Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Styr- och uppföljningssystem för klimateffektiv svensk jordbruksproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0946263
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 oktober 2013
Huvudsökande: Maria Berglund
Organisation: Hushållningssällskapet Halland
E-postadress: maria.berglund@hushallningssallskapet.se
Telefon: 035-46522
Beviljade medel: 1 830 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Många områden som lantbruksföretag arbetar med för förbättrad lönsamheten minskar även produktionens klimatpåverkan. Syftet med projektet var att ta fram underlag och en modell som kan användas för minskad klimatpåverkan på gårdsnivå.
Projektet har inventerat och definierat användbara nyckeltal för olika produktionsgrenar och testat konceptet på utvalda gårdar. Rapporten presenterar nyckeltal med koppling till klimatpåverkan, men i många fall även en stark ekonomisk koppling, för att visa på nuläge och möjliga förbättringar på gårdsnivå.
Ett förslag på hur en rådgivningsmodell kan läggas upp presenteras, där konkreta styr- och uppföljningssystem används på gårdsnivå. För att nå ut till den breda massan krävs en modell som är enkel, flexibel och tar med drivkrafter för förändring. Resultat från projektet visar att det finns stora fördelar att använda kända, produktionsnära nyckeltal som även är av ekonomiskt intresse.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Nyckeltal för minskad klimatpåverkan och lönsammare produktion

BAKGRUND
Jordbruket påverkas av ett ändrat klimat, men står också självt för cirka en sjundedel av de svenska växthusgasutsläppen. Det finns idag generell kunskap om varifrån utsläppen sker. Det är ofta både lönsamt och klimateffektivt att arbeta för hög och resurseffektiv produktion. För att lyckas med detta krävs kunskap om den enskilda gården och individuellt anpassade strategier. Nyckeltal kan då vara en god hjälp för både lantbrukaren och för rådgivaren. Denna studie har plockat fram lämpliga nyckeltal som är praktiskt användbara och som leder till både effektivare produktion och minskad klimatpåverkan.
Nyckeltal kan användas för att förstå nuvarande situation och för att kunna följa en förändring. Det kan ge ett mått på produktionens effektivitet och miljöpåverkan. Genom att jämföra olika nyckeltal kan man visa var en förändring ger mest nytta. Detta angreppssätt gör det möjligt att ta ut en riktning för hur man kan arbeta för bättre klimat och lönsamhet, utan att räkna ut alla detaljer.

Om nyckeltalen ska vara praktiskt användbara måste det finnas en tydlig koppling mellan åtgärder och klimatnytta. De ska vara enkla att ta fram men ändå tillräckligt säkra och pålitliga.

SYFTE
Syftet med detta projekt har varit att identifiera nyckeltal som är praktiskt användbara och styr mot en minskad klimatpåverkan.

METOD
En inventering har gjorts av dagens produktionsnyckeltal inom växtodling, mjölk, nöt och griskött som har en tydlig koppling till klimat. De viktigaste nyckeltalen valdes ut. Dessa nyckeltal prövades sedan i en rådgivar-lantbrukardialog på sex gårdar. För att få en bild över gårdarnas totala klimatpåverkan, och se vad som är stort respektive smått beräknades också gårdens totala växthusgasutsläpp genom Greppa Näringens verktyg ”Cofoten”.

Nyckeltalen och arbetsmetodiken utvärderades sedan av de lantbrukarna som varit med i studien och de rådgivare som gjort beräkningarna och genomfört klimatrådgivning.

RESULTAT
Många av dagens produktionsnyckeltal har en tydlig koppling till klimatet; produktivitet, effektivitet och låg klimatpåverkan hör oftast ihop. Det finns flera fördelar med att använda redan kända och väl använda nyckeltal. Förståelsen ökar om sambanden mellan orsak och verkan är tydliga. Lantbrukarna är också motiverade att arbeta för minskad klimatpåverkan när de kan se att det samtidigt är lönsamt. Många av de data som krävs finns tillgängliga via de produktionsuppföljningssystem som redan används. De i projektet identifierade nyckeltalen kan användas för att styra mot mer klimatsmart produktion. Nedan beskrivs exempel på nyckeltal som har identifierats som betydelsefulla för klimatet.

Växtodling: ”Skörd per hektar”, ”Kväveeffektiviet/-kväveutnyttjande”, ”Kväve per ton skörd”, ”Andel utnyttjat ammoniumkväve från organisk gödsel” och ”Andel klimatsmart gödsel” är bra produktionsnycklar inom växtodlingen. Kväveutnyttjandet och att få en hög och jämn skörd är de centralaste parametrarna i växtodlingen. Att gödsla optimalt så det blir lite restkväve i marken är viktigt för att minska risken för att överskottskväve förloras som lustgas, vilket är den starkaste av växthusgaserna. Även om skörden är en viktig faktor så finns det en naturlig variation som beror av årets väder. Att välja mineralgödsel som producerats med små lustgasutsläpp minskar klimatpåverkan betydligt.
Att minska användningen av fossil energi är ett led i klimatarbetet. Här är produktionsnyckeln ”Bränsleanvändningen per hektar ” ett intressant mått.

