Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Styr- och uppföljningssystem för klimateffektiv svensk jordbruksproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0946263
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 oktober 2013
Huvudsökande: Maria Berglund
Organisation: Hushållningssällskapet Halland
E-postadress: maria.berglund@hushallningssallskapet.se
Telefon: 035-46522
Beviljade medel: 1 830 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Många områden som lantbruksföretag arbetar med för förbättrad lönsamheten minskar även produktionens klimatpåverkan. Syftet med projektet var att ta fram underlag och en modell som kan användas för minskad klimatpåverkan på gårdsnivå.
Projektet har inventerat och definierat användbara nyckeltal för olika produktionsgrenar och testat konceptet på utvalda gårdar. Rapporten presenterar nyckeltal med koppling till klimatpåverkan, men i många fall även en stark ekonomisk koppling, för att visa på nuläge och möjliga förbättringar på gårdsnivå.
Ett förslag på hur en rådgivningsmodell kan läggas upp presenteras, där konkreta styr- och uppföljningssystem används på gårdsnivå. För att nå ut till den breda massan krävs en modell som är enkel, flexibel och tar med drivkrafter för förändring. Resultat från projektet visar att det finns stora fördelar att använda kända, produktionsnära nyckeltal som även är av ekonomiskt intresse.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Nyckeltal för minskad klimatpåverkan och lönsammare produktion

BAKGRUND
Jordbruket påverkas av ett ändrat klimat, men står också självt för cirka en sjundedel av de svenska växthusgasutsläppen. Det finns idag generell kunskap om varifrån utsläppen sker. Det är ofta både lönsamt och klimateffektivt att arbeta för hög och resurseffektiv produktion. För att lyckas med detta krävs kunskap om den enskilda gården och individuellt anpassade strategier. Nyckeltal kan då vara en god hjälp för både lantbrukaren och för rådgivaren. Denna studie har plockat fram lämpliga nyckeltal som är praktiskt användbara och som leder till både effektivare produktion och minskad klimatpåverkan.
Nyckeltal kan användas för att förstå nuvarande situation och för att kunna följa en förändring. Det kan ge ett mått på produktionens effektivitet och miljöpåverkan. Genom att jämföra olika nyckeltal kan man visa var en förändring ger mest nytta. Detta angreppssätt gör det möjligt att ta ut en riktning för hur man kan arbeta för bättre klimat och lönsamhet, utan att räkna ut alla detaljer.

Om nyckeltalen ska vara praktiskt användbara måste det finnas en tydlig koppling mellan åtgärder och klimatnytta. De ska vara enkla att ta fram men ändå tillräckligt säkra och pålitliga.

SYFTE
Syftet med detta projekt har varit att identifiera nyckeltal som är praktiskt användbara och styr mot en minskad klimatpåverkan.

METOD
En inventering har gjorts av dagens produktionsnyckeltal inom växtodling, mjölk, nöt och griskött som har en tydlig koppling till klimat. De viktigaste nyckeltalen valdes ut. Dessa nyckeltal prövades sedan i en rådgivar-lantbrukardialog på sex gårdar. För att få en bild över gårdarnas totala klimatpåverkan, och se vad som är stort respektive smått beräknades också gårdens totala växthusgasutsläpp genom Greppa Näringens verktyg ”Cofoten”.

Nyckeltalen och arbetsmetodiken utvärderades sedan av de lantbrukarna som varit med i studien och de rådgivare som gjort beräkningarna och genomfört klimatrådgivning.

RESULTAT
Många av dagens produktionsnyckeltal har en tydlig koppling till klimatet; produktivitet, effektivitet och låg klimatpåverkan hör oftast ihop. Det finns flera fördelar med att använda redan kända och väl använda nyckeltal. Förståelsen ökar om sambanden mellan orsak och verkan är tydliga. Lantbrukarna är också motiverade att arbeta för minskad klimatpåverkan när de kan se att det samtidigt är lönsamt. Många av de data som krävs finns tillgängliga via de produktionsuppföljningssystem som redan används. De i projektet identifierade nyckeltalen kan användas för att styra mot mer klimatsmart produktion. Nedan beskrivs exempel på nyckeltal som har identifierats som betydelsefulla för klimatet.

Växtodling: ”Skörd per hektar”, ”Kväveeffektiviet/-kväveutnyttjande”, ”Kväve per ton skörd”, ”Andel utnyttjat ammoniumkväve från organisk gödsel” och ”Andel klimatsmart gödsel” är bra produktionsnycklar inom växtodlingen. Kväveutnyttjandet och att få en hög och jämn skörd är de centralaste parametrarna i växtodlingen. Att gödsla optimalt så det blir lite restkväve i marken är viktigt för att minska risken för att överskottskväve förloras som lustgas, vilket är den starkaste av växthusgaserna. Även om skörden är en viktig faktor så finns det en naturlig variation som beror av årets väder. Att välja mineralgödsel som producerats med små lustgasutsläpp minskar klimatpåverkan betydligt.
Att minska användningen av fossil energi är ett led i klimatarbetet. Här är produktionsnyckeln ”Bränsleanvändningen per hektar ” ett intressant mått.

Gris: För en klimatsmart grisproduktion bör man sträva efter ett högt kväveutnyttjande, god djurhälsa, hög och jämn produktion och ett effektivt foderutnyttjande.
”Producerade smågrisar per sugga” är ett viktigt mått eftersom det visar suggans resursanvändning fördelad per producerad gris. För slaktgrisar är användbara klimatnyckeltal ”Daglig tillväxt”, ”Dödlighet” och ”MJ foder per kg tillväxt”. En gris som växer fort har få dagar i stallet vilket är bra för klimatet. ”Grisproduktionens kväveeffektivitet” (foder in och produkter ut) berättar också något om produktionseffektiviteten. Genom att jämföra med värden från PigWin kan man se att den bästa kvartilen av besättningarna har minst 10 procent lägre innehåll av kväve i gödseln jämfört med snittgården.

Mjölk/kött: För mjölk/kött produktionen finns det en mängd produktionsnyckeltal tillgängliga via kokontrollen som också har betydelse för klimatet. ” Inkalvningsålder”, ”Producerad mängd ECM”, ”Andel levererad mjölk”, ”Kalvdödlighet” och ”Rekryteringsprocent” är viktiga faktorer inom mjölkproduktionen. En låg inkalvningsålder är ett bra exempel på hur produktionen kan göras mer klimateffektiv. Det innebär mindre foderåtgång men också färre antal stallplatser.
I ren köttproduktion är ”Kalvdödlighet”, ”Antal avvanda kalvar/betäckt hondjur”, ”Tillväxt per dag” och ”Foderutnyttjande” viktiga klimatnyckeltal.

Både lantbrukare och rådgivare upplevde att klimatnyckeltal ökar förståelsen för produktionens klimatpåverkan. Från lantbrukarna underströks att de nyckeltal som ska användas måste vara lätta att förstå och kunna kopplas till klimatpåverkan av alla som arbetar på gården. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en stor fördel att utnyttja nyckeltal som redan används.

För att få trovärdiga nyckeltal fordras tillräckligt bra data från lantbrukarna. Lantbrukarna upplever att beräkningar gjorda på data från den egna gården är trovärdigare än schablonresultat och efterfrågar jämförelsetal för olika produktionsinriktningar för att kunna veta hur man ligger i förhållande till liknande system.
För att underlätta analysen vill lantbrukarna begränsa antalet nyckeltal. Ett sätt att lösa det är aggregerade nyckel där många aspekter finns med. Därigenom kan man undvika att en negativ effekt maskeras av en positiv klimatåtgärd: Om en lantbrukare exempelvis byter till en stor och tung gödseltunna som ökar markpackningen vilket resulterar i lägre skördar så skulle detta avslöjas av det aggregerade nyckeltalet ”Kväveeffektivitet” . En svårighet med aggregerade nyckeltal är dock att urskilja vad som beror av vad och koppla det till det praktiska arbetet på gården. Ett sådant exempel är måttet ”MJ foder/sugga”. Å ena sidan är det bra att ha en låg foderförbrukning eftersom det kan tyda på hög effektivitet. Men en låg foderförbrukning kan också betyda att suggorna inte äter ordentligt och därmed inte kan producera tillräcklig mjölkmängd.

En möjlighet att begränsa antalet nyckeltal är att identifiera de nyckeltal som är speciellt viktiga för klimatet och som är direkt kopplade till gårdens rutiner. Exempel på andra sådana mått är ”Inkalvningsålder” och ”Smågrisdödlighet” eftersom låg inkalvningsålder och låg smågrisdödlighet är bra för klimatet.

Rådgivarna däremot vill ha flera nyckeltal att välja mellan medan lantbrukarna vill ha få. En lösning kan vara att rådgivarna förbereder ett större antal nyckeltal som lantbrukarna sedan kan välja utifrån.
Många lantbrukare upplevde det betungande att ta fram data till beräkningarna. Genom att i så stor utsträckning som möjligt utgå ifrån befintliga produktionssystem såsom PigWin, kokontrollen, växtnäringsbalanser etcetera så underlättas det arbetet. För att nyckeltalen ska kunna få en vidare spridning och för att resultaten ska kunna jämföras behövs tydliga definitioner på vad som ska ingå i beräkningarna.

Ett observandum. Att utforma nyckeltal enbart utifrån klimatet kan leda fel. En hög och jämn produktion med små växthusgasutsläpp kan exempelvis åstadkommas genom ökad antibiotikaanvändning som i sig är negativt. Det är därför viktigt att det finns kontrollerande nyckeltal som säkerställer att det som är bra för klimatet inte samtidigt leder till negativa effekter för miljön eller djuromsorgen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2019

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2019

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa
Ulf Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1330107 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 februari 2019

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev