Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0950238 |
Kategori: | Research program | Meat |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 28 juni 2013 |
Huvudsökande: | Anna Lundén |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | Anna.Lunden@slu.se |
Telefon: | 018-672381 |
Sammanfattning av slutrapport
Nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus, kan orsaka omfattande sjukdomsproblem. Strävan att minska användningen av antiparasitära medel, liksom rapporter om ökade problem med lungmask, gör att det finns behov av nya kontrollmetoder såsom vaccin. Infekterade djur blir så småningom immuna, men relativt lite är känt om de bakomliggande mekanismerna och hur skyddande immunitet uppstår. Vi har därför infekterat kalvar experimentellt för att studera infektionens första fas då larverna vandrar från tarmen via kröslymfknutorna till lungorna. Realtids-PCR-analys visade att uttrycket av interleukin-4 mRNA ökade i kröslymfknutorna tidigt efter infektion. Histologisk undersökning av krös-, lung- och flanklymfknutor visade förhöjt antal eosinofila granulocyter två veckor efter infektion. Dessa resultat tyder på en tidig aktivering av immunsystemet och initiering av ett immunsvar av s.k. Th2-typ. Denna kunskap är ny och på sikt värdefullt för utveckling av ett effektivt vaccin mot lungmask.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Studier av immunsvaret mot lungmaskinfektion hos nötkreatur
Syftet med studien
Genom att undersöka hur värddjurets immunförsvar reagerar när lungmasklarver vandrar från tarmen till lungorna hoppas vi identifiera immunmekanismer som behövs för att ett effektivt och skyddande immunsvar ska utvecklas. Denna kunskap är viktig för att utveckla ett modernt vaccin mot lungmasksjuka hos nötkreatur.
Resultat
Hos kalvar som matats med lungmasklarver fann vi redan en till tre dagar senare tecken på att immunsystemet reagerat på infektionen. I kröslymknutorna, som larverna passerar på sin väg från tarmen till lungorna, påvisade vi då ett ökat uttryck av interleukin-4 (IL-4) jämfört med hos oinfekterade kontrollkalvar. IL-4 är ett s.k. cytokin, en av immunsystemets många signalsubstanser.
Vi undersökte också förekomst av olika typer av immunceller i såväl kröslymfknutorna som i lymfknutor i andra delar av kroppen. Två veckor efter infektion var antalet av en viss typ av vita blodkroppar, s.k. eosinofila granulocyter, förhöjt i alla lymfknutor.
Bakgrund och metod
Nötkreaturens lungmask är en vanligt förekommande parasit som kan orsak allvarlig sjukdom. Smittan sprids på bete och kontrolleras i dagsläget genom betesbyten och olika avmaskningsmedel. Dessa åtgärder är dock inte alltid tillräckliga och det finns behov av ytterligare kontrollmetoder t.ex. vaccination. För att utveckla ett effektivt vaccin behövs kunskaper om hur ett skyddande immunsvar utvecklas och mycket tyder på att det som sker de första dagarna efter infektion är avgörande. Därför fokuserade vi på att studera immunsvaret i kröslymfknutorna som lungmasklarverna passerar på sin väg från tarmen till lungorna under infektionens första dagar. Kalvar matades med lungmasklarver och avlivades efter 1, 3, 5 och 14 dagar. Varje dag avlivades även en eller två oinfekterade kontrollkalvar. Vävnadsprover från bl.a. krös-, lung- och flanklymknutor samlades in och analyserades med s.k. PCR-teknik. På detta sätt kan man mäta om gener aktiveras för produktion av olika immunologiska signalsubstanser (s.k. cytokiner). Delar av vävnadsproverna preparerades också för att i mikroskop studera förekomst av olika immunceller.
Slutsatser och behov av vidare studier
Våra resultat visar att immunsystemet aktiveras tidigt efter infektion med nötkreaturens lungmask. Vi observerade ett cytokinsvar och rekrytering av en celltyp som tyder på ett immunsvar av s.k. Th2-typ startas upp. Denna typ av svar är typiskt för maskinfektioner, men i dagsläget vet man relativt lite om hur ett sådant immunsvar uppstår. De tidiga immunreaktionerna mot lungmask har inte studerats tidigare så våra resultat bidrar till att öka kunskapen om hur skyddande immunitet mot denna parasit initieras, vilket i förlängningen är värdefullt för utveckling av effektiva vacciner. Dock krävs ytterligare studier för att få en överblick och insikt i de komplexa immunreaktionerna under lungmaskinfektionens tidiga fas.
Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs mer