Gris: För en klimatsmart grisproduktion bör man sträva efter ett högt kväveutnyttjande, god djurhälsa, hög och jämn produktion och ett effektivt foderutnyttjande.
”Producerade smågrisar per sugga” är ett viktigt mått eftersom det visar suggans resursanvändning fördelad per producerad gris. För slaktgrisar är användbara klimatnyckeltal ”Daglig tillväxt”, ”Dödlighet” och ”MJ foder per kg tillväxt”. En gris som växer fort har få dagar i stallet vilket är bra för klimatet. ”Grisproduktionens kväveeffektivitet” (foder in och produkter ut) berättar också något om produktionseffektiviteten. Genom att jämföra med värden från PigWin kan man se att den bästa kvartilen av besättningarna har minst 10 procent lägre innehåll av kväve i gödseln jämfört med snittgården.

Mjölk/kött: För mjölk/kött produktionen finns det en mängd produktionsnyckeltal tillgängliga via kokontrollen som också har betydelse för klimatet. ” Inkalvningsålder”, ”Producerad mängd ECM”, ”Andel levererad mjölk”, ”Kalvdödlighet” och ”Rekryteringsprocent” är viktiga faktorer inom mjölkproduktionen. En låg inkalvningsålder är ett bra exempel på hur produktionen kan göras mer klimateffektiv. Det innebär mindre foderåtgång men också färre antal stallplatser.
I ren köttproduktion är ”Kalvdödlighet”, ”Antal avvanda kalvar/betäckt hondjur”, ”Tillväxt per dag” och ”Foderutnyttjande” viktiga klimatnyckeltal.

Både lantbrukare och rådgivare upplevde att klimatnyckeltal ökar förståelsen för produktionens klimatpåverkan. Från lantbrukarna underströks att de nyckeltal som ska användas måste vara lätta att förstå och kunna kopplas till klimatpåverkan av alla som arbetar på gården. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en stor fördel att utnyttja nyckeltal som redan används.

För att få trovärdiga nyckeltal fordras tillräckligt bra data från lantbrukarna. Lantbrukarna upplever att beräkningar gjorda på data från den egna gården är trovärdigare än schablonresultat och efterfrågar jämförelsetal för olika produktionsinriktningar för att kunna veta hur man ligger i förhållande till liknande system.
För att underlätta analysen vill lantbrukarna begränsa antalet nyckeltal. Ett sätt att lösa det är aggregerade nyckel där många aspekter finns med. Därigenom kan man undvika att en negativ effekt maskeras av en positiv klimatåtgärd: Om en lantbrukare exempelvis byter till en stor och tung gödseltunna som ökar markpackningen vilket resulterar i lägre skördar så skulle detta avslöjas av det aggregerade nyckeltalet ”Kväveeffektivitet” . En svårighet med aggregerade nyckeltal är dock att urskilja vad som beror av vad och koppla det till det praktiska arbetet på gården. Ett sådant exempel är måttet ”MJ foder/sugga”. Å ena sidan är det bra att ha en låg foderförbrukning eftersom det kan tyda på hög effektivitet. Men en låg foderförbrukning kan också betyda att suggorna inte äter ordentligt och därmed inte kan producera tillräcklig mjölkmängd.

En möjlighet att begränsa antalet nyckeltal är att identifiera de nyckeltal som är speciellt viktiga för klimatet och som är direkt kopplade till gårdens rutiner. Exempel på andra sådana mått är ”Inkalvningsålder” och ”Smågrisdödlighet” eftersom låg inkalvningsålder och låg smågrisdödlighet är bra för klimatet.

Rådgivarna däremot vill ha flera nyckeltal att välja mellan medan lantbrukarna vill ha få. En lösning kan vara att rådgivarna förbereder ett större antal nyckeltal som lantbrukarna sedan kan välja utifrån.
Många lantbrukare upplevde det betungande att ta fram data till beräkningarna. Genom att i så stor utsträckning som möjligt utgå ifrån befintliga produktionssystem såsom PigWin, kokontrollen, växtnäringsbalanser etcetera så underlättas det arbetet. För att nyckeltalen ska kunna få en vidare spridning och för att resultaten ska kunna jämföras behövs tydliga definitioner på vad som ska ingå i beräkningarna.

Ett observandum. Att utforma nyckeltal enbart utifrån klimatet kan leda fel. En hög och jämn produktion med små växthusgasutsläpp kan exempelvis åstadkommas genom ökad antibiotikaanvändning som i sig är negativt. Det är därför viktigt att det finns kontrollerande nyckeltal som säkerställer att det som är bra för klimatet inte samtidigt leder till negativa effekter för miljön eller djuromsorgen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev