Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Studier av hälsoeffekter av partikelavskiljare i svinhusmiljö

Status: Avslutat
Projektnummer: V1035032
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 12 juli 2013
Huvudsökande: Lena Palmberg
Organisation: Karolinska Institutet
E-postadress: lena.palmberg@ki.se
Telefon: 08-524 822 10
Beviljade medel: 1 495 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Tidigare studier har visat att ansiktsmasker som reducerar exponeringen för partiklar också reducerar luftvägsinflammation som uppkommer vid akut exponering i svinstall. Syftet är att se om installation av en partikelavskiljare minskar reaktionen i luftvägarna jämfört med exponering i stall utan. Exponeringsmätningar och den inflammatoriska reaktionen har kartlagts. Partikelseparator minskade framför allt antalet av de minsta partiklarna och minskade den inflammatoriska reaktionen systemiskt och lokalt i några parametrar. I andra parametrar såg vi ingen skillnad mellan de två stallen, vilket talar för att installation av en partikelseparator inte utgör ett totalt skydd mot skadlig påverkan. Problemen med att bara delar av luftvolymen renas, att energiförbrukningen är hög samt att man inte eliminerar den inflammatoriska reaktionen lokalt och systemiskt helt talar för att användandet av partikelseparator i svinhusmiljö inte är en lämplig arbetsmiljöförbättrande åtgärd att vidta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte
Lantbrukares hälsa är ofta bättre än genomsnittet, men det finns ett undantag, nämligen tillfälliga och kroniska symtom från lungor och luftvägar. Främst drabbas svinskötare av kronisk bronkit, med inflammation i luftvägarnas slemhinnor, vilket leder till hosta med upphostningar. Den vanligaste orsaken till kronisk bronkit är rökning, men lantbrukare som röker mindre än genomsnittet av befolkningen drabbas ändå. Exponering för höga dammhalter är vanligt inom lantbruket och kan ge upphov till kronisk bronkit. Svinbönder drabbas även av toxisk alveolit (Organic Dust Toxic Syndrom, ODTS), vilket beror på exponering för höga halter av mikroorganismer. Symtomen liknar influensa och kommer efter några timmars exponering och går över inom 24 timmar utan att ge bestående besvär. Studier av ODTS kan ge ledtrådar till hur de kroniska förändringarna i lungorna och luftvägarna, som så ofta drabbar lantbrukare, uppstår och hur de kan förebyggas. Vi har därför utarbetat en exponeringsmodell för ODTS, där friska försökspersoner exponeras i 3 timmar i samband med vägning av grisar, varvid en kraftig luftvägsinflammation uppkommer och symtom som vid ODTS.
Vi har i tidigare studier studerat effekten av ansiktsskydd som reducerar exponeringen för partiklar och gaser. I en av dessa studier exponerades12 försökspersoner utan mask, 12 försökspersoner med mask med partikelfilter klass P3 och 12 försökspersoner med mask med både partikel- och gasfilter, i samband med vägning av grisar i 3 timmar. Vid exponering i svinhus ger mask med partikelfilter skydd vad gäller det inflammatoriska svaret i näsa och blod, även om masken inte ger ett fullgott skydd. I vissa avseenden påverkade inte maskerna de biologiska effekterna av exponeringen alls. Bland annat kvarstod den ökade känsligheten i luftvägarna hos alla 3 grupperna.
Syftet med föreliggande studie är att se om installation av en partikelavskiljare från CentriClean Systems AB minskar så väl exponering för partiklar som utvecklingen av luftvägsinflammation jämfört med exponering i stall utan partikelavskiljare.
Material och metoder
Tolv friska, icke-rökande, frivilliga försökspersoner exponerades (6 kvinnor, 6 män, medelålder 23 (19-33)) i 3 timmar i svinstallarna. Personerna delades upp i två grupper (cross-over design) och exponeras för såväl partikelrenad luft som normal svinhusluft i en lottad turordning, med ca 2-4 veckors mellan exponeringarna. Hälften exponerades i vanligt stall först och andra hälften exponerades i stall med partikelseparator i först. Försökspersonerna var därmed sina egna kontroller.
Före och efter exponering gjordes lungfunktionsmätningar, bronkiell provokationstest med metakolin (en metod att mäta luftvägarnas känslighet) samt analys av kväveoxid i utandningsluften (påvisar luftvägsinflammation). Blodprov och nasalt lavage utfördes före och efter exponering. Direkt före och efter exponering mättes kroppstemperatur och peak expiratory flow som ett mått på luftrörsförträngning. Försökspersonerna ombads också uppskatta upplevda (tolv) symptom på en 0-100 mm-skala, före och efter de bägge exponeringarna.
Avdelningarna står tomma i ungefär en vecka vid byte av grisar och då tvättas avdelningarna och underhålls. Under denna vecka installerades anläggningen med cykloner, så att den var redo att sättas igång när de nya grisarna kom. Anläggningen verkade mellan 08:00 och 20:00, 7 dagar i veckan under 15 veckor.
Resultat
Det var omöjligt att få den totala luftvolymen att passera genom cyklonerna vilket skulle ha varit optimalt för reningen. Detta berodde på att cyklonerna kämpade mot ventilationssystemet. Det är framför allt de minsta partiklarna som minskar i närvaro av partikelseparator. Alla fraktioner minskar generellt över tid oavsett om filter finns installerat eller ej. Dock minskar partikelhalterna något mer över tid om filter finns installerat. Störst reducering sker första halvtimman vilket kan bero på att partikelseparatorn slogs på cirka 30 minuter innan första mättillfället på morgonen. Detta skapar en turbulens i rummet, vilket sannolikt leder till att sedimenterade partiklar rörs upp och blir luftburna.
Sammantaget visar studien att installation av en partikelseparator minskar den inflammatoriska reaktionen systemiskt och lokalt i de övre luftvägarna. Försökspersonerna får inte lika kraftig förhöjning av kroppstemperaturen och lika mycket huvudvärk i stall med partikelseparator som vid vistelse i stall utan partikelseparator. Likaså ökar inte halten av inflammatoriska mediatorer i övre luftvägarna i samma omfattning i filtrerat stall som ofiltrerat stall.
I många av de analyserade parametrarna såg vi dock ingen skillnad mellan de två olika stallen, vilket talar för att installation av en partikelseparator inte utgör ett totalt skydd mot skadlig påverkan. Detta är i linje med våra tidigare fynd där vi använt oss av olika typer av andningsskydd som reducerar exponeringen för framför allt partiklar.
Slutsats
Dessa studier kartlägger effekten av en partikelseparator vid akut exponering. Man kan inte utesluta att installation av en partikelseparator kan ha bättre effekt vid kronisk exponering som är fallet för svinskötare och därmed minska risken för att utvecklandet av kroniska luftvägsbesvär. Problemen med att bara delar av luftvolymen renas med den testade partikelseparatorn, att energiförbrukningen är hög samt att man inte eliminerar den inflammatoriska reaktionen lokalt och systemiskt helt talar för att användandet av partikelseparator i svinhusmiljö inte är en lämplig arbetsmiljöförbättrande åtgärd att vidta.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev