende dosering och under fältmässiga förhållanden är önskvärda.
De sista delstudierna fokuserade på problematiken avseende diagnostik av hästar infekterade med S. vulgaris larvstadier. Resultaten visade att hästar som är infekterade med S. vulgaris larver, med eller utan tecken på klinisk sjukdom, hade förändringar i hemostasen (koagulationsförmågan) jämfört med kliniskt friska individer. Dock krävs ytterligare studier för att säkert kunna skilja dessa hästar från hästar med gastrointestinala sjukdomar av annan orsak. Vidare kunde vi visa att de viktigaste faktorerna att särskilja hästar drabbade av S. vulgaris orsakad tarminfarkt och så kallad idiopatisk bukhinneinflammation är fynden vid rektalundersökning, antibiotikaterapisvaret de första 48 timmarna efter insatt behandling, vilken månad hästen insjuknade samt specifika laboratorieanalyser (antal neutrofiler och fibrinogennivån i blodet samt proteinnivån i bukvätskan).

Slutsats
Resultaten av våra studier är direkt applicerbara för både hästägaren och hästveterinären. Studierna visar att en gård som fått in S. vulgaris smitta måste vila sina beteshagar under en två års period för att säkerhetsställa att smittan inte längre finns i markerna. Avseende beteshygienåtgärder bör harvning inte längre rekommenderas som en åtgärd att minska parasitsmittan på betet. Hästveterinärer bör uppmärksammas att hästar som insjuknar i bukhinneinflammation under vintermånaderna där man rektalt kan känna en massa i anslutning till grovtarmen och som inte visar ett tydligt terapeutisks svar på antibiotika inom 48 timmar kan ha drabbats av en S. vulgaris orsakad tarminfarkt och kan därmed kräva en bukoperation. I framtiden kan provtagning avseende förändringar i hästens hemostas (koagulationsförmåga) vara behjälpliga i diagnostiken avseende S. vulgaris infektioner.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Ryttarkänsla i praktiken - hur man undervisar ryttare
Anna Byström, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Översikt över djurvälfärd för mjölkkor i lösdriftsstall inomhus
Gillian Petrokofsky, Oxford Systematic Reviews

Projektnummer: S-21-20-640 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2023

A systematic review of health and welfare of dairy cows associated with loose housing systems. The review will follow best practice for systematic evidence evaluation established by the Collaboration for Environmental Evidence. The review will incorporate stakeholder engagement and will be guided …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2023

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev