Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Studier av hälsoeffekter av partikelavskiljare i svinhusmiljö

Status: Avslutat
Projektnummer: V1035032
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 12 juli 2013
Huvudsökande: Lena Palmberg
Organisation: Karolinska Institutet
E-postadress: lena.palmberg@ki.se
Telefon: 08-524 822 10
Beviljade medel: 1 495 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Tidigare studier har visat att ansiktsmasker som reducerar exponeringen för partiklar också reducerar luftvägsinflammation som uppkommer vid akut exponering i svinstall. Syftet är att se om installation av en partikelavskiljare minskar reaktionen i luftvägarna jämfört med exponering i stall utan. Exponeringsmätningar och den inflammatoriska reaktionen har kartlagts. Partikelseparator minskade framför allt antalet av de minsta partiklarna och minskade den inflammatoriska reaktionen systemiskt och lokalt i några parametrar. I andra parametrar såg vi ingen skillnad mellan de två stallen, vilket talar för att installation av en partikelseparator inte utgör ett totalt skydd mot skadlig påverkan. Problemen med att bara delar av luftvolymen renas, att energiförbrukningen är hög samt att man inte eliminerar den inflammatoriska reaktionen lokalt och systemiskt helt talar för att användandet av partikelseparator i svinhusmiljö inte är en lämplig arbetsmiljöförbättrande åtgärd att vidta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte
Lantbrukares hälsa är ofta bättre än genomsnittet, men det finns ett undantag, nämligen tillfälliga och kroniska symtom från lungor och luftvägar. Främst drabbas svinskötare av kronisk bronkit, med inflammation i luftvägarnas slemhinnor, vilket leder till hosta med upphostningar. Den vanligaste orsaken till kronisk bronkit är rökning, men lantbrukare som röker mindre än genomsnittet av befolkningen drabbas ändå. Exponering för höga dammhalter är vanligt inom lantbruket och kan ge upphov till kronisk bronkit. Svinbönder drabbas även av toxisk alveolit (Organic Dust Toxic Syndrom, ODTS), vilket beror på exponering för höga halter av mikroorganismer. Symtomen liknar influensa och kommer efter några timmars exponering och går över inom 24 timmar utan att ge bestående besvär. Studier av ODTS kan ge ledtrådar till hur de kroniska förändringarna i lungorna och luftvägarna, som så ofta drabbar lantbrukare, uppstår och hur de kan förebyggas. Vi har därför utarbetat en exponeringsmodell för ODTS, där friska försökspersoner exponeras i 3 timmar i samband med vägning av grisar, varvid en kraftig luftvägsinflammation uppkommer och symtom som vid ODTS.
Vi har i tidigare studier studerat effekten av ansiktsskydd som reducerar exponeringen för partiklar och gaser. I en av dessa studier exponerades12 försökspersoner utan mask, 12 försökspersoner med mask med partikelfilter klass P3 och 12 försökspersoner med mask med både partikel- och gasfilter, i samband med vägning av grisar i 3 timmar. Vid exponering i svinhus ger mask med partikelfilter skydd vad gäller det inflammatoriska svaret i näsa och blod, även om masken inte ger ett fullgott skydd. I vissa avseenden påverkade inte maskerna de biologiska effekterna av exponeringen alls. Bland annat kvarstod den ökade känsligheten i luftvägarna hos alla 3 grupperna.
Syftet med föreliggande studie är att se om installation av en partikelavskiljare från CentriClean Systems AB minskar så väl exponering för partiklar som utvecklingen av luftvägsinflammation jämfört med exponering i stall utan partikelavskiljare.
Material och metoder
Tolv friska, icke-rökande, frivilliga försökspersoner exponerades (6 kvinnor, 6 män, medelålder 23 (19-33)) i 3 timmar i svinstallarna. Personerna delades upp i två grupper (cross-over design) och exponeras för såväl partikelrenad luft som normal svinhusluft i en lottad turordning, med ca 2-4 veckors mellan exponeringarna. Hälften exponerades i vanligt stall först och andra hälften exponerades i stall med partikelseparator i först. Försökspersonerna var därmed sina egna kontroller.
Före och efter exponering gjordes lungfunktionsmätningar, bronkiell provokationstest med metakolin (en metod att mäta luftvägarnas känslighet) samt analys av kväveoxid i utandningsluften (påvisar luftvägsinflammation). Blodprov och nasalt lavage utfördes före och efter exponering. Direkt före och efter exponering mättes kroppstemperatur och peak expiratory flow som ett mått på luftrörsförträngning. Försökspersonerna ombads också uppskatta upplevda (tolv) symptom på en 0-100 mm-skala, före och efter de bägge exponeringarna.
Avdelningarna står tomma i ungefär en vecka vid byte av grisar och då tvättas avdelningarna och underhålls. Under denna vecka installerades anläggningen med cykloner, så att den var redo att sättas igång när de nya grisarna kom. Anläggningen verkade mellan 08:00 och 20:00, 7 dagar i veckan under 15 veckor.
Resultat
Det var omöjligt att få den totala luftvolymen att passera genom cyklonerna vilket skulle ha varit optimalt för reningen. Detta berodde på att cyklonerna kämpade mot ventilationssystemet. Det är framför allt de minsta partiklarna som minskar i närvaro av partikelseparator. Alla fraktioner minskar generellt över tid oavsett om filter finns installerat eller ej. Dock minskar partikelhalterna något mer över tid om filter finns installerat. Störst reducering sker första halvtimman vilket kan bero på att partikelseparatorn slogs på cirka 30 minuter innan första mättillfället på morgonen. Detta skapar en turbulens i rummet, vilket sannolikt leder till att sedimenterade partiklar rörs upp och blir luftburna.
Sammantaget visar studien att installation av en partikelseparator minskar den inflammatoriska reaktionen systemiskt och lokalt i de övre luftvägarna. Försökspersonerna får inte lika kraftig förhöjning av kroppstemperaturen och lika mycket huvudvärk i stall med partikelseparator som vid vistelse i stall utan partikelseparator. Likaså ökar inte halten av inflammatoriska mediatorer i övre luftvägarna i samma omfattning i filtrerat stall som ofiltrerat stall.
I många av de analyserade parametrarna såg vi dock ingen skillnad mellan de två olika stallen, vilket talar för att installation av en partikelseparator inte utgör ett totalt skydd mot skadlig påverkan. Detta är i linje med våra tidigare fynd där vi använt oss av olika typer av andningsskydd som reducerar exponeringen för framför allt partiklar.
Slutsats
Dessa studier kartlägger effekten av en partikelseparator vid akut exponering. Man kan inte utesluta att installation av en partikelseparator kan ha bättre effekt vid kronisk exponering som är fallet för svinskötare och därmed minska risken för att utvecklandet av kroniska luftvägsbesvär. Problemen med att bara delar av luftvolymen renas med den testade partikelseparatorn, att energiförbrukningen är hög samt att man inte eliminerar den inflammatoriska reaktionen lokalt och systemiskt helt talar för att användandet av partikelseparator i svinhusmiljö inte är en lämplig arbetsmiljöförbättrande åtgärd att vidta.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev