Subklinisk juverinflammation hos får

For efficient and economic sheep production, the ewes need to give birth and take care of an optimal number of
lambs each year. Moreover, the lambs have to be healthy and have a good growth rate. This can only be achieved
with healthy ewes, able to take good care of their offspring. The milk production of the ewe is a crucial
factor for survival and good growth rate of the lambs. Mastitis has a negative impact on milk production and lambs
suckling ewes with mastitis have a lower growth rate and can even starve to death. Subclinical mastitis in ewes is
common and is mainly caused by bacteria invading the udder through the teat canal. For better advice on udder
health in sheep herds, we need to improve our knowledge on the extent of the mastitis problem, risk factors and
causative pathogens and also how subclinical mastitis can have an impact on the economy of the herd.

Det viktigaste produktionsmålet i fårbesättningen är att tackorna föder ett optimalt antal levande lamm per år.
Vidare är det viktigt att lammen är friska och har en bra tillväxt. För att nå dessa produktionsmål är det viktigt med
friska tackor som kan ta god hand om sin avkomma. Tackans mjölkproduktion är av yttersta vikt för
friska lamm med hög tillväxt. Mastit påverkar mjölkproduktionen negativt och lamm efter tackor med mastit växer
sämre och kan till och med svälta ihjäl. Subklinisk mastit hos får är vanligt förekommande och orsakas främst av
bakterier som via spenkanalen tagit sig in i juvret. För att kunna ge goda råd om juverhälsa till fårbesättningar
behövs kunskap om hur stort problemet med subkliniska mastiter är, vilka skötselfaktorer och vilka bakterier som
orsakar subklinisk mastit samt vilka följder subklinisk mastit hos tackorna kan få för besättningens lönsamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka prevalens, bakteriologiska agens och riskfaktorer för juverinfektion hos svenska kött- och pälsproducerande tackor med kliniskt friska juver. Totalt provtogs 815 tackor. Mjölken analyserades för celltal och bakteriologi. Data för tackor och besättningar samlades in. Prevalensen för juverinfektion var 24 % och vanligaste agens var KNS. Celltalet kunde användas för att hitta tackor med juverinfektion. Tackor äldre än tre år, tackor som lammat fler än en gång och tackor som hade tre eller fler lamm hade ökad risk för juverinfektion liksom tackor i besättningar med tidig avvänjning, med en kombination av produktionsformer och med klippning för nära lamning samt i stora besättningar. Det var fördelaktigt att undersöka tackornas juver i samband med lamning, att behandla de kliniska mastiterna med antibiotika i kombination med NSAID, att slakta ut mastittackorna efter tiden i sjukbox och att låta en veterinär behandla tackor med mastit.

Sjuka juver bekymmersamt för både folk och fä
Tackor kan precis som andra mjölkande individer drabbas av juverinflammation. I kött- och pälsproducerande fårbesättningar är djurägaren främst bekant med de juverinflammationer som ger kraftiga symtom hos tackan, inte sällan med dödlig utgång. Hos mjölkkor är lantbrukaren lika bekymrad över de juverinflammationer som inte syns utan som bara ger förändringar i mjölken. De osynliga juverinflammationerna ger sänkt mjölkproduktion, förändrad mjölkkvalitet och kan leda till smittspridning eftersom mjölken innehåller bakterier. Hos tackor finns misstankar om att osynliga juverinflammationer kan ge försämrad lammtillväxt och ökad dödlighet hos lammen.

Hur är juverhälsan hos svenska tackor och vad är orsakerna?
Vi vet väldigt lite om juverinfektioner hos svenska tackor med till synes friska juver. Hur vanligt är det? Vilka bakterier hittar vi? Och vilka tackor och vilka besättningar drabbas? Kan skötseln göra att tackorna får fler eller färre juverinfektioner?

Juverinfektion är vanligt hos svenska tackor
I den här studien kunde vi konstatera att juverinfektion var vanligt. En fjärdedel av de drygt 700 mjölkprovtagna tackorna hade juverinfektion trots att de inte hade några synliga tecken på dålig juverhälsa. Drygt hälften av de bakterier som odlades fram tillhörde den stora och brokiga gruppen koagulasnegativa stafylokocker (KNS). En del KNS-arter är sannolikt relativt harmlösa medan andra kan ge problem med långvariga inflammationer i juvret. Knappt en tiondel av juverinfektionerna orsakades av Staphylococcus aureus som är den bakterie som är vanligast vid de allvarliga, mer aggressiva, juverinflammationerna.

Hur kan tackor med juverinfektion hittas?
I den här studien kunde vi konstatera att ett så kallat CMT (California Mastitis Test) är användbart för att identifiera tackor med juverinfektion. När CMT blandas med mjölk uppstår en reaktion mellan testvätskan och vita blodkroppar i mjölk. Särskilt observant ska provtagaren vara om CMT ger mer utslag på den ena juverhalvan jämfört med den andra. Då är risken stor att den juverhalva som gav utslag också har en juverinfektion. Fördelen med CMT är att djurägaren själv kan utföra det direkt vid tackan. Det är ett snabbt och billigt test som är lätt att lära sig.

Vilka tackor har juverinfektion?
Tackor äldre än tre år, tackor som lammat fler än en gång och tackor som hade tre eller fler lamm, liksom trögmjölkade tackor hade en ökad risk för juverinfektion i denna studie. Dock sågs inga rasskillnader. Inte heller hade tackans hull någon betydelse.

Vilka besättningar har tackor med juverinfektion?
Större besättningar hade fler tackor med juverinfektion liksom besättningar som hade både vår- och vinterlamning jämfört med besättningar som bara hade en sorts lamning. Besättningar som klippte tackorna nära lamning hade större risk för juverinfektion hos tackorna jämfört med de besättningar som klippte tackorna tidigare. Besättningar som avvande lammen yngre än tre månader hade också fler tackor med juverinfektion än besättningar som avvande lammen senare.

Det var färre juverinfektioner hos tackorna i besättningar som undersökte tackornas juver i samband med lamning och i de besättningar som slaktade ut tackor som gått i sjukbox jämfört med de besättningar som släppte tillbaka dessa tackor till den ordinarie tackgruppen.

Slutligen var det färre tackor med juverinfektion i besättningar som kombinerade antibiotikabehandling av tackor med synlig juverinflammation med antiinflammatorisk medicin.

Slutsatser och råd utifrån resultaten i denna studie
• Klipp tackorna >1,5 månad före lamning.
• Känn igenom tackornas juver, främst vid lamning.
• Kontrollera CMT på risktackor
• Behandla synliga juverinflammationer med antibiotika och antiinflammatoriskt läkemedel
• Slakta ut tackor som gått i sjukbox eller gruppera dem skiljt från friska tackor.
• Vänj inte av lammen för tidigt
• Risktackor:
Tackor >3 år och som lammat fler än en gång
Tackor med >2 lamm
Trögmjölkade tackor