Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Studier av infektionsprocessen av Sclerotinia sclerotiorum i vårraps och vidareutveckling av modell för riskbedömning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0860030
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 5 november 2012
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Bomullsmögel, som orsakas av Sclerotinia sclerotiorum, orsakar stora skador vissa år framförallt i vårraps. Realtids-PCR analysteknik som vi utvecklat tidigare, har använts för att bestämma svampens DNA på kronblad, och på lågt och högt sittande blad på rapsplantans stjälk. Två vårrapssorter av linjetyp undersöktes i fältförsök. Förekomsten av svampens DNA bestämdes kontinuerligt två veckor före och under hela blomningsperioden. DNA påvisades på stjälkens blad redan vid första provtagningstillfället, medan DNA påvisades på kronbladen först i slutet av blomningen. Vi har visat att sporer som orsakar infektion först koloniserar bladen, och att förekomsten var betydligt större på stjälkens nedersta blad jämfört med på de översta bladen under hela provtagningsperioden. Luftprover insamlade i en sporfälla, Burkhard-7-day Spore trap, har kompletterat bilden av tidpunkten för sporspridning och är ett effektivt verktyg som inte tidigare använts i detta sammanhang.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
DNA-teknik avslöjar tidpunkten för sporspridning av bomullsmögel i vårraps
Resultat
DNA av bomullsmögelsvampen fanns på stjälkens blad redan två veckor innan blomningen började (16 juni). Andelen blad med DNA ökade generellt ju längre ner i beståndet bladen satt, och f rom 23 juni är skillnaden statistiskt säkerställd. På i stort sett samtliga lågt sittande undersökta blad påvisades DNA under resten av provtagningsperioden t o m 14 juli. DNA påvisades inte på kronbladen i början av blomningen den 30 juni, utan först en vecka senare den 7 juli. Under blomningen var temperaturen i medeltal 26,6° C, vilket medförde att avblomningen gick snabbt samtidigt som perioden var torr. Fältgraderingarna i slutet augusti visade ett angrepp på i medeltal 11 % i SW Joplin respektive 12 % angripna plantor i Larissa (SSD). Luftproverna från sporfällan visade lågan nivåer under hela analysperioden, vilket tyder på att sporspridningen skett innan fällan fanns på plats den 25 juni. Bladproverna som analyserades den 16 juni bekräftar att sporer fanns i beståndet.
Metod
Vi har använt realtids-PCR teknik som vi utvecklat tidigare för att svampens DNA på kronblad och på lågt och högt sittande blad på rapsplantans stjälk. Två linjesorter; SW Joplin och Larissa SSD undersöktes i ett fältförsök i Örebro län, som anlades på ett fält med tidigare känt angrepp av bomullsmögel. Blad från plantans stjälk och kronblad samlades in en gång i veckan, med början den 16 juni, två veckor före blomning, och avslutades den 14 juli. Proverna förpackades och förvarades i frys tills DNA-analyserna utfördes med real-tids PCR. Sporfällan, en sk Burkhard 7-day Spore trap placerades i fält den 25 juni, och tejpen byttes veckovis och klipptes i delar motsvarande dygnsfångster, innan de preparerades för molekylär diagnostik.
Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Oljeväxtodlingen har ökat kraftigt, och med ett fortsatt stabilt högt pris kan arealen förväntas att öka ytterligare. Ett större inslag av oljeväxter i växtföljden leder till ökad risk för angrepp av bomullsmögel, som orsakas av Sclerotinia sclerotiorum. En fungicidbehandling måste göras förebyggande, innan symtomen är synliga, och kräver att odlaren aktivt gör en bedömning av risken för angrepp. Med de DNA-baserade analysmetoder som vi utvecklat kan precisionen i riskbedömningen ökas och en riskbedömning baserad på analys göras i varje enskilt fält. Luftprover ger en bild av sporspridningen på en bestämd lokal, och sporfällor är ett effektivt verktyg som inte tidigare använts och bör utvecklas.
Våra resultat visar att smitta av bomullsmögel går att bestämma i ett tidigt skede genom analys av stjälkens blad, vilket inte visats tidigare. Vi har visat att sporer som orsakar infektion först koloniserar stjälkens blad, och att förekomsten är betydligt större på de nedersta bladen jämfört med de översta bladen under hela analysperioden. Att använda kronbladen för att bestämma sporförekomst framstår som en osäker metod och har heller inte fått något genomslag trots att olika forskare försökt. Undersökningarna har fortsatt i SLF-projekt H0960195 under 2010 och 2011 då en validering genomförts. Ett verktyg för ökad precision i riskbedömningen kommer att presenteras under 2013.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